Par Bricole historia

Carl Israel Hallman.  Munterhetens apostel  av Dan Ekström

Det har skrivits mycket om Sällskapet Par Bricole och hur det gick till när det tog form. Carl Israel Hallmans berömda parentation över Gottfried Sackenhjelm anses som själva orsaken till att umgänget fick en mer ordnad form. Kungliga Teaterns sekreterare Olof Kexél får bära glorian av att ha formaliserat ”det glada umgänget” och stadens berömda skald Carl Michael Bellman nämns oftast – och med viss stolthet - som den poet som fick axla sällskapets poetiska ansvar som den förste Ordensskalden. 

Sällskapet  Par Bricole
Sällskapet Par Bricole stiftades av Olof Kexél och en krets av unga glada stockholmare. Närmast sig hade han två män, Carl Israel Hallman och Carl Michael Bellman av vilka Bellman snart nog blev den centralgestalt, som genom sin skaldekonst bidragit till att för alla tider forma Sällskapets profil. Bellman blev även Par Bricoles förste Ordensskald. Sällskapet samlades först på Källaren Kejsarkronan, sedan i Kirsteinska huset och slutligen på Börsen. Olof Kexél var den som främst såg till att Par Bricole blev ett riktigt ordenssällskap. Han förvandlade ett löst sammansatt kotteri av bröder som träffades ”par bricole” (av en tillfällighet) på Stockholms näringsställen, till ett väl fungerande ordenssällskap med statuter, grader, ritualer och regelbundna högtider med måltidskalas.  Det rituella ordensliv som Sällskapets grundläggare formade under åren omkring 1780 har i stort sett bibehållits oförändrat till i våra dagar. Det är den traditionen som lever i vår tids loger i Par Bricole – i Moderlogen i Stockholm, i Göta PB, i Vänersborgs PB, i Borås PB, i Malmö PB, i Jönköping PB, i Sundsvalls PB och  Örebro (2017). 

En byggnad utan fast grund och stark stomme faller samman vid minsta påfrestning. Man kan söka många skäl till att Sällskapet Par Bricole kunnat fortleva och utvecklas under mer än två århundraden. En av anledningarna, kanske den allra främsta, finner man i Sällskapets Statuter, som dagtecknades ”den 15 Maij år Ett Tusende Sju Hundrade Nittio Nie, på Ordens Tjugonde Första År”. I första kapitlet tillkännages ”Ordens Ändamål, Namn och Ridderliga Egenskaper”. Första paragrafen lyder: ”Inbördes Wänskap, Aktning och Förtroende äro detta Sällskaps hufvudsaklige föremål. Att under muntra och anständiga tidsfördrif lindra lifvets besvärligheter och torftiga medmänniskors nöd, Dess gladaste skyldigheter, samt nedrige och lastfulle nöjens hämmande, Dess ifrigaste bemödanden”. Andra paragrafen lyder: ”Namnet Par Bricole gifver tillkänna, att oförmodade tillfälligheter ofta kunna mera, både gagna och förnöja, än de konstigaste och dyrbaraste inrättningar”. Här på Par Bricoles webbplats finns många artiklar och bilder som skildrar vårt Sällskaps fantastiska historia. Gå t ex vidare till sidan Märkesår i Sällskapets historia.

Bakgrund

Gustav III

Gustav III, född 13 januari (g.s.) 24 januari (n.s.) 1746 i Kungshuset på Riddarholmen i Stockholm, död 29 mars 1792 på Stockholms slott, var kung av Sverige ...

Gustav III var djupt förälskade i allt som hade med teater att göra. Men han var samtidigt en produkt av sin egen tid. En tid med begränsade kunskaper i olika ämnen, t.ex. om historia. Låt oss se resultatet av ett sådant kungligt teaterprojekt från året 1788. I slutet av 1700-talet var Gustav III enväldig kung i Sverige.
Hans stora teaterintresse gjorde att han en gång beslöt sig för att själv skriva en opera. Den kom att handla om vikingarna och han kallade den för ”Frigga”. 
Kungen var inspirerad av en plats som heter Gamla Uppsala som ligger bara sextio kilometer norr om Stockholm.
I ett bevarat manuskript från omkring 1070 berättar prästen Adam av Bremen om ett berömt hednatempel som en gång fanns på denna plats. Förmodligen måste det ha varit en träbyggnad men för tvåhundra år sedan visste man inte detta.Då hade ännu inte arkeologin utvecklats till en vetenskaplig disciplin. Ett par mindre arkeologiska undersökningar hade genomförts i Italien men det fanns inga akademiska tolkningar av dessa speciella utgrävningar.
Om något försök skulle skapas för att göra historien mer levande under 1700-talet genom en teaterföreställnings rekvisita fanns nästan inget att tillgå.
Kung Gustav III behövde stora kulisser för sina opera. Han kallade på en fransk konstnär och bilden visar resultatet av dennes arbete (se fig. 1).

 

Fig 1. Målningen för scenen bakgrund av den franska konstnären Louis lean Desprez för komedin Frigga. 
Tillhör Svenska Teatermuseets Samlingar. Med tillstånd från Sveriges
Teatermuseum 

Motivet skulle visa ett typiskt vikingatempel! Det var åtminstone så kungen trodde att det skulle se ut. Han grundade sin tro på samtida fantasier om gamla tempel, vilket naturligtvis måste ha varit konstruerat av sten liksom de i Grekland eller Italien; tempel som fortfarande stod kvar och visade på makt och härlighet. Området runt det avbildade templet var typiskt för landskapet norr om sjön Mälaren för tusen år sedan! Det representerade en svensk vildmark med hav, djupa skogar och alpina berg! Observera grottan.
Den är mycket viktigt för förståelse av denna målning.
Från denna mystiska grotta forsar den gamla kraften ut och informerar åskådaren om att Sverige var ursprunget till all civilisation på jorden. I slutet av 1500-talets gjorde svenska forskare t.o.m. internationella uttalande om att området kring Mälaren och Stockholm var platsen för det bibliska Edens trädgård.
Kungen var inte nöjd med detta, det första bildutkastet till hans opera. Han menade att något saknades. Detta var inte några övertygande kulisser för en vikingaopera. Han var därför tvungen att låta konstnären ändra på målningen. I det nya förslaget placerades publiken inne i grottan och tittar ut på landskapet och på templet.
Kungen har placerat ett typiskt svenskt djur som en symbol utanför templet för att skydda det. Detta var den typ av djur man på 1700-talet trodde hade funnits i en typisk svensk skog under vikingatiden - lejonet!
Men fortfarande var kungen inte nöjd. Vid premiären hade landskapet än en gång förändrats. Templet låg nu inne i grottan, en grotta som symboliserade Guds kraft omgiven av krafterna i det gamla svenska landskapet (se fig. 2).

 

Fig 2. Den heliga lunden som omger Frigga tempel i Gamla Uppsala. Kat. nr 8.
Tillhör Svenska Teatermuseets samlingar. Med tillstånd från Sveriges Teatermuseum .
Kungen hade placerade två runstenar framför grottan. Ytterligare en runsten fanns inhugget i berget ovanför templet. De två runstenarna skulle få publiken att göra kopplingen med Moses och de heliga stentavlorna på vilka de tio budorden skrevs. Berget i Bibeln där Moses fick stentavlorna av Gud låg givetvis i Gamla Uppsala i Sverige. 
Om du skulle fråga någon i Sverige året 1788, skulle de ha svarat att detta var precis så som det såg ut under vikingatiden. Det var ju myndigheterna som hade sagt det. Nu vet vi att det här bara är en bra skröna, men hur är det med nutidens kunskap? Vad kommer folk att tycka om tvåhundra år om nutidens hypoteser och tolkningar angående denna period av historien?
Det finns inga kungar berättar sanningen. I stället finns det forskare, som publicerar och informerar oss om historia och om den ”sanna tolkningen av historia". Det finns också en organiserad kulturbyråkrati som ofta försöker hindra oss från att bilda andra idéer och hypoteser än de som i dag är allmänt accepterade.
Visst kan det vara intressant med teaterhistoria – på många olika sätt. Och visst är det intressant att just under Gustav III:s tid startade Par Bricole där teater kom att spela en inte oväsentlig roll som ska beskrivas nedan.

Bakgrund till Bellman & Sällskapet  ur Acta Bricolensia 2/2023 Bellman, Bacchi Orden och Par Bricole av Peter Lind

Avgörande för framgången var att Bellman utnyttjade en förlaga som var högaktuell för publiken. I det sena 1700-talets Sverige, där fyrståndssystemet inte längre förmådde inrangera alla medborgare, kom ordnar och ordenssällskap att fungera som kontaktytor över ståndsgränserna. Dessa prestigefyllda organisationer – med slutna invalsprocedurer, hierarkiska gradsystem och hemliga ceremonier – blev viktiga sociala mötesplatser, särskilt för lägre adel och medelståndspersoner. För den ambitiöse medborgaren – till vilka Bellman och andra yngre ämbetsmän i karriären hörde – var det viktigt att vara med i minst en orden eller ett ordenssällskap.

Backanaliska lärdomar i Par Bricole När vi säger att Bacchi Orden är en av de viktiga grunderna för Par Bricole handlar det inte om Bellmans ceremonier som sådana. De var för vaga för att kunna utgöra grund för ett fungerande ordenssällskap. Därför var en person som Olof Kexél, med erfarenhet från det vittra ordenssällskapet Utile Dulci, en nyckelperson när det gällde att skapa fungerande ceremoniella och administrativa rutiner i Par Bricole. De ordensvana personer som inträdde i Par Bricole under sällskapets första fem år – framför allt från Stockholms frimurarloger, men Par Bricole lockade även medlemmar från Pro Patria, Utile Dulci och Timmermansorden – bör också ha haft förväntningar på att detta nybildade sällskap uppfyllde i alla fall grundläggande krav på hur ett ordenssällskap var avsett att fungera. Även om Par Bricole presenterade sig som ett sällskap där den glada andan skulle härska i stället för det allvarsamma och karriärlystna paragrafrytteriet i Acta Bricolensia 2/2023 11 andra ordenssällskap i huvudstaden så var ceremonier nödvändiga för att undvika risken med möten som urartar i brist på formell uppstyrning.

Ur  sällskapet par Bricole 

Par Bricole är ett lekfullt och lätt galet ordenssällskap som har sitt ursprung i det sena 1700-talet. Som en travesti på tidens ordensväsende bildade några glada herrar 1779 ett sällskap som hade munterhet, improviserade tal, samtidssatir, sång och musik som ledstjärna.

Olof Kexél, Carl Israel Hallman och Carl Michael Bellman älskade att parodiera tidens händelser i vassa men kärleksfulla ordalag och började träffas för att framföra sina alster. Man bildade ett ordenssällskap och drog med sig Gustav III:s bror, hertig Carl och skaffade sig därmed hovets beskydd, något som var viktigt för att inte råka illa ut under enväldets tid. Verksamheten fick samma form som frimureriet och andra ordnar men man stuvade om rejält i begrepp och ritualer och satte munterheten främst.

Sällskapets syfte

är sen begynnelsen formulerat på följande vis:

”Inbördes Wänskap, Aktning och Förtroende äro detta Sällskaps hufvudsaklige föremål. Att under muntra och anständige tidsfördrif lindra lifvets besvärligheter och torftige medmenniskors nöd, Dess gladaste skyldigheter, samt nedrige och lastfulle nöjens hämmande, Dess ifrigaste bemödande”.

Glada infall, improvisationer och upptåg har alltid varit Sällskapets kärna, eller som det heter i and

1731 dec 3 Daniel Wasenholtz »Choral Intendent» .  (född i Stockholm den 3 december 1731, död därstädes i september 1782) var andre korrnästare vid Operan, hade tydligen tidigt varit med i bricolleriet samt blev vid omorganisationen 1779 koralintendent eller - som ämbetet även i början kallades - »Styresman för vocalmusiken».

1766 Bellmans första privata ordenskapitel torde ha börjat omkring . Med den växande popularitet, som dessa skaldens dramatiska framföranden rönte, utvidgades också den »teatermiljö», där Carl Michael agerade. Medan de förut rätt kortfattade bacchanaliska »ordensvisorna» utökades till mera sammanfattande dramatiska verk med genomgående handling, komiska episoder och upptåg, blev tydligen själva framförandet också i viss mån förändrat. Den större apparaten fordrade synbarligen ibland även biträdande krafter till skaldens hjälp. 

1775 mars 30  - några veckor efteråt - »öpnades ett sorgeligt högtids calas» av Sällskapets Ordförande Oldenburg »til sista agtnings och wänskaps betygande efter trenne aflidne Bröder», nämligen Biörnberg, Dahlgren och Bellman. Därvid uppläste till sist Brodren Rooth »dess öfwer för detta vice Gouverneurellj Bellman författade äreminne», varefter protokollet tillfogar: »Slutligen insamlades en särskilt collect för den aflidne Brodren Bellmans enka och barn, hwarefter detta högtideliga sorge calas slutades på wanligt sätt».

Par Bricole Här torde det vara lämpligt att göra ett inpass rörande Bellmans ställning till Par Bricole. Vi ha redan tidigare framhållit den betydelse som skalden alldeles givet haft för sällskapets förhistoria, förutom att - som Livijn uttryckte det - skaldens genius alltjämt i fortsättningen svävade över det hela. Han var också Sällskapets förste ordensskald. Det är ju också ännu alltjämt Bellmanssången, som utgör det starka oförvanskliga bandet mellan det arbetande Par Bricole och dess andlige fader.

I779 nov 2 Skalden inskrevs i I:a graden  i 2:a Barbaradagen samma år, i l:e Sofiadagen 178I, i 4:e i april 1785 samt i 5:e eller vice guvernörsgraden Sofiadagen I786.

Som vi i det följande skola se uppträdde skalden just på q80-talet även »officiellt» - såsom minnestalare etc. i Sällskapet. Fredrik af Wannqvist, Sällskapets på sin tid nitiske men inte alltid kritiske forskare, yttrar bl. a. följande: »Såsom inkast emot Bellmans uppförande bland Sällskapets stiftare skulle kunna framställas frågan, hvarföre han i sådant fall icke ansetts värdig högre utmärkelse därinom än den af vice Guvernör. Carlen har besvarat denna fråga i afseende såväl å Bellman som Hallman med: 'förmodligen brydde de sig icke om utmärkelsen i detta fall'. P. B:s protokoll utvisa beslut, att Hallman skulle erhålla den högre grad, vartill han blifvit utnämnd, 'så snart han betalt sin skuld till Orden'. Om Bellman finnes i sådant afseende icke något antecknat. Han var likväl ledamot af den grad, som på hans tid var näst den högsta och hvars medlemmar från 1779 till 1786, då Bellman därtill utnämndes, icke uppgått till högre antal än 23 - han innehade därjämte till sin död utmärkelsen av Ordensskald, i hvilken befattning han efterträddes av Hallman.» Säkerligen har Carlen, den bekante Bellmansuogivaren, rätt i sin nyss anförda mening om Bellman och Hallman, att »förmodligen brydde de sig icke om utmärkelsen i detta fall», d. v. s. att komma ifråga om Sällskapets högsta värdigheter. Bägge vora de mycket bohemiska i sin livsföring och kunde exempelvis icke inpassas i ett ämbetsverks ordnade former. Med sin nya strikt genomförda organisation, många »ämbetsmän», bestämda högtidsd:vgar och gradavancemang kunde Par Bricole nästan sägas ha utbildats till ett »nöjets ämbetsverk». Åtminstone för Bellman, som helst trivdes med att utöva sin konst i en intimare krets, hade troligen förhållandena och Sällskapets omfattning antagit väl stora proportioner. Då han dessutom inte var organisatoriskt begåvad, är det naturligt, att han icke kom att spela någon ledande roll vid Sällskapets utveckling. Säker70 ligen hade han heller inte något varmare intresse för ett föreningslivs många och skiftande praktiska detaljer.

1780 Vi finna sålunda, att Bellman vid flera tillfällen på 1780-talet uppträdde i Sällskapet. Om detta skedde så att säga å ämbetets vägnar, hindrar det ju icke att han ibland givit prov på sin konst inom en mera sluten krets i Sällskapet. Cederstedt låter visserligen påskina i sin ovan refererade minnesteckning över Kexel, att Bellman var mera nödbedd än Kexel, när det gällde att deltaga i »de bacchanaliska lekarne», varjämte Cederstedt påstår, att Bellman »ofta innan han af druvornas saft blef uppvärmd satt ganska dyster och mulen».

I780-talet, samtidigt som Carl Michaels berömmelse stiger, börjar emellertid en nedgångsperiod för skalden beträffande såväl hälsa som ekonomi. Han blir utsatt för ständiga lagsökningar och är nära konkursens brant. På 1794 våren insattes han så slutligen på gäldstugan i högvakten. Bricollisterna ömmade emellertid för sin ordensskald, och på vår högtidsfestens föredragningslista den 15 maj förekom som sista punkt: »9) Gjordes sammanskott för Brodren vice Gouverneuren Bellman, hwarefter högtidligheterna slötos på wanligt wis». 

1795 feb 2 Då hade emellertid skalden icke långt kvar,då   kom döden väl närmast som en befriare. I och med Carl MichaeIs bortgång förlorade Sällskapet en av sina mest bemärkta medlemmar

1790-talet medförde ytterligare förluster bland Par Bricoles framstående ledamöter.

1792 mars 29 Gustav III:s tragiska död. Som symbolisk kanske man kan betrakta tjusarkonungen . Bland dem som sörjde icke minst var Bellman, som besjöng sin beundrade konung: »GUST AV, GUSTAV är ej mer, Bröstet all sin sveda röjer och till den som hjärtat ser fromt sin bittra klagan röjer»,

Carl Israel Hallman En betydelsefull roll här spelade Men härmed äro vi också framme vid det första framträdandet av vårt sällskap Par Bricole..??

Längre fram i tiden kallar Thorild honom »en glad anakreontisk gubbe, en patriark för det lustiga, hvars hufvud nu är så skönt som en antik». Skalden J. M. Stjernstolpe, som I820 utgav första upplagan av Hallmans skrifter, säger: »Ännu lefva flera af hans anhöriga och vänner, hvilka alla intyga, att han under sin sena ålderdom varit mycket liflig och glad, samt att han i hvarje sällskapskrets, där han visade sig, gifvit ton åt ett okonstlat nöje». Carl Israel Hallma1Z, liksom Bellman infödd stockholmare, var prästson

I varje fall är det inte uteslutet, att Bellmans »Ceremonielle vid parentationen i Riddare-capit1~t af De två förgylta svinen, hållen öfver Bränvinsbränaren och Riddaren Ltmdholm, den 15 October 1769» kanske spelat en viss roll i Par Bricoles förhistoria.

Det har framställts en förmodan, att det var just parentationen över Lundholm, som J. G. Oxenstierna hörde Bellman föredraga den 4 december 1769 och som väckte hans hänförelse. Tydligen har denna parentation blivit mycket berömd, och i hela sin ton anslöt den sig förträffligt till det framväxande bricolleriet. Bröderna buro sålunda vid en av hertig Carls maskerader kraschaner med två förgyllda svin,»en anspelning på Bellmans riddarekapitel». Parentationen över Lundholm infördes av ordensbrodern och författaren Olof Kexel i dennes 1785 utgivna tredje del av »Bacchi Hand-Bibliotheque», där Kexel meddelar, att aktstycket »särdeles bevågit blifvit meddelat af vår Svenske Anacreon Herr Håf-Secreteraren Bellman, hvars ypperliga egenskaper både på snillets och hjertats vägnar äro vida öfver mitt beröm».

»Att Bacchi-ordens-fiktionen länge bibehölls, även sedan Par Bricole synes ha övertagit den bellmanska ordensdagen m. m., visas av ett skämtbrev av den 2I november I79I från Bellman till hans gode vän, lagmannen Johan Fredrik Granschoug på Odensviholm». Brevet lyder: »Fribref· Min käraste Broder. Sedan Konungen i går den 2I N[olvember hafft ordens Capittel, och wid denne högtidlighet nämt Sine Riddare, ärnar jag i mitt Capittel wanlig barbara dag eller den 4 December gjöra min årliga Promotio11. Täcktes min Bror insända till Capittlet sin merit lista, bestående i huru många bålar och rus, det framfarne året lämnat, skal han ärnå stora korsset. På Capittlets af de twå förgylte Swinens wägnar. Stockholm och ordensgillet d. 2I novemb. I791. Bellman /Elfman.»

1736 Kornetten Carl Matteus Völschow (född 1736 i Stockholm, död därstädes den l) januari 1801) saknade boklig underbyggnad men kom som samlare in på ett litterärt område, där han åstadkommit ett förtjänstfullt arbete. 1774 har väl et Sällskapets af Bricoller blifvit af af!. Hof Secreter Bellman inrättat i 3ne Grader under Riddare namn, hvars Yrken BricoIIister nu icke bruka, utan år 1779 den 15 Maij börjades nu varande Bricolleriets första Sammankomst under Commendeurs namn, hvarefter sedermera flere Grader tillkommit, såsom Öfver Commendeurs, Skinande och Seende, vice Gouverneurer, Gouverneurer, samt Riddare och Gouverneurer, för hvilka graders iståndsättande Sällskapet i synnerhet har at tacka Bergsrådet Cederstedt, Öfver !nspektoren Nescher, och de afledne Bröder, Lieutnanten Arvid Stjernecrantz, Hof Secreteraren Bellman, och Secreteraren Kexe!. Under loppet af 22 år har 1317 Bröder blifvit antagne, hvaraf de nu lefvande utgjöra 3ne Styrande Riddare, 8 Riddare och Gouverneurer, 22 Gouverneurer, 56 vice Gouverneurer, 52 Seende, 220 Skinande, 262 Öfver Commendeurer, 499 Commendeurer, eller tillsammans I 121.

Oldenburg klart och tydligt, att visserligen hade Bellman 1774 inrättat ett »Sällskap af Bricoller ... hvars Yrken Bricollister nu icke bruka». Oldenburg gör alltså här en bestämd skillnad mellan »bricoller» och »bricollister» och avser med förra benämningen deltagare i de improviserade samkväm, som synas ha föregått stiftandet av ordenssällskapet Par Bricole.

Hallman syftar först på ett »förhistoriskt» skede i bricolleriets historia. Det har tydligen utspelats i en trängre, privat krets - under »Captain Puff Puffs reglement». Sålunda i en krets kring Kexel, som 1789 utgivit sitt populära lustspel »Captain Puff eller Storprataren». Benämningen Kapten Puff Puff är sålunda endast att betraktas som en eponym för Kexel. Den kan givetvis också syfta på förhållanden långt före 1789.

Som nyss nämnts anspelar Hallman på sina egen parentation över Gottfried Sackel1hiel11t. Att denna parentation spelat en viktig roll i bricolleriets historia betygas tidigt från olika håll. Ännu långt fram i tiden, i Par Bricoles tryckta matrikel 1867/1868,

Men nu hade tillkommit ytterligare en omständighet. Beträffande dryckenskapen bland ungdomen ansåg nämligen konsistoriet, att den »i synnerhet skal understödjas genom et nyligen här i staden inrättadt så kalladt Bacchi sällskap». Man torde inte kunna betvivla, att det är Sällskapet Par Bricole som här åsyftas. Sällskapet anges klart som »nyligen» instiftat, vilket stämmer ypperligt med tidpunkten för Hallmans parentation över Sackenhjelm, d. v. s. 1777 års slut

1748 Olof Kexet (född 28 november 1748 i Kalmar, död 5 mars 1796),
var son till domkyrkoadjunkten, sedermera kyrkoherden på öland Petrus Kexhelius. Efter studier i Uppsala inskrevs Kexel 1768 som auskultant i Kommerskollegium.
»Kexel hade ett lekande snille, föga fallet för djupa betraktelser, men en stor lätthet att på stället applicera andras produkter som sina egna och därmed dels roa, dels förundra sina åhörare och läsare.
»När Kexel komponerade första början till Bricole, som bestod i diverse charaderingar etc.  som alldeles icke liknade en orden utan gick förnämligast ut på att dricka, År 1778 den I november var sällskapet samlat och firade konungens födelse; hade då redan börjat med riktiga receptioner men utan något skrifteligit och som varierade efter Kexels mer eller mindre goda humör.

1756 mars 17 Jonas Cederstedt, född ,
gick en tid i privatskola i Stockholm och blev I770 student i Uppsala. Kanslist i Bergskollegium, fick han blott 27 år gammal avsked med bergsråds titel.

1744 okt 15 Carl Ernst Oldenburg (född i Stockholm den 15 oktober 1744, död därsammastädes den 2 I december 1812) Vi ha redan i det föregående haft anledning att nämna gulddragaren Oldenburgs namn. Carl Ernst Oldenburg  »Bland dem, som snart med Kexel delade omsorgen för Ordens bestånd, var Oldenburg, hvars minne ännu lefver hos alla dem, som sågo det nit och den rastlösa iver, hvarmed han angrep allt hvad honom anförtroddes. Man skulle om honom kunna säga, att han bedref bricolleriet på ämbetets vägnar, så allvarligt tog han Ordens vidmakthållande.»

Kinberg framhåller om honom även: »Vackra minnen äro också många tal, hållna inom Sällskapet och viktiga för bedömande af dess uppkomst, organisa. tion och första utveckling. Det är nämligen hufvudsakligen Oldenburg som klargjort, att P. B:s instiftelse bör förläggas till året 1774.» Såsom här förut anförda »relationer» utvisa, framgår det med all tydlighet, att Oldenburg själv räknade året '1779 såsom Sällskapets verkliga instiftelseår.

Bröderna Stierncrantz (namnet så normaliserat stavat i adelns ättartavlor), Gustaf Fabian och Arvid Adrian, voro inte bara bricollbröder utan även köttsliga bröder, söner till kommissarien i riksens ständers bank, Christer Adrian Stierncrantz, (född 1700, död 1776).

1723 Francesco Antonio Uttini den konstnärligt skapande personligheten. En son av Södern, född i Bologna 1723, kom han 17)4 med. ett italienskt operasällskap till Sverige, där han kvarstannade till sin död, som inträffade den 2) oktober 179) i Stockholm. Uttini komponerade operor och symfonier m. m., blev 1767 hovkapellmästare och en värdefull kraft vid grundandet av Gustav III:s opera, invigd 1773 med Uttinis »Thetis och Pe!ee». Genom sin anställning kom han givetvis i daglig beröring med Kexel. Helt naturligt knöts han härmed till Sällskapet, och våren 1779 uppdrogs åt honom direktörsskapet över »den Bacchanaliska Musiquen». Samtidigt fick han värdighet och dekorationen som »Seende Broder av VII hemliga graden» samt befordrades 1784 till vice Guvernör.

 1756 sep 9 Christoffer Christian Karsten (född den 9 september 1756 i Ystad, död den 7 augusti 1827 vid Drottningholm), en av Sveriges ypperligaste operasångare. Han deltog som vissångare 83 livligt i Sällskapets samkväm och blev 1781 ordenskantor; Vissången och instrumentalmusiken behärskade redan från äldre tid den i Sällskapet utövade tonkonsten ännu fram till sekelskiftet 1800 och en ganska lång tid därefter. Sedan favoriserades den flerstämmiga sällskapssången. Det skedde dock inte utan en viss opposition.

 1753 juli 17 Daniel Nescher Sällskapets »General Provideur»  (född den 17 juli 1753 i Stockholm, död därstädes den 7 januari 1827). Son till en från Westfalen inflyttad vinhandlare, öppnade Nescher 1776 sin egen källare, kallad Gripen, vid Drottninggatan. Han blev 178 I inspektor vid vinproberingen samt erhöll 1792 överinspektorstitel. Som ovan nämnts blev han Sällskapets »providör» samt erhöll 1784 uppdraget som skattmästare. Han blev 1786 General~ 84 skattmästare, fick allt större inflytande och steg i graderna till dess han år 18 I 3 blev Stormästare. Beträffande Neschers verksamhet i Par Bricole säger en minnestecknare, att han »ådagalagt ett nit och en arbetsamhet som af ingen blifvit överträffad». Det hänvisas i detta sammanhang icke endast till hans ämbetsbefattningar inom Sällskapet utan även till den mängd aktstycken av hans hand som fortfarande förvaras i Sällskapets arkiv. Utöver sin verksamhet i Par Bricole är Nescher känd som en nitisk och insiktsfull samlare av böcker, handskrifter, mynt och 'graverade porträtt. Viktiga delar av N eschers samlingar förvärvades efter hans död av Kungl. biblioteket.

Sofiadagen 

“Lördagen den 15 maj 1779 firade Par Bricole sitt första kommendörskalas och det var på Sofias namnsdag. Platsen var Södra stadshuset i Stockholm – idag finns Stockholms stadsmuseum i huset. Namnet Sofia betyder vis eller lärd på grekiska och det förekommer som för- eller efterled i personnamn och begrepp, till exempel i namnet Sofokles eller i titeln filosof. I ett tal som Olof Kexél, en av grundläggarna i Par Bricole, höll 1784 dyker till och med sammansättningarna ölosophien och vinosophien upp, skämtsamma beteckningar på läran om öl respektive vin.

Bild på Södra stadshuset år 1691. Kopparstick av Willem Swidde ur Svecia Antiqua et Hodierna. Kungliga biblioteket.

Det var Olof Kexél, sekreterare vid Kungliga Operan, som på Sofias namndag 1779 kallade till vårhögtidssammanträde för ”Kommendörer” i Par Bricole. I samtiden förmodade många att valet av Sofiadagen som vårhögtidsdag både var en hyllning till visheten, Sofia, och till den dåvarande drottningen, Sofia Magdalena, Gustav III:s hustru. Men kanske valdes dagen inte endast för att hylla visheten och drottningen utan även för att hedra en av Olof Kexéls kvinnliga vänner, balettdansösen Sofie Holmstedt. Hos henne hade han enligt uppgift länge ”legat för ankar”.

Efter vårhögtiden den 15 maj 1779 skedde före sommaren det året ytterligare ett kommendörskalas, denna gång på Börsen vid Stortorget i Staden. Om Sofiadagen befolkats av många officerare och ämbetsmän, två yrkeskategorier utifrån vilka de flesta av sällskapets medlemmar hämtades, hade kalaset på Börsen en annan social färgskala. Bland bröderna fanns vid detta tillfälle ett flertal högadliga personer, många med nära anknytning till hertig Carl, kungens bror.

I Par Bricoles historik från 1946 skriver Gunnar Bolin: ”Det är väl förekomsten av dessa höga herrar, som styrkt den meningen, att hertig Carl ungefärligen vid denna tid nådigt ställt sig som Sällskapets beskyddare.”

Efter kommendörskalaset på Börsen avstannade ordenslivet under några månader då många av de personer som var aktiva i sällskapslivet brukade flytta ut på landet under sommarmånaderna. De avslutande stegen mot ett riktigt ordenssällskap togs under hösten. I oktober 1779 skrevs ”constitutioner” (idag förlorade) och sällskapet fick en ordentlig styrelse med en Generalordförande, Gustaf Stierncrantz, och en Generalceremonimästare, Olof Kexél, i spetsen.

Den 29 november 1779 hölls på Börsen premiären av den Andra Graden, Överkommendörsgraden. Skinande Graden gavs första gången den 23 mars 1780 och Seende Graden första gången den 28 maj 1780. Vem som skrivit de första graderna är inte möjligt att helt säkert fastställa, men i gruppen har utan tvekan ingått Olof Kexél och Jonas Cederstedt samt de i sällskapslivet mycket aktiva bröderna Adrian och Gustaf Stierncrantz.

Par Bricole hade från början fyra Arbetsgrader (Kommendörer, Överkommendörer, Skinande Bröder och Seende Bröder). Utöver dessa grader kunde bröder under de första åren bli utnämnda till Vice Guvernörer, Guvernörer och Riddare. Den Högsta Riddaregraden (vår tids Riddare av Svarta Korset) instiftades 1784. Par Bricoles första epok avslutades på 1790-talet då flera av de tongivande personerna från grundläggningstiden gick ur tiden; Carl Michael Bellman år 1795, Olof Kexél år 1796 och Carl Israel Hallman år 1800.”

Svenska Akademins ordlista

BRIKOLL brikol4, sbst.2, i bet. 1 r., i bet. 2 m.; best. -en; pl. (i bet. 2) -er.

Ordformer

Etymologi
1) (ngt hvard.) benämning på ordenssällskapet Par bricole. J. G. Carlén (1861) hos Bellman 2: 4. 2NF (1905).
2) (†) brikollist. Bellman 1: 226 (1786), 231 (1787). Lannerstierna Vitt. 30 (1791).
Ssgr (till 1): BRIKOLL-BRODER. brikollist. PT 1908, nr 129 A, s. 2. —
-KÖR. sångkör af brikollister. Å perrongen hade frimurare- och Bricole-bröder samlats,
och då H. M:t utträdde, uppstämde Bricolekören folksången. PT 1908, nr 129 A, s.
2.Afledn. (till 1): BRIKOLLERI, n. ordenshemligheterna l. ordenslifvet i sällskapet Par bricole;
äfv. om sällskapet själft. Lannerstierna Vitt. 37 (1794). Senast 1774 inrättade Bellman ..
”ett brikolleri” i tre riddargrader. (Schück o.) Warburg 2LittH 2: 99 (1912). Under .. 
(åren 1799—1820) hotade det allvarligt mystiska, ”högre” brikolleriet att taga
öfverhand. 2NF 21: 54 (1914). —
BRIKOLLIST, m. medlem af sällskapet Par bricole. SP 1783, nr 209, s. 2. Kommersrådet P
., i lifstiden stor bricollist. Sturzen-becker 2: 80 (1861).

Enligt WIKIPEDIA

Sällskapets
Par Bricole är ett baccanaliskt ordensällskap    endast för män, stiftat i Stockholm 
den 15 maj 1779 i Källaren Kejsarkronan vid Drottningatan 6 Stockholm.
Namnet Par Bricole kommer av en  fransk biljardterm som betyder "med studs".
Inom sällskapet tolkas det traditionellt och en smula oegentligt i stället som
"av enslump", egentligen "på omvägar", "indirekt", och förkortas vanligen P.B.

1751 feb 5 Gustaf Fabian Stierncrantz (född 5 februari 1751 i Stockholm, död 20 juli 1800 . II november 1779 som »Gouverneur och Riddare af Bricoleriet»  Ordförande. Han har i Par Bricoles annaler kallats »det glada, kvicka skämtets banerförare».  Såsom förut nämnts blev skalden Arvid Stierncrantz' broder Gustaf Fabian år 1779 Sällskapets förste General Ordförande.

1755 maj 20 Arvid Adrian Stierncrantz (född 20 maj 1755 i Stockholm, död 14 mars 1785  var av bröderna åtminstone den poetiskt mest begåvade. Vid överkommendörslogen den ro december 1779, då de Bröder recipierade, som Barbaradagen upphöjts till denna grad, infördes först Adrian Stierncrantz och installerades som Ordens Förste Notarius. Barbaradagen den 4 december 1784 framträdde Arvid Stierncrantz sista gången i Sällskapet med sitt dråpliga Barbaratal på värdshuset Glas på Hörnet. Såsom sådan var han även Ordförande i Arbetsgraderna enligt ända till år 1798 gällande bestämmelser

Peter Wieselgren, Sveriges främste nykterhetsförkämpe och utgivaren av sagda lexikon. en viss gensaga mot Wieselgrens hårda dom och påpekar med stöd av verifikationer i Par Bricoles arkiv, att bröderna Stierncrantz dock älskade ett ädlare fluidum än det som »kronobrännerierna» levererade.

Heidenstams
S. D. Behagade samtelige Bröder af de Högre Grader anse mig undertecknad värdig att hedras med Stormästare Myndigheten uti Småland och Öster Göthland, alldenstund mit vistande härefter kommer att blifva i dessa provinsier. Mig lemnades således tilstånd at derstädes öpna loge, hvartil Patent skal utfärdas, och hvarföre jag til Protocollet afIade min ödmjuka tacksägelse. Logen slöts.» 6 81 Heidenstams frånvaro från Stockholm tycks dock inte ha blivit långvarig, och några loger i landsorten blevo icke öppnade. Han utsågs 1786 till Sällskapets Förste Ordningsman. Av de i von Heidenstams protokoll nämnda överkommendörerna ha vi redan gjort bekantskap med flera.

 sång- och musiklivet
under denna period av Par Bricoles tillvaro hänvisas till ett efterföljande kapitel rörande denna sida av ordenslivet.

1777 hållna parentationen över Sackenhjelm. Man har säkerligen nu kommit överens om att söka bilda en verklig sällskapsorden. Det är betecknande, att nu först också ordensnamnet Par Bricole dyker upp. Naturligtvis var Hallman liksom Bellman en självskriven förgrundspersonlighet i det sällskap, som från att ha varit ett kotteri nu blir en verklig orden. Men ännu en tid saknade denna en fast organisation. Man samlades »par bricole» - d. v. s. tillfälligtvis, improviserat - i enlighet med den nygrundade 61 bacchanaliska ordens namn (om detta se ovan). Den som största förtjänsten tillkommer att ha verkligen organiserat Sällskapet Par Bricole är utan tvivel Kexel.

Av allt att döma har Sällskapet sålunda först så småningom vuxit fram till det fast organiserade bricolleri, som alltjämt existerar. Av detta samfunds tre förgrundsgestalter, Bellman, Hallman och Kexel, var den sistnämnde den ende, som ägde någon organisatorisk talang.

Med Kexel förhöll det sig något annorlunda. Han var visserligen också en glad sällskapsbroder, som levde livet lekande. Men han hade turen att, själv sångare och dramatisk författare, komma in i ett offentligt verk av mera ovanligt slag, som passade honom utmärkt. Vi syfta givetvis på hans sekreterarebefattning vid den nygrundade Kungl. teatern. Det var ett verk utan mera utpräglad hierarkisk byråkrati, där en viktig del av personalen utgjordes av scenens lättrörda men ofta svårhanterliga konstnärsgarde.

Par Bricole var efter dåtida förhållanden ett demokratiskt sällskap, där människor från allehanda samhällsklasser fritt umgingos med varandra i den bacchanaliska glädjens och sångens tecken. Ett icke obetydligt inslag från adelsståndet var dock tydligt och gjorde sig givetvis i dåtidens ståndssamhälle särskilt märkbart. Säkerligen var det också icke utan skäl som i. ordensstatuterna förekom stadgandet, att bland Ordens Styrande Mästare en skulle vara frälseman och två ofrälse. Stadgandet upphävdes 1865 inför ståndsrepresentationens upphävande.

anger att han intogs enligt det förenklade ceremoniel, som gällde vid frimurares intagande i Par Bricole.

1779  STATUTER & GRADER

1779 Sällskapet Par Bricoles instiftelse

Den ideella bakgrunden och - om man så vill - första upphovet är Bellmans ordensupptåg, och från den geniale skalden övertogs i det nygrundade sällskapet Par Bricole bl. a. både en delordensformer och sällskapets stora högtidsdag, Barbaradagen den 4 december, vilken skalden långt tidigare börjat fira,

Det har där också framhållits, att denna relation torde ha något »fäl'glagts» av Cederstedt. Vad detta kan bero på, är svårt att säga - möjligen hans på äldre dagar skärpta sym- och antipatier gent emot vissa personer. Säkerligen var det i samarbete med och troligen på uppdrag av Kexet - ehuru Cederstedt icke nämner något härom - som Cederstedt och Arvid Stierncrantz deltoga i Sällskapets nyorganisationsarbete.

Kexel vid författandet av ritualen till kommendörsgraden, som sattes »i det skick den nu sig befinner» Överkommendörsgraden säger Cederstedt, »är nästan hel och hållen oförändrad sådan den bortgafs den dagen»

Enligt KexeIs egenhändigt skrivna matriklar räknade man i flera år med sju grader utom Riddare-, Gouverneurs- och vice Gouverneurs-graderna. De tre första graderna anses ha utgjorts av Bellmans »riddaregrader», som utarbetats på grundval av skaldens Bacchi ordenskapitel. Därefter kommo Commendeursgraden, Öfver-Commendeursgraden, Skinande Bröder afVI:e Hemliga Graden och Seende B;öder af VII:e Hemliga Graden. De tre första graderna överkorsades sedermera, och de fyra sistnämnda graderna motsvara nu Par Bricoles fyra Arbetsgrader. Ritualerna till dessa grader skrevos av Kexel, Jonas Cederstedt och Arvid Adrian Stierncrantz. Oldenburg i sitt förut anförda tal den 29 december 1800 nämner dessa grader, »för hvilka graders iståndsättande Sällskapet isynnerhet har att tacka» dessa tre nyss uppräknade bricollister jämte inspektoren Nescher och hovsekreteraren Bellman.

1779 maj 15  När uppstod Sällskapet Par Bricole?

Rörande tiden för uppkomsten och stiftandet av Sällskapet ha förekommit och förefinnas ännu i viss mån olika meningar. Som begynnelseår har angivits årtalet 1774 - väl det i allmänhet inom Sällskapet i senare tid officiellt godtagna. Men även andra årtal ha nämnts, exempelvis 1777 och 1778. Om ett datum är man dock överens: den , då genom Kexels reformering Par Bricole på »kommendörskalaset» i Södra stadshuset blir ett verkligt, i stora former organiserat ordenssällskap.

Medan en tradition inom Sällskapet velat göra gällande, att Bellman år 1774 inrättat ett »sällskap af Bricoler under Riddersmanna namn» och därmed lagt grunden till Sällskapet, har Medling inte ett ord härom. Tvärtom är det i hans brev Hallman som är Sällskapets egentlige initiativtagare, medan Bellman senare »inkallades» och då även gav Sällskapet namnet Par Bricole.

Nu inkallades Bellman, en af oss godkänd Bacchanalisk poet, som med sina arbeten gaf Sällskapet en sorts consistance, under namn af Par Bricole, som det visst kunde kallas, då det verkligen par bricole tillkom. Någon slags ceremoni erfordrades för att göra det ordensmessigt och då inkallades Secreteraren vid Kong!. Theaterdirectionen, Kexell att ej allenast iordningssätta vissa formaliteter, utan ock, i öfverensstämmelse med dessa förrätta Introduktions- och Secreteraregöromål». 31 Medling anser sålunda, att Sällskapet först genom Kexels omorganisation blev fullt orde1ZSmässigt. Vi veta, att detta skedde 1779.

Vi återkomma till denna lokalitet i samband med Hallmans parentation över Sackenhjelm.

Så komma vi till de uttalanden av bricollisten, handelsborgmästaren Carl E. Oldenburg, Dep. Stormästare 1799, på vilka alldeles särskilt anhängare av instiftelseåret 1774 bygga. Kinberg säger härom (sid. 7): »Det är nämligen hufvudsakligen Oldenburg som klargjort, att Par Bricoles instiftelse bör förläggas till året 1774», varpå Kinberg ytterligare hänvisar till ett uttalande längre fram i sitt verk (sid. 17). Här förklarar han: »Att Bellman icke heller är utan sin stora andel i bricolleriets utveckling år 1779 till ordenssällskap, bevisas genom Oldenburgs tal vid prins Carls besök i Andra arbetsgraden den 29 dec. 1801. O. talade först om Bellmans 1774 inrättade 'sällskap af Bricoler i tre grader under Riddersmanna namn' och betonade sedan att, 'föriståndsättande' af det i stora former organiserade Par Bricole, som började med kommendörskalaset på Stadshuset den 15 ma j 1779, man hade att tacka 'bland andra hofsecreteraren Bellman'».

1779 MODERLOGEN I STOCKHOLM INSTIFTAD ÅR

ARKIVET
Tyvärr äro vi ifråga om Sällskapets arkivmaterial nu mera ganska ogynnsamt ställda. Par Bricoles arkiv förefaller att rätt tidigt ha råkat en smula i lägervall, och om nå'gon verklig arkivvård kan man då för övrigt knappast tala. Betänkligare är dock att sedermera ganska avsevärda delar av arkivet gått förlorade - dels genom vårdslöshet, dels genom avsiktlig gallring av partier, som ur olika synpunkter ansetts förkastliga. I vissa fall kan det ju ha varit försvarligt, exempelvis beträffande 'diktalster av det grövsta, oanständigaste slag, vilka inte adlats av det minsta spår av kvickhet eller talang - diktalster som i varje fall bort förvaras i handskriftsavdelningens »giftskåp». Mest måste man dock beklaga luckorna i Sällskapets eget ämbetsarkiv, kanske i vissa fall förorsakade aven i äldre tid och inte bara i Sällskapet förekommande alltför stor välvilja och brist på kontroll ifråga om utlåning till enskilda föreningsmedlemmar av viktiga handlingar. Sällskapets äldsta bevarade protokoll är det som förts av överjägmästaren von Heidenstam i hans egenskap av Förste Notarius. Vi ha redan i annat sammanhang berört detta protokoll, som är förtjänt av att här publiceras i sin helhet: »Protocoll, hållet på Beursen i vanliga Capitelrum, dlå öfver Commendeurs graden par Bricole för första gingen öppnades med all tillbörlig gravite och lustre d. 29 nov. 1779.

Vid möte tillkännagav Ordföranden  »att som våra lagar och ceremonieller äro i nog uselt tillstånd», hade guvernörsgraden begärt att två ledamöter av varje grad måtte utnämnas, »som tillika med dem öfverser och förbättrar samt i ordning sätter alltsammans». Då för få av varje grad voro närvarande, uppsköts emellertid ärendet. Till kommendörskalaset den 13 februari 1784 var emellertid detta redigeringsarbete färdigt, och ordensstatuterna upplästes av Oldenburg. Vid nästkommande kommendörskalas den 27 februari hade Oldenburg glädjen att av till Sällskapet överlämnade gåvor anmäla tvenne gåvor av brodern och v. guvernören Nescher: den ena en tunna framför ceremonimästaren, den andra en av Nescher själv verkställd renskrift av ordensstatuterua, som Nescher låtit inbinda i sidenband. Slutligen upplästes statuterna vid den sedvanliga vårsammankomsten den 15 maj. Ordensstatuterna hade således »översetts», »förbättrats» och »iordningsatts». Vad dessa uttryck egentligen avse är icke utan vidare klart. Protokollen ha nämligen intet att förmäla härom i fortsättningen. Tyvärr synas också dei sidenband fint inbundna, »översedda» och renskrivna statuterna ha gått förlorade. I varje fall återfinnas de icke i Sällskapets arkiv. De handskrivna statuterna hade givetvis under årens lopp blivit flitigt tummade och något skamfilade. Redan detta fordrade en förbättring. Kanske förelågo också från början vissa språkliga ofullkomligheter och otydliga formuleringar i texten. Möjligen har dock samtidigt även en eller annan organisatorisk nyhet blivit införd. Riddarekapitlets protokoll den 30 september 1799 upplyser nämligen om att år 1784 den H ö g s t e R i d d a r e - G r a d e n då blivit inrättad och fastställd.

Livet inom Sällskapet Par Bricole

Livet gick så sin gilla gång inom Sällskapet under glädje och gamman, tal och kväden, sång och musik. De speciella ordenshögtiderna höllos naturHgtvis i ära, men stor uppmärksamhet ägnade det rojalistiskt sinnade Sällskapet även de kungliga högtidsdagarna. Det gällde alldeles särskilt hertig Carl, Sällskapet Par Bricoles höge beskyddare.

1979 15 maj och I I november  Sammankomsterna

Det är ganska sannolikt att den framgång, Hallmans parentationsakt vann, givit anledning till ett återupprepande ett år senare, hösten 1778, och då kanske i utvidgad form. Då hade Kexel redan, enligt Cederstedts anförda relation, »börjat med riktiga receptioner men utan något skriftligt och som varierade efter KexeIs mer och mindre goda humör». Cederstedt själv trädde i december 1778 in i »detta samfund» - Par Bricole tydligtvis - där han recipierades av Biörkstedt. Man hade då, alltså börjat med verkliga receptioner - sålunda inte bara fortsatt Bellmans fingerade. Ännu hade dock ordenssällskapet inte fått sådan stadga, att man ansett sig kunna skriftligt fixera ordenslivets olika former. Någon sällskapets arkivbildning hade sålunda ännu inte ägt rum: matriklar och protokoll etc. existerade icke. Här gjorde nu Kexel en verklig insats. Cederstedt exempelvis, erfaren ordensbroder i andra sammanslutningar, nedlade ett betydelsefullt arbete på utarbetandet av speciella ceremoniel etc. Som rutinerad teatersekreterare insåg Kexel däremot att för samanhållandet av den brokiga ordensskaran fordrades en fast, även skriftligt avfattad organisation.

De olika ordens graderna.

Man hade från Bellman och den honom omgivande kretsen övertagit den 4 december, Barbaradagen, som bricolleriets stora vinterhögtidsdag. Kexel har tydligen ansett, att denna vinterns stora festdag borde kompletteras med en vårens högtidsdag som en av de fasta punkterna i bricolleriets festkalender . Som datum för denna vårfest fastslog Kexel den I5 maj, vars namn är Sofia. Enligt en dock icke närmare bestyrkt uppgift skulle Kexel ha valt detta datum för att därmed fira den av honom uppvaktade operadansösen Sofie Holmstedt, gift Bleumortier. I alla händelser förefaller det som om Kexel från hösten I778 till våren I779 bedrivit ett energiskt förarbete för att definitivt förläna Sällskapet Par Bricole karaktären av ett verkligt organiserat ordenssällskap.

I779 maj 15 är att betrakta som sällskapet Par Bricoles verkliga stiftelsedag.

KexeIs från den I januari I78I speciellt förda matrikel har en förteckning över »Commendeurer närvarande, tillkallade och erkände vid denna Gradens första ordenteliga sammanträde på Stads-huset d. I5 Maji I779». Med stads65 huset menas Södra stadshuset vid Södermalmstorg, nu inrymmande Stockholms stadsmuseum. Även denna Kexels matrikel är alltså ett talande bevis för att den I5 maj I779 är att betrakta som sällskapet Par Bricoles verkliga stiftelsedag.

»Sedan Sällskapet i October månad I779 fådt ordentelig Styrelse och skrifteliga consfitldio1Zer äro följande antagne och lagligelt recipierade.» Detta skedde vid en sammankomst på Börsen den I I november 1779.

https://svenska.se/saob/?id=B_4207-0038.4io0

1784 Då Gustaf Fabian Stierncrantz på grund av hälsoskäl lämnade sin befattning som Generalordförande, blev Styresmannen nu under en lång följd av ål' Oldenburg. 

1784 den H ö g s t e R i d d a r e - G r a d e n då blivit inrättad och fastställd. 

1786 maj 15 »öpnades wanligt Commendeurs högtids calas» av brodern, riddaren och guvernören Oldenburg, då bl. a. stadgeenligt val av ämbetsmän förrättades. I förbigående kan häl' nämnas, att vid ordförandevalet Oldenburg erhöll 42 röster, majoren, friherre Biörnberg 16 och Cederstedt 4 röster.

1799 sep 30 Riddarekapitlets protokoll upplyser nämligen om att år 1784 den H ö g s t e R i d d a r e - G r a d e n då blivit inrättad och fastställd. Under dennes tid och enkannerligen på 178o-talet kunna vi notera några mer offentliga framträdanden av Bellman i Sällskapet.

1787, maj 26  hölls det vanliga kommendörshögtidskalaset . Efter förhandlingar slöts måltiden, varvid »Broderen Bellman ut basunade sine löckeliga musicaliska tankar på verss til denna dagens firande». Ytterligare medverkade brodern, »Provincial Chirurgus» J. Th. Nathorst med verser »för denna dagens insticktelse», varefter »tacksäijelse för desse Bröders hafda möda wart afgifwen» .

1787, nov 28  hölls  kommendörskalas. Det heter härom bl. a. i protokollet: »Skinande och Seende Broderen Bellman tolkade, efter anmodan, til Sälskapets allmänna nöije et hedrande äreminne efter aflidne Brodern och öfwer Commendeusen Zetterman. Broderen Bellman blef för detta ypperliga arbete tackad med Logens wanliga tecken».

1788 maj 17 hölls ånyo det vanliga kommendörshögtidskalaset. Efter slutade förhandlingar förmäler protokollet: »Högst upsatte Broderen Oldenburg anmodade därefter Broderen och Vice Gouverneuren Bellman at tolka Brödernes agtning för denne dagen, som han ock genast åtlydde uti upläsande af honom författade snilles fulla och intagande verssar. På Högst upsatte Broderens utrop blef Broderen Bellman med samfält fröijderop tackade [! l för hafda mödan af Sälskapets utsagda nit för höga dagens firande i en lyckelig poesie.»

PERSONER

Bellman och Sällskapet

Av de gamla bricollistiska veteranerna hade redan 1790 majoren, friherre Carl Biörnberg samlats till sina fäder. Han följdes av andra såsom exempelvis

Lysande förmågor på olika områden rycktes också bort från Sällskapet.

1790 talet blev ett verkligt sorgeår för Sällskapet.

1793 livdrabanten Biörkstedt, död ,

1793 Skalden Lidner avled

1794 Den mindre betydande men begåvade skalden Lannerstierna övergav Stockholm för Strömstad i vilken ;enare stad han avled 1797,

1794 rådmannen Dahlgren, död ,

1795 bankokommissarien Schagerström, död

1795 skalden Kellgren, hovkapellmästaren Francesco Uttini. 

1796, Kexel avled , åtföljd

 1799 rådmannen Lijdberg, död .

Vad betyder namnet Par Bricole?

1799 Sällskapets statuter har i första kapitlet, § 2, följande uttalande: »Namnet Par Bricole gifver tilkänna, at oförmodade tilfälligheter ofta kunna mera, både gagna och förnöija än de konstigaste och dyrbaraste inrättningar». I själva verket innehåller denna deklaration en ganska god förklaring av det franska uttrycket »par bricole», vilket onekligen anger något oförmodat eller tillfälligt. I enbart denna betydelse förekommer emellertid uttrycket icke i franska språket utan blott såsom ingående i vissa så att säga tekniska termer, så exempelvis i ballistilren (rikoschetterande projektiler). Uttrycket »par bricole» existerar ännu i dag i biljardspelet.

»Träffar man första bollen indirekt, d. v. s. efter att först ha låtit spelbollen ta vallen, kallas detta brikollstöt». Ytterligare meddelar samma källa: »En mera borgerlig art af carambolage är kägelpartiet, hvari (vanligen) fem tunna käglor uppställas midt på biljarden och skola träffas af påspelad boll, dock endast 'par bl'icole'». Det torde inte råda någon tvekan om att det är från en biljardspelsterm som Sällskapet hämtat sitt namn. Det internationella biljardspelet blev även i Sverige mycket populärt, så pass t. o. m. att det genom en kungl. förordning 173 I förbjöds på källare och hffehus. Förbudet kunde emellertid icke upprätthållas, och i Kungl. maj:ts förbud 1792 mot spel och dobbel måste biljardspelet tolereras såsom »särskilt tillåtet». »Par Bricole» blev sålunda en förträfflig benämning på ett sällskap glada umgängesbröder, som tillfälligtvis stötte på varandra och fritt och otvunget umgmgos. Om uttrycket »par bricole» säger Kinberg i sitt arbete (sid. 17-18), att Bellman och Hallman »använde uttrycket som ett lustigt tillrop i kretsen av den skämtande och pokulerande brödraskaran». Uttrycket »par bricole» förefaller verkligen också att samtidigt ha varit ett slags »hejarop» - om så får sägas - när en skål höjdes bland ordensbröderna, ett slags lösenord för de invigda alltså.

 Förutom Bellman hade Par Bricole då att anteckna den smärtsamma förlusten av namn som

1800  Hallman dör. På hösten sistnämnda'år gick Carl Jacob Lundström hädan, och den 15 januari 1801 avled den.

1801 C. M. Völschow. hängivne bricoIIisten och Bellmansbeundraren

1860: »Vid Kexels död, då litet hvar fruktade en splittring af det samfund, som dittills nästan helt och hållet hvilat på denne sin General-Ceremonimästares personliga egenskaper, var det Lundström, som, redan länge känd och högeligen värderad inom och utom samfundet, där uppträdde i mera utvidgad verkningskrets och genom sitt glättiga lynne, sin utmärkta musikaliska talang, sin sällskaplighet, sin värma som vän och sitt anseende i det offentliga lifvet gaf sammanhållning och höjning åt det lysande bricolleriet samt fortsatt trefnad åt dess muntra samkväm». Till minnet av Kexel avtäcktes 1798 en gipsbyst av honom i stora salen i Frimurareordens hus, där Sällskapet då avhöll sina sammankomster. Det var första gången ett minnesmärke av detta slag ägnades en bricollist. Nescher hade till denna minneshögtid författat ett versifierat lovtal, som enligt en samtida anteckning å en handskrift av talet dock ej synes ha kommit till användning. Vid samma tillfälle föredrogs däremot en minnesdikt över »brodren Olof Kexel» av Clas Gartz.

1802 Carl Jacob Lundström Här är det lämpligt att ge några biografiska data om Lundström, som levde under en viktig övergångsperiod i Sällskapets tillvaro. Lundström, bergmästareson, föddes 15 januari 1756 på Lönnmossa gård nära Falun och Kopparbergs gruva. Kanske var det miljön, som kom honom att ägna sig åt bergsvetenskapen. I varje fall blev han antagen i Kungl. Bergskollegium, där han 1790 avancerade till assessor. Hans förtjänster gjorde att han dessutom anlitades i åtskilliga andra verk och institutioner. Lundström var en glad sällskapsbroder och medlem av åtskilliga muntra sammanslutningar. Enligt en anteckning av Wannqvist till Carl Magnus Robsahms minnestal över Lundström den 31 mars 1802, tryckt i Sällskapets matrikel 1860/61, var Lundström »själen i den så kallade S ö d r a B a t a l j o n e n, ett lefnadsglatt sällskap, ursprungligen härledande sig från det lilla, valda kotteri, som bestämda dagar sammanträdde, oftast på värdshuset Claes på Hörnet, vid hvars sammanträden Bellman föredrog styckevis sina 'Handlingar rörande Bacchi konkurs', och hvilket, serdeles i början, ägnades lika mycken dyrkan åt skaldekonstens gud, som åt vinets». »Södra bataljonen» är ett namn, som förekommer i en rätt senbricollistisk tradition då och då. Om man bortser från mer eller mindre kategoriska påståenden, okritiska upprepanden av okontrollerade eller okontrollerbara uppgifter, 91 tämligen allmänt hållna, måste man säga, att sagda sällskap tydligen är mera omtalat än bekant. Från äldre tid, exempelvis från I7oo-talet, vilken period ju här är viktigast, har det hittills icke varit möjligt att erhålla verkligt säkra belägg för denna något mystiska eller mytiska »bataljons» existens, än mindre detaljer om dess' förehavanden etc. Att »Södra bataljonen» skulle ha spelat en viss roll för uppkomsten av Sällskapet, såsom det någon gång lär ha påståtts, kan helt enkelt icke bevisas. Existensen av »Södra bataljonc:n» kan ändock inte betvivlas, men en efterforskning i primärkällor rörande denna sammanslutnings uppkomst erfordrar ett uppbåd av tid och arbetskraft, som det för närvarande icke varit möjligt att åstadkomma. Hallmanhade efter Bellman utsetts till Sällskapets Ordensskald, men dess inofficielle »ordenssångare» var den musikaliske Lundström, som förnöjde bröderna med sina gladasällskapsvisor. Hans röst prisades mycket av samtiden. Han hedrades 1795 med inval till ledamot av Musikaliska akademien. När ettslaganfall den 18 oktober 1800 plötsligt ändade Lundströms liv, var sorgen allmän och uppriktig bland ordensbröderna. Sällskapet lät I80! efter en porträttmedaljong av Lundström slå en minnesmedalj över honom, Lundströmska. Medaljen, ett av' Sällska pets hederstecken. * Det var Lundström, som vid Kexels frånfälle »intog den käre aflidnes plats s~ . SälIskapets spiritus rector» och Generalceremonimästare. Som här ovan framhållits vidtog. efter. Gustav III:s död en glädjefattig och ganska ofördragsam.regim, handhavd aven överhet, som ställdebestämda men ofta småaktiga krav på. en strängare livsföring. Det andliga klimatet blev kyligt och föga uppmuntrande för glättiga och burleska eskapader. Den officiella regimen kunde givetvis inte undgå att sätta sin prägel även på det enskilda livet; och i icke filiströsa kretsar .började man själv reagera mot alltför grova överdrifter i det glada sällskapslivet. Det är säkerligen mot denna bakgrund som vi ha att se det reformarbete, som nu igångsattes inom Sällskapet. Detta arbete hade ett dubbelt syfte: dels att »sanera» de sällskapliga' formerna i Par Bricole och ge dem en fortfarande glad men värdigare prägel, dels att förbättra och utbygga Sällskapets statuter. I förra fallet, där det alltså gällde ett moraliserande syfte, fick Sällskapet en nitisk reformator i den förut nämnde källarmästaren och vinhandlaren Daniel Georg Nescher. Han hade som förut omtalats 1786 avancerat till Generalskattrnästare och förvärvade sig ett ständigt växande inflytande inom Sällskapet. Tidigare författade Nescher själv glada, rimmade skålar och visor men hängav sig med åren åt en allt allvarligare riktning. Detta i förening med det mäktiga 92 Carl Jacob Lundström Oljem:11ning av L. Pasch d. y., 1786. Foto Svenska Porträttarkivet. 93 inflytande, som han utövade inom Sällskapet, ledde fram på 1800-talet till en allvarlig schism, om villten vi få närmare underrättelser i ett följande kapitel. I flera fall var nog Neschers »moraliserande» rensnings arbete ganska befogat. Från äldre tid levde kvar en grovhet och plumphet i ordensceremonier och ordensdikter, som utan saknad kunde utmönstras.

Prolog

Facebook
Par Bricole är ett svenskt ordenssällskap, instiftat 1779 av
Carl Michael Bellman, Carl Israel Hallman och Olof Kexél. Det är politiskt och
religiöst obundet, under kung Carl XVI Gustafs beskyddarskap.

Instiftarna
Det lysande sällskapet Par Bricole instiftat av
Carl Michael Bellman, Carl Israel Hallman och Olof Kexél.
Ordenssällskapets ändamål är att vårda och bevara svenskt kulturarv med rötter
i 1700-talet, inklusive sång, musik, teater och talekonst. Det är politiskt och religiöst
obundet, ståendes under kung Carl XVI Gustaf som höge beskyddare.
I Par Bricole ingår förutom moderlogen i Stockholm (instiftad 1779) loger
med regional verksamhet: Göteborg (1801), Vänersborg (1839), Borås (1860),
Malmö (1870), Jönköping (1879), Sundsvall (1985) och Örebro (2017).
Sällskapsbröder i Par Bricole avancerar genom ett särskilt gradsystem som
etablerades under kung Gustav III:s tid.I verksamheten ingår regelbundna
sällskapsformer vid högtider, gradgivningar och så kallade måltidskalas.
Dessutom tillkommer informella sammanhang omfattande konserter,
teaterföreställningar och andra kultur- och festevenemang, varav en
mindre beståndsdel erbjuds i öppna former åt allmänheten.

Ur Erik Åkerberg
1779 -1890 (1910)Musiklifv inom Par Bricole
https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/%C3%85kerbergE/titlar/Musikl...
Sången, hvars lifgifvande betydelse för Bricole ännu under närvarande tid tillfullo uppskattas, förhöjde redan
då glansen vid ordens festligheter. Att körsång existerade , d, v, s kör med ackompagnement, därför talar
dels den i förordet omnämnda Chöral intendentbefatlningen ,delsuppgifter i P.B:s handlingar om
körkompositioner ,skrifna för sällskapet.Så berättas» Cornelten Arvid Adrian Stjernecrantz », Bricolleriets
förstaNotarius , hafva 1780 skrifvitsångstycken , både Chorus och bravuraria , samt 1781 » aria Jämte Chorus,
marche och recitativ vid , parentationen Öfver Kexéls bysättning  ,de senare på redan kända melodier .
» (F. Af Wannqvist.) Körsång för mansröster å capelia afden art, som nu för tiden idkas, var då en
okänd konstform. Det var sällskapssångens och vismelodiens tid inom Bricolleriet liksom inom
helav årt land. Man behöfde då ej som nu springa staden rund i För att samla hop de fyra
nödvändiga stämmorna till Kvartetten för att med sångens lifvande toner höja Stämningen i ett
gladt lag. Hvar enda människa med Sångton i strupen kunde föredraga sin lilla visa, där text och
melodi voro hufvudsak, del harmoniska underlaget bisak. I visans enkla form tolkade också den
tidens Skalder, en Kellgren, Valerius, Franzén m.fl., demest Skiftande känslostämningar ,från de
allvarligaste tillde mest uppsluppna ,och män sådana som Åhlström, Palm, Collin, Crusell ,
Hadfnerm.fl. Klädde dessa dikter, ofta Ögonblicketsbarn, i en tilltalande, lättfattlig, melodisk skrud.
Bricoles arkiv innehåller ensamling af merän200 visor, dels i original, dels i afskrift, sammanskrifna,
en deldirektvid » mållidskalasen », bärande författare namn sådana som Bellman, Kexél, Hallman ,
Valerius,  Agardh, Berger, Stjernstolpe,m.fl ., störstadelen dock af onämnda författare, allt gifvande
stöd åt,alt denna tid var vissångens blomstrings period inom sällskapet.

http://myntbloggen.se/2013/12/04/barbara-lyssnar/
Barbara lyssnar …
2013 Postat 4 december
Idag är det den 4 december … och namnsdagsbarnet heter Barbara / Barbro / Babsan.

Barbaradagen är en dag som är lite speciell för ett visst ordenssällskap, nämligen Par Bricole,
grundat 1779 av Olof Kexél, Carl Michael Bellman och Carl Israel Hallman. Sällskapets  syfte och
mål är att vårda och bevara det svenska kulturarvet … främst inom disciplinerna sång, musik,
teater och talekonst. Namnet Par Bricole kommer av en fransk biljardterm som betyder
”med studs”. Moderlogen är förlagd till Stockholm, medan dotterloger finns i Göteborg,
Malmö, Jönköping, Sundsvall, Borås och Vänersborg.
Par Bricoles Kör (även kallad ”Den Bacchanaliska Kören”, DBK), grundades 1829 och är idag
Nordens äldsta ännu verksamma manskör. Dess första framträdandet ägde rum vid avtäckandet
av Bellmanbysten på Djurgården 1829. Denna hyllning till Bellman har sedan dess upprepats
i en 184-årig obruten tradition!

Medaljen på bilden ovan är skulpterad 1929 av Tore Strindberg (1882-1968) med anledning av
100-årsminnet av Par Bricoles Kör 1829-1929. På åtsidan ses den lyssnande Barbara och på
frånsidan Bellmanbysten på Djurgården. Barbaradagen tillhör, tillsammans med Bellmansdagen
den 26 juli, Par Bricoles högtidsdagar.
Varför just Barbara? – Jo, därför att den berömde grundaren Carl Michael Bellman (1740-1795) 
härstammade från en viss Barbara Klein – hans farmorsmor – vilket föranlett Bellman att välja
Barbara till hennes ära. Barbara brukar firas och förhärligas som en slags dionysisk gudinna
och alla bricolisters “moster”.
MEDALJER

Redan de gamla grekerna präglade fantastiskt vackra ”medaljliknande” praktmynt. Och romarna
slog även de mycket pampiga ”medallions” i guld, silver och brons. Men (konst)medaljen brukar
ändå räknas som ett barn av renässansen. Det kommer mera . . .

http://mindmatter.eu/historiska-nedslag-fortsatter-med-skaning-som-var-f...
Malmö PB först medlem Blev chef för Operan och Kungl. Majestäts spektakler

Bild  på Barenkow
1776 År  fick Barnekow ytterligare en beställning – han blev chef för Operan. Eller som det hette
på den tiden Kungliga Teatern eller Kungl. Majestäts spektakler.
1777År  invaldes han i den av Gustaf III instiftade Musikaliska Akademien som nr 74.
1777-1781.Han var Akademien preses Hans insatser som teaterchef har fått blandade recensioner.
1776  I boken Svenska Teatern under Gustavianska Tidevarvet av Nils Personne kommenteras
Barnekows insatser. Inledningsvis konstaterar Personne: ”Hade Ehrensvärd av den kritiske
Fersen fått ett ganska klent vitsord, borde hans 1776 utnämnde efterträdare, friherre Adolf
Fredrik Barnekow, förtjänat ett ännu sämre. Barnekow var säkerligen en fint bildad och för
sitt värv intresserad man men hans förmåga tycks dock ej ha motsvarat viljan.”
1779 I april  gör en kritiker Gjörwell följande beskrivning av tillståndet: ”Eljest är hela operaverket
i aftagande. Fru Olin förlorar aldrig sin konst, men väl gracerna i sin sång. Stenborg höres rätt nu
ej mera. Fru Augusti sjunger täckt, men spelar matt. Den lilla tyskan Sjunger svagt, bär sig enfaldigt
åt. M:lle Baptiste och Karsten är väl vår ressource, men de kunna omöjligen fylla hela spelet.
Körerna skrala illa, och figuranterna äro tungbenta”.Klimatet i kulturdebatten var inte särskilt
annorlunda då än nu som synes.
1780 Efter att ha fått utstå mycken kritik begärde Barnekow i februari 1780 sitt avsked och får då 
av kungen till svar ”Gärna, min baron, men ni är så god och blir kvar, till dess jag får en annan direktör”.
1780 PB start i Stockholm

Teaterdirektör 32 år gammal  var ???????
Men man ska dock komma ihåg att Barnekow, när han tillträdde som teaterdirektör, var 32 år
gammal och att det säkerligen inte var lätt att utan erfarenhet av teaterverksamhet bli chef för
en institution som operan. Uppenbarligen var hans hälsa inte den bästa. Han vistades längre tider
utanför Stockholm. Han åtnjöt dock fortfarande konungens gunst och blev vid särskilda tillfällen
förordnad till Ledamot av Öfvre Borgrätten.

Teaterkvartetten från Par Bricoles Manskör - YouTube
Instiftarna och vännerna Olof Kexél, Carl Israel Hallman samt Carl Michael Bellman.

Bild på stiftarna
https://www.adlibris.com/se/e-bok/then-bacchanaliska-akademien-1927-2017...

2017 Akademin

Däremot har bakgrunden till Akademiens tillkomst varit betydligt mer oklar eller helt okänd.
Inför Akademiens 90-årsjubiléum 2017  ville jag försöka ta reda på när den startades ,vem eller vilka
som var initiativtagare,  vilka som fattade beslutet samt hur var tidsandan i Par Bricole före och
efter starten. Dessa frågor tarvade många besök i vårt arkiv i Stockholms Stadsarkiv samt i arkiv
som ej ägs av Par Bricole. Efter att tidsandan och händelser som påverkade bildandet av Akademien
beskrivits i boken följer en summering av Akademiens historia fram till och med 2017 med
Högtidssammanträdenas protokoll som grund. 

Åke Pino Pilotti

TALANGGRUPPERNA I PAR BRICOLE

Loggor på de tre talangrupperna

Nils och karl Erik - fördjupa

Bevara kulturarvet och instiftade talanggrupperna
Par Bricole har alltid haft som mål är att vårda och bevara det svenska kulturarvet främst i
form av kör- och vissång, musik, teater och talekonst. Redan från starten 1779 användes
artister och talanger för att förgylla Brödernas sammankomster. Under 1900-talet instiftades
formellt olika Talanggrupper för dessa aktiviteter som Den Bacchanaliska Kören,
Den Bacchanaliska Musiken, Den Bacchanaliska Theatern, De Bacchanaliska Lekarne
samt Den Bacchanaliska Akademien.
De fyra första gruppernas historia är väl kända. Redan till invigningen av Sergels Bellmansbyst
vid Bellmansro den 26 juli 1829  organiserades en manskör inom Par Bricole i Stockholm och
kören är idag förmodligen den eldsta oavbrutet existerande manskören i Norden.  Med början
att fögylla graderna  med musik, sång och skådespel tillkom också  de störande momentet som
inslag i ritualerna.  Dessa byggde på Spexet koncept.  Spexets koncept fick också utrymme till
att talanggrupperna tillsammans med kunde framföra skådespel i anslutning till gradgivningsmöten
men också vid andra speciella möten och tillställningar

Nils och karl Erik  vad vet vi om  körens ursprung och start

KÖREN

Den Bacchanaliska kören
1879 Åren kring 1879 frodades nationalromantiken och detta var en bördig grogrund för
manskörer överallt i Sverige. I Par Bricole har körsången alltid varit tongivande och vi kan
faktiskt ”skryta” med att vara Sveriges äldsta manskör.
1829 Lunds Studentsångare gör anspråk på denna titel men man glömmer då de dokument
som berättar om invigningen av Bellmanbysten på Djurgården 1829. Kung Carl XIV Johan,
kronprins Oscar och Bellmans maka Lovisa Grönlund med flera närvarade och i dokumenten
står också att en manskör från Sällskapet Par Bricole medverkade. PB körens viktigaste
uppgift är att verka inom sällskapet och bidra till dess ceremonier samt underhålla måltids
kalas och nachtspel http://www.musikforskning.se/stm/STM1929/STM1929Sundstr%C3%B6m.pdf

1829 juli 26  Stockholm
Kören i Par Bricoles Modelog – Den Bacchanaliska Kören DBK – är Sveriges och Nordens älsta
ännu verksamma manskör.  DBK grundades i samband med avtäckandet av Bellmanbysten på
Djurgården den 26 juli då det första framträdandet ägde rum.

1779 Göta
Göta par bricoles Sångkör har sitt säte i Göteborg. Kören är en del av Sällskapet
Par Bricole vilket grundas 1779 inspirerad av Carl Michael Bellman.

12 oktober1835  Kören anses vara dagen , då göta par bricole sångkör bildades. Därmed anses
kören vara en av norra Europas mest ärovördiga manskörer.

XXXX Vänersborg
Kören har alltid varit en hörnsten i Par Bricoles verksamhet.
Fanns kören från första dagen? När man går igenom gamla matriklar är den broder som först
omnämns som Koralintendent; Gustaf Johan Sandberg i 1864 års matrikel. Dock saknas många
årsmatriklar från denna tiden.K.I. Sandberg gick in i PB 1858 och hade grad 6. Enligt matrikeln
var ha auditör (jurist) vid Westgöta Dals Regemente, samt senare även t.f. Borgmästare i Wenersborg..
År 1871 hade vi en ny K.I.; Musikdirektören E. Ullman 

1860 Borås
Borås äldsta och största manskör finns i Borås Par Bricole. Redan från invigningen av
Borås Par Bricole, den 5 oktober 1860,var sången ett viktigt inslag. Någon manskör hade
knappast hunnit bildas, men det fanns redan en sångförening i staden, vars medlemmar till
stor del så småningom invaldes i Par Bricole. 1860 blev handlanden C B Björk den förste
körledaren i Borås Par Bricole. Fyra år senare tillträdde fabrikören Charles Palmén,
som kom att verka i sitt ämbete i hela 33 år.

1879 Jönköping
När Par Bricole bildades i Jönköping 1879 var sången en av ”grundpelarna” för Sällskapets
ortsatta existens och Bellmansången ett måste. Kören framträder nu som då i många olika
sammanhang också utanför Sällskapets ”slutna” sammankomster och hörs ofta på fester,
konvent, Valborgsfirande och andra privata arrangemang. Repertoaren är bred men
Bellman är grunden.

Nils och karl Erik  vad vet vi om musiken ursprung och start

MUSIKEN

Den Bacchanaliska musiken

1779 Jönköping
Musiken har alltsedan Par Bricole bildades 1779 varit en oupplöslig del av vårt lysande
sällskap. Det finns en lång tradition med musik – spelad såväl som sjungen – alltsedan
Bellmans, Hallmans och Kexéls tid.Den Bacchanaliska musiken (eller hellre Musiquen)
har tillkommit för att förgylla våra samkväm med musik från såväl Bellmans som vår
egen tid.Bacchanalisk betyder till hyllning av dryckesguden Bacchus, men kan även
tolkas som uppspelt, glad, vild och orgiastisk.

1860 Borås
Musiken intog redan från den första invigningen den 5 okt 1860 en framträdande roll
i Borås Par Bricoles verksamhet.

Malmö
Malmö PB:s Bacchanaliska Musik svarar för underhållande inslag vid varje möte som
vi har inom Malmö Par Bricole.el

Nils och karl Erik tidiga period , start etcav t ordenssällskap grundat år 1779.

Then Bacchanaliska Teatern
Par Bricole har som syfte och mål är att vårda och bevara det svenska kulturarvet, f
rämst inom sång, musik, teater och talekonst. Ordensloger finns i Stockholm, Göteborg,
Vänersborg, Borås, Malmö, Jönköping, Sundsvall och Örebro.

1937 Stockholm
DBT  i Stockholms Par Bricole bildades såsom egen talangrupp 1937 med den på sin tid
kände och populäre skådespelaren Carl Barcklind som förste ordförande. Första spexet
– Spectaculum framfördes 1938 med namnet Stambouls vita plister.Spex är en
teaterform som vuxit fram inom studentvärlden sedan sent 1800 tal. Traditionell handlar
Spex om historisk händelse eller person som man på ett humuristiskt sätt berättar en
”sann” historia kring.Publiken kan interagera genom utropa omstart som innebär att
skådespelarna snabbt måste improvisera och ”ta det en gång till” som man säger
i lund vid spexframförandet.

1839 Vänersborg
Plats på scen för Den Bacchanaliska Theatern!
1839 Theatern har varit en viktig del i Vänersborgs Par Bricole sedan starten 1839.
Den Bacchanaliska Theatern håller vid traditionen och underhåller bröder med Spex
och uppträdanden vid våra sammankomster. De bröder som är medlemmar i Theatern
är alla muntra och trivs med att agera, skapa manus till Spex eller att vara behjälplig
kring och bakom scen. Alla behövs och fyller en viktig roll! Och vi har roligt,
hejdlöst roligt! Bröder som är nyfikna på vår talanggrupp och önskar engagera sig
i Theatern, som agerande, skrivande eller någon av alla andra betydande sysslor,
kontakta någon av nedanstående. 

1860 Borås
Den 5 oktober 1860, vid Borås Par Bricoles invigning, gavs enligt bevarat protokoll
”å den för tillfället till teater apterade tribunen, utaf åtskilliga bröder Bricolister,
en scenisk föreställning benämnd Bricolistens mission…” Detta var den blygsamma
starten av den sedermera så framgångsrika Theatern i Borås Par Bricole. Till en
början framfördes enklare pjäser och monologer, men under 1880-talet höjdes
ambitionerna och regelrätta spex blev frekvent framförda i samband med
gradgivningarna. Den förste Theaterdirektören, vice häradshövding
G von Zweibergk tillsattes 1896.