MÖ PB 0 LOKALER ÅRTAL Styrande Händelser

RÅDHUSET

Redan på 1300-talet fanns ett rådhus i Malmö. Det låg vid tingsplatsen mellan S:t Petri kyrka och Östergatan, ungefär där gamla Riksbankens hus (”Pittahuset”) ligger idag.

På 1530-talet rev man ett antal byggnader, bland annat ett kloster, för att ge plats åt ett nytt, centralt placerat torg. Det stora torget kom senare att kallas Stortorget. Vid torget föll det sig naturligt att även uppföra ett nytt rådhus, vid torgets nordöstra hörn. År 1546 stod byggnaden, som var uppförd i tegel med burspråk och gotiska trappstegsgavlar, färdig att tas i bruk. Huset hyste bland annat den

Under tidens gång så har rådhuset byggts till och förändrats otaliga gånger. Under kriget mot Ryssland 1808-1809, så omvandlades hela rådhuset till fältsjukhus, då större delen av inredningen och inventarierna förstördes.

1809 okt 16 MALMÖ TEATER premiär Teatern på Gustav Adolfs torg.

1812-1813 Rådhuset ledde sedan Sundström även ombyggnaden av Rådhuset.

1812 och 1813 förlorade byggnaden sin gotiska arkitektur samt trappgavlarna och fick en klassicistisk fasad.

Ritning. Genomskärning av Teatern på Gustav Adolfs torg.

Andra våningen rymmer danspalats ,samt 10 gästrum. tredje våning 14 gästrum. gården med stall för 32 hästar. På gård även byggnad med biljardrum, brygghus samt vacker fruktträdgård med kägelbana.

Teatersalongen är oval med en parterr för 200 personer samt amfibie för 59 personer samt 17 loger, Orkester utrymmer för 30 personer.

1809 okt 1 invigdes teatern. Teatern tvinga också fram att gatlykter uppförde och hölls tända om aftnar då teaterförställningar uppfördes

1816 juni teater och värdshuset gick i konkurs och försåldes till ena delägaren Cornellus Hegardt

1818 Teater & värdshuset i konkurs

1834 mars 13 dog Cornellus Hegardt och då bildas ett aktiebolag.
Dödsboet såldes till det nybildade teater och värdshusbolaget.
aktieägare var bland annat Falkman, Prytz med flera borgar som framöver också kommer att ingå i par bricole.

FRIMURARLOGEN

vy från isak slaktares gata innan scandic hotell byggs

1863 okt 8 startad frimurarlogen ACACIA sin log i Malmö

Runt förra sekelskiftet lät Frimurarna uppföra ett nytt logehus på Isak Slaktargatan 1B , efter ritningar av arkitekten och frimurarbrodern Alfred Arwidius. Fasaden toppades med en pampig kartusch som skulle trona över den låga bebyggelsen vid Lilla torg.

PARBRICOLE I MALMÖ

1878-1879 Styrande August Falkman

1878 hösten Redan på hösten 1878 avsade sig Ordförandemästaren Falkman sitt ämbete. Han efterträddes af Dep. Ordförandemästaren Lundquist. VAR ?

1879 juni 16 -1928 Barbarasalen i Stad hamburgs lokaler belägen i Bekåhuset högs upp i teater/restauranglokal/hotell

1878 juni 16 Skedde högtidlig installation av Malmös första styrande, 59 bröder deltog i måltidskalaset. Måltid på Hotell Karl Gustav

1879- 1905 Styrande August Lundquist

1881 Stadt Hamburgs trädgård upphörde r teaterkaféet mm

PARKERNA

1881 tillsatte staden en parkkommitté. Samma år grundades Malmö förskönings- och planteringsförening, genom privata initiativ

Kungsparken var den första större offentliga park som anlades i Malmö. Den var offentlig men fungerade som "en förlängd högborgerlig salong 1885 Bejers park - började parkmarken anläggas. Beijers park har sitt ursprung under den epok, i slutet på 1800-talet, då hela grönstrukturen i Malmö förändrades. Parkytan omfattar idag 12 hektar och ligger i stadsdelen Kirseberg. Beijers park kan i ett sådant efterarbete behandlas enskilt eller som en del i det sammanhang av parker som anlades under samma epok i Malmös historia.
Filantroper bland borgarna i den snabbt växande industristaden talade om arbetarbefolkningens behov av grönska.
En av initiativtagarna och stiftarna till planteringsföreningen var grosshandlaren Gottfried Beijer. "Bröderna, grosshandlarna Lorens och Gottfried Beijer började anlägga denna park. på eget initiativ,
Han ansökte tillsammans med sin bror, om arrende för en bit mark i den östra förstaden av Malmö och 1885 började där anlägga "en synnerligen tilltalande plantering". Tankarna med denna plantering (Beijers Park) vid den tiden var att den skulle bli en motsvarighet till Kungsparken och den planerades att tillfalla staden efter femtio år.
De viktigaste åren och händelserna för Beijers park ägde rum 1901 då staden tog över parken, 1914 då parken öppnades för allmänheten och vidare 1917 då parken öppnades i sin helhet.

Porträtt av Gottfried Beijer j:r, 1870. Foto: Carl Wilhelm Roikjer/Malmö museum

Porträtt av grosshandlare Lorens Beijer, 1910. Foto: Axel Sjöberg/Malmö museum

Slottsparken - kungsparken

SLOTT VÅRKAPITEL

1885 Bellmandagen - Sommaren förlagd till kung Oscars park (KUNGSPARKEN)

1887 MARS 23 Våren firas i Kungsparken med damer Första sammankomsten med damer - mer?

1878 dec Barbaradagen
Efter procession in i salen besjungen och därefter av Ordens-Skalden i ett versifierat föredrag presenterat för St.M utfördes en menuett efter musik till fredmans Epistlar "Fader Berg i hornet stöt" vilken sal ?

1891 kungsparken troligen PB VI dvs vårkapitell stämmer detta

18xx? Firas i Alnarpskogen med sammankomst & recepition om aftonen.

Alnarpsparken består av en av Sveriges största växtsamlingar (som ständigt utökas). De vedartade växterna (lignoserna) är parkens specialitet. I parken finner du träd, buskar och örter representerade från nästan alla jordens världsdelar. Här ligger även det som kallas Alnarpsslottet (slottsliknande byggnad). Det ritades av dansken Ferdinand Meldahl och uppfördes vid Lantbruksinstitutets bildande.

1902 Rådhuset knutssalen före. Foto: Carl Wilhelm Roikjer / Malmö museum

1903 öppnade Malmö stadsarkiv i Rådhusets norra källare. Den förste stadsarkivarien hette A U Isberg. Han efterträddes 1932 av Leif Ljungberg.

1903 -1929 Fader Berg Alfred Berg

1904 Frimurar nya Logeloklaer invigdes 1904 men bara några år senare hade storbyggmästaren C L Müller köpt upp hela kvarteret Lilla torg och Isak Slaktaregatan där han efter arkitekten Oscar Häggs ritningar uppförde en stor hotell- och kontorsbyggnad som snöpligt nog kom att skymma såväl Frimurarloge som ornament.

Vid förra sekelskiftet hade Stortorget (IDstory) två konkurrerande apotek, Fläkta Örn som låg på södersidan och Lejonet som 1898 flyttade till östra sidan. Det var "Lejonhuset" som revs för att ge plats åt hotell Anglais - idag Scandic

Köpmän, sillatunnor, salt och frimurare
Av Sven Rosborn
Isak Slaktaregata står det på den gamla gatuskylten högt uppe på väggen. Gatan är i sanning
trång – och därtill totalt inklämd mellan höga byggnader. Så oansenlig är den att den
fullkomligt drunknar i det stora torg den leder fram till. Och ändå andas gatan malmöitisk
historia som få andra i dag bevarade citygator, eller streden om man nu ska vara noga med
benämningen. Det fanns nämligen bara tre gator i det medeltida Malmö. Den lange Adelgade,
Syndregaden och Grönegaden. Resten var antingen smalare ”streden” eller ännu trängre
”gyden”.
Den som från Stortorget tar några få steg in på Isak Slaktargata och av en tillfällighet råkar
titta uppåt fasaderna blir säkert förvånad. En enorm stuckatur sitter däruppe med märkliga
cirater och symboler i pampig och kraftfull relief. Husets bottenvåning är tung som en
venetiansk borg med fem små fönstergluggar högt uppe på väggen. Andra våningen i denna
märkliga byggnad är däremot öppenheten själv. De sex fönstren skulle kunna ha suttit i vilken
gotisk kyrka som helst. Och uppe på taket finns denna fantastiska gavelprydnad. I dag sitter
den så undanskymd att få noterar dess mäktighet. Annat var det när huset byggdes.
Det är frågan om frimurarnas ståtliga hus i Malmö. När byggnadsarbetarna reste sina
ställningar mot höjden åren 1903 och 1904 låg i kvarteret söderut ännu kvar 15- och 1600-
talens hukande, låga tvåvåningshus i korsvirke. Och bortom dessa fanns Lilla torgs öppna yta.
Stod man då på detta torg såg man toppen av nybygget över småhusens tak. Därför denna
pampiga stuckatur – med frimurarnas insignier som avtecknade sig när solen kastade sina
skuggor över reliefen.
När byggnadsarbetarna rev den gamla bebyggelsen för att skapa en ny hemvist åt Malmös
frimurare rensade man faktiskt samtidigt en av Malmös äldsta tomter med anknytning till
manliga sammankomster. Hit sökte sig nämligen troligen redan på 1300-talet under kvällstid
män för överläggningar, möten och säkert också styrd rituell samvaro. De tillhörde alla det
Tyska gillet, eller, som det också kallades, Tyska kompaniet.
Redan från året 1329 finns ett utkast bevarat till ett sådant gille i Malmö. Detta är det äldsta
belägget på ett tyskt gille bland Öresunds alla medeltidsstäder. Nog visar detta pergament
Malmös vid denna tid snabbt ökande betydelse i det danska riket. Läser man de nedpräntade
bestämmelserna för Malmögillet noteras att detta var ett umgängesgille för endast utländska
köpmän. Alltså de som endast tillfälligt eller vid kortare, årligen återkommande tider, trampat
Malmös sandstrand och smutsiga streden. Kvinnor var givetvis inte tillåtna att deltaga i gillet.
Ja, det var till och med så hårda bestämmelser att den tyske köpman som råkade gifta sig med
en Malmökvinna, om inte direkt blev sparkad ut så i varje fall med bestämd hand leddes mot
gillesporten utan att få återkomma.
I det medeltida Malmö var gillen och kompanier viktiga inrättningar. Knutsgillet i staden har
till exempel anor som går tillbaka till slutet av 1200-talet. Till detta gille hade alla rikare
borgare och hantverkare som bodde i Malmö rätt att ansluta sig. Ja, inte alla. Av någon
outgrundlig anledning var bagaremästare förbjudna att bli gillesbröder. Att tyskarna var i
behov av ett gille i Malmö väldigt tidigt beror givetvis på den enorma handel som florerade
mellan staden och de tyska Östersjöstäderna. Det gällde för de tillfälliga gästerna med sitt
plattyska språk att kunna hävda sig mot de inhemska borgarna och det mäktiga Knutsgillet.
Och man gjorde det med kraft. Snart uppstod andra tyska stadsgillen i staden. Här fanns

Stettinerköpmännens gille, Rostockergillet och Wismars- och Lübecks gillen. Och så givetvis
det ursprungliga Tyska gillet borta vid den gata som några hundra år efter 1300-talet skulle
komma att bli uppkallad efter slaktaren Isak.
Tyska kompanihuset låg alltså på tomten till det nuvarande frimurarehuset. Själva huset
omtalas i bevarade pergament första gången året 1460 men har givetvis funnits långt tidigare
än så. Det var verkligen inget pampigare hus men trots detta uppfört av tegel – inte något så
simpelt som i korsvirke, vilket ju utgjorde mer än 80% av Malmös alla dåtida hus.
Kompanihuset låg med gaveln ut mot gatan och saknade både källare och ovanvåning. Det
tolv meter långa och sex meter breda huset har uppenbart endast bestått av ett samlingsrum.
Mer behövdes inte för att, medan ölet flödade ur tunnor och bägare, diskuterar viktiga frågor
som priset på sill, fisktunnors storlek och tillgången på salt.
Tyska gillet hörde medeltiden till. Därmed inte sagt att de framtida ägarna till tomten inte
hade tyskt påbrå. På 1600-talet ägdes gården av den tyskfödde handlanden Jost Krutmeijer
och senare av hans son, rådmannen Johan Krutmeijer. Givetvis har dessa rika borgare inte
själva bott i gården vid det trånga stredet utan i stället hyrt ut den. Året 1735 flyttade däremot
en ny ägare in, bryggaren Sven Nilsson Torup. Efterföljande innehavare, Peter Albolin,
inköpte också hörntomten ut mot Stortorget och här inrättades en krog med det härligt
skånska namnet ”Bialitt”. Värden var känd för att truga sina gäster att ”bia litt”, dvs. bli kvar
lite längre.
Snart separerade åter gårdarna och tomten, som senare skulle bli grunden för frimurarehuset,
fick genom tiderna ägare med olika yrken. Här fanns en vagnman, en kamrer, en klensmed, en
sergeant, en skrädderimästare och en tysk handskmakare. Den sistnämnde, vars namn var
Johan Ludvig Julius Petschke, inköpte också hörnhuset. Han rev hela rasket och 1854 och
uppförde här en byggnad som i källaren inrättades till restaurang och konditori. I fastigheten
fanns också en exklusiv tysk rakstuga.
Året 1866 stiger frimurarna in i de gamla gårdarnas historia. Vid konkursauktion inköper en
frimurarkommitté, bestående av ryttmästaren greve Joachim Bark, kaptenen A. F. Frykholm,
vice häradshövdingen A. Gjertsson, handlanden Edward Eneström och handlanden P.O.
Peterson, fastigheterna för 65.000 riksdaler riksmynt. Den 1 februari 1870 överlät dessa män
fastigheterna till Frimurarlogen. Redan år 1867 hade emellertid restaurangen i källaren ut mot
Stortorget fått det namn som den skulle behålla fram till året 1897 – Frimurarekällaren.
Efter några år var man färdig att bygga nytt och stort. Man inköpte grannfastigheterna och år
1904 stod den pampiga logebyggnaden med sin magnifika stuckaturgavel färdig.
Byggmästaren av Gustaf Olander och arkitekten den i det dåtida Malmö så välkände Alfred
Arwidius. En man som länge efter sin död skulle bli omtalad i staden för en alldeles speciell
händelse. Men se – det är en annan historia!

1905 okt 21 Lundquist lämnar över till STM Edv Lindahl. RCM G Stenfeldt samt RP R.P KA Härje.

1905 okt 21 installation
De blevo högtidligen installerade i sina ämbeten den 21 oktober 1905 av Stormästaren översten C. Loven jämte kaptenen Weylandt och krigsrådet Söclerbaum. Samma år valdes till R. C. M. hamnkapten G. Stenfeldt och året därpå till R. P. konsul K. A. Härje. Båda blevo framdeles medlemmar av det Styrande Guvernementet. VAR?

1905-1917 Styrande Edv ard Lindahl

1908 dec 12 Barbara vi i knutssalen ?

1910- och 1920-talen Hotellet stängde redan någon gång i skarven mellan dessa år.

1910 maj 30 rätt att antaga och recipiera RGK 10 graden -var

INVENTARIER

I dessa lokalerna förvarade Pb sina grejor 1911

1911 Inventering av Sällskapet Par Bricoles tillhörigheter gjord av A PRAG
Inventarier som förvaras på Stadt hamburgs vind Stora Rummet.
inventrier på Rådhuset, Herr mattsons Kassaskåp
silverbål silverbokal Asyilfverpokal
Brikoll Salen
Flygel ,Orgel , orgel gammal, skåp med notor
Teaterkällaren
Kyrkodekor till 9 an
Vinden å Stat hamburg xxxx
1 st stort podie till grad 6, 7, och 9
podiercermonimästarbord 4 pelare gaamla kyrkanspjälvägg till 9ans förrum
Hos firman Cronqist &son
1 st turkisk matta
Hos Musikdirektör Strömberg
Kassaskåp med?
Inventarievärde 9192 SE KR

1914 Kungsparken bygg om från trähus till stenhus

1918-1923 Styrande Johan Stenfelt

Gustaf Stenfelt, vårt sällskaps fjärde Styrande Mästare, 1918-1923.

Han föddes i Dalarna 1858, långt från hav och sjö men blev ändå sjöman.
• Avlade sjökaptensexamen i Västervik men hamnade sedan som befälhavare på Kongo-floden.
• Skrev böcker om sina år i Afrika och om sjöfart.
• Blev en av pionjärerna i den svenska ångbåtsflottan.
• 1899 chef för hamnen i Malmö.

Hans bricolistiska bana kan enkelt sammanfattas så här:
Han blev medlem 1896, Ceremonimästare i arbetsgraderna 1903 och två år senare vice Ordförande. 1906 blev han Riddare-Ceremonimästare, 1913 upphöjdes han till Riddare av Svarta Korset och 1917 blev han deputerad Styrande Mästare. Ett år senare installerades han som Styrande Mästare, ett ämbete han innehade till 1923.
Tyvärr finns inte mycket mer om Gustaf Stenfelts insatser för Par Bricole i vårt arkiv eller i vårt bibliotek. Det finns förstås ett antal (vackert handskrivna) protokoll från olika möten i Guvernementet och Stora Rådet men dessa innehåller precis de konkreta frågor och beslut som hör till dessa organ och inte mycket annat. I de historiska skrifter om Sällskapet Par Bricole som genom åren publicerats finns inte heller mycket om Broder Stenfelt.

Tack och lov har dock andra skrivit om hans liv i övrigt och därmed gett underlag till denna text. Främst har jag tagit hjälp av en en uppsats från Historiska Institutionen vid Lunds universitet skriven av Charlotte Tornbjer, ”Halfguden på bryggan” från 2005 och en bok av Åke E Persson, ”Styckegods”, som utkommit i år och som innehåller ett kapitel med rubriken ”Den humoristiske Gustaf Stenfelt”. Han gick i pension 1924 och avled 76 år gammal 1934.

Alfred Berg en skrift eller diktsamling:
Gustaf Stenfelt publicerade också 1914 tillsammans med Alfred Berg en skrift eller diktsamling: ”Drapalek vid 4:e bordet”.
Denna skrift har mer anknytning till bricoleriet och hans medförfattare, Alfred Berg, som bl a var Koral-Intendet i vårt sällskap och i övrigt en känd person i Skåne. Inte heller denna skrift finns att köpa men är beställd från ett något semesterdrabbat Kungliga Biblioteket.

1919 ? Barbara Salen

1919 Barbarasalen stat hamburg restaurangen (bekå översta vindsvåningen?)

1920-talet aktualiserades åter teaterfrågan, och förslag i stram klassicistisk anda presenterades av arkitekten Sigurd Lewerentz. Den plats man då tänkte sig var det som idag utgör Raul Wallenbergs plats.

1923-1938 Styrande Albert Lindahl

1928 maj 50års jubileum med en festföreställning på Malmö Teater

1928 maj installation Rådhuset
Vid den följande banketten i Knutssalen RÅDHUSET presiderade St. M. bankdirektör Albert Lindahl med biträde av Dep. St. M. assessor Hugo Lundquist och S. K. doktor A. Prag.

1928 maj 50 år jubileum I maj 1928 kunde Sällskapet fira sitt 50-årsjubileum.
Detta skedde med en festföreställning å Malmö teater, varvid uppfördes ett festspel »Kronos», författat av doktor Anders Prag med musik av Nils Gustaf Zettergren. Verket mottogs med stort bifall.

KIRSEBERG KYRKA

1928 jan 6 Kirsebergskyrkan invigdes officiellt Innan dess fanns ingen kyrka på ”Backarna”, och det sägs att det delvis var Backabornas förtjänst att bygget blev möjligt. Kirsebergs kyrka, ritad av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin, byggdes som en småkyrka inom S:t Pauli församling. Vid en första anblick har den utseende av en medeltida landsortskyrka. Den är liten, vitkalkad och med torn i norr.

Marken som kyrkan står på var en gåva av konsulinnan Anna Sederholm. Och för att finansiera själva bygget bidrog invånarna med privata medel, bland annat genom att investera i symboliska tegelstenar till en kostnad av 10 öre styck.

Kirsebergskyrkan var till en början en så kallad ”småkyrka” inom i S:t Pauli församling.
När Kirseberg bildade egen församling 1949 blev kyrkan församlingskyrka. Byggnaden är ritad av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin.
I kyrkan finns flera konstverk. Ett lite udda inslag är minnesplattan över stupade flygare från 2:a världskriget.
Sedan 2014 ingår Kirsebergskyrkan i Husie församling.

KIRSEBERG KYRKA

1929-1966 chorchef NG Zetterberg XI

1932.Scenbild ur "Aida" på Malmö teater Foto: Otto Ohm / Malmö museum

1928-1932 Kungsparken - här flyttar man så verksamheten efter att man lämnat Stad hamburg

1933 invigs Siriuslokalerna och PB kören medverkar

NÄR en kort period för länge sedan siriuspalatset - i samband med en misslyckad ekonomisk satsning för MÖ pb sida.

Siriuslogen och huset utveckling och avslut 1931-1937

1931 Vår skall man hålla till sedan Std hamburg genomgick en förändering. (när tappade man BEKÅ HUSET) Bröderna sakande platsen.
Förslag: Att Mö PB skulle investera 50 000:- i siriusordens tillhörande fastighet under ombyggnad och erhålla en likvärdig lokal med förvaringsutrymmen för en förmånlig hyra och ränta för Mö PB
1931 nov moderlogen och dotterlogerna i PB enades om samma stadgar som moderlogen
1932 styrande MÖ PB gjort en överenskommelse med siriusorden om penningplacering och hyran
1933 förvarande riddarskattmästar XXX? Frånfälle uppdrogs till nyvald Riddarskattmästare XXXX att med styrande mästare omhänderva sällskapet tillgångar och förvaltning
1933 sep 21 att till respektive sparbank där Mö PB placerat sina tillgångar och samtliga fonder skulle underteckans av Styrande mästaren och riddareskattmästaren i förening och kassamedel hanteras av riddarskattmästaren ensamt.
Styrande mästaren var Bankdirektör Alb Lindahl och riddarskattmästare Willy Ek.
1935 att trivseln i Sällskapet nya lokaler i sirius palatset inte blev som förväntat trots löfte . Renlighet och god ordning sakandes i lokalerna och orsakade serveringsbesvär kanske mest beroende på en allt för långt driven ”funkisbetoning” i färgval och belysning.
Förslag att vinna förändring till fastighetsägaren (VEM) var högst önskvärt men strandade på att byggherren (VEM) icke kunnat gör rätt för sig och huvudleveratören (vem) måste täcka sina och andras fordringsägare (vem) tillgodohavande (övertagna av vem) fastighet. Samtliga dessa fordringar uppgick till ca 210 000:-
1937 maj . en exekutiv auktion komma att utlysas (av vem) för att ta ställning till situationen som därigenom skulle uppkomma för sällskapet. Styrande mästaren kallade till möte styrande, riddarna av svarta korset samt tjänstemännen i sällskapet. ( se protokoll)
1937 aug utlyste STM nytt möte med ovannämnda och delgav där att Sällskapet träffat en förmånlig uppgörelse och att man därav återvände till kungsparken festvåning för sammanträde hyresfritt. (se protokoll)
1937 dec 11 Beslut enligt dokumnet Tf STM Lindahl, tf Dst m P Bergman, RCM A Prag, Tf St K Ingemansson Rskm W Ek

Förvaltning 1931 - 1937

1932-1937 siriuspalatset utflytt okt 1 här verkar man till man återvänder till kungsparken

1937 maj 20 möte om fastigheten

1937 aug 19 möte kungsparken

1937 okt 1 utflytt

1937- 1941 Kungsparken

1938 Fram till detta datum full aktivitet kom en lång rad artister, resande teatersällskap, skådespelare, regissörer och teaterbesökare att besöka Malmö. 1938 Sista föreställningen spelades var den Sveriges äldsta offentliga teater
1938, Finalföreställning . (Se; Bertil Widerberg, Kameran minns. SDS årsbok 1964).

1938 BeKå ersatte teatern ,
BEKÅ HUSET - PB ordenSal - Nya Nordiska Magasinet flyttade in i hotellokalerna innan Beklädnadskompaniet (BeKå) tog över.

1938-1941 Styrande Anders Johan Prag

1938 feb 8 Styrande mästare Prag styrande kanslär Ingemansson

1941 aug 18 - 2005 frimurallogen hitt flyttar man efter kungsparken - NÄR, men har kvar saker och firar våren i kungsparken

1941?? frimurarlogen Nu börjar vi använda
Bland poeterna märkas utom A. Fjelner stadsombudsmallien Emmeril( Hagberg, Anders Prag och konsul E. Personne.

1941-1950 Styrande Per Bergman

1941 juni 7 installation
Den 7 juni I94I installerades av de Styrande i Moderlogen som St. M. Med. doktor P. Bergman, D. St. M. Bankdirektör A. Ingemansson och St. K. Bankkamre W. Ek.

1941 Jan 12 dep st mästare Ingemansson styrande kanslär EK

1943 parentation i St petri kyrka enligt moderlogens traditioner 1943 Minneshögtider firas från nu i St Petri kyrka med undantag för XXXX OCH XXXX I st andres kyrkan år xxx

1950-1954 Styrande Axel Ingelmanson

1951
Efter krigen installeras Konsul Åke Lindahl till st.K

1951 juni 6 Odd fellows lokaler vårfest med damer
bild sakas lokal

1955 Bellmanafton med mycket damer blev starten för dambricoleriet påföljande år 55 damer med Den första verkliga dambricoleriet med sketch av NGZ "Litterärt under en halv timme"

1954-1966 Styrande Åke Einar Lindahl

1954 Å Lindal St M Knut Borlin DepSTM Wilhelm Hederström kanslär

1958 dambricoleri med22 nya systrar plus 28 gamla var frimurarna/ rådhuset?

1960 flyttad stadsarkivet ut från rådhusets källare

1960 TALET NÄR lokaler för bricolistiska verksamheten var frimurarlogen och måltid på restaurang kung karl , kungsparkens restaurang samt rådhuset. tionde graden kirserbergs kyrka.NÄR en kort period för länge sedan siriuspalatset - i samband med en misslyckad ekonomisk satsning för MÖ pb sida.

När VI och X gradernas måltidskalas intogs på savoy

NÄR iordningställande av salen mm åldersmännen Nils holm, Karl Holmberg, Knut mellblom (kurt - hans far?) Ivar jönsson

1961 öppna restaurang i källarvalven

1964 Rådhuskällaren har verksamhet sedan dess.

1960 dec 7 INVENTARIER

Kungsparkens vind
2 st stora ljuskronor från gamla stad hamburg.
3 byster, Oscar II, Gustav V sam en söndrig okänd.
Kyrkobänkar

KUNGSPARKENS LAGER BYGGNAD
Olika kullisser till riddargraderna , - troligen illa medfarna

Förvaras fastigheten Stortorget 13
13 A är ingång baksidan till frimuralogen så troligen är det frimurarlokalen vi talar om.

Material rum nr 1 vid scenen Frimurarlogen

Se inventariförteckning

1961 Malmö Teatersalongen blev skoförråd då den gamla teatersalongen revs hade Bekå sitt skolager på teaterns balkong. Idag har H&M tagit över hela huset.

1964 okt 17 PB Allmän med damer frimurarelogen 500 damer i matrikel detta år.

1965 april 22 PBII frimurarelogen

1965 maj 20 PBVII Kungsparken

1965 feb 18 PBX Kirseberg kyrka 10 graden mellan xxx 0ch xxx NÄR många år tionde graden i kirsebergs kyrka som har ett mycket litet kyrkorum Kronsalen

1965 feb 18 Kirseberg kyrka kronsalen PBX Ingemar Thorin från kirsebergs församling godkände nyttjande av lokalen . på 90 talet ny xxx Per Håkansson hade annan åsikt och man fick inte länge vara kvar

1966 - 1989 Styrande Knut Borglin

1966 Knut Borglin St M Dep st M Wilhelm Hederström kanslär Magnus Buve

(1966 - 1989) Knut Borglin
Knut Borglin Styrande Mästare i Malmö Par Bricole efter att tidigare ha varit Dep Styrande mästare (1954-1966)

1966 feb 12 Bellmansafton med damer på Kungsparken med 300 deltagare.

Ordensskalden Magnus Büwe höll välkomsttal på vers. D.St.M Knut Borlin kåserade över Bellmanstiden och PB tillblivande.
Åke Linddahl talade till qvinnorna. NGZ förde damerna till rotunda där mycket sång och musik framfördes.

1966 feb 12 Bellmansafton på Kungsparken med 300 deltagare. Dambricoleri Första Teaterhändelsen i Malmö Troligen är det första i samband med Bellmanafton att Den bacchanaliska teater omnämns för första gången. Denna tillställning innefattade även Systrar och männens klädsel var mörk kavaj med dekorationer.

1966-1989 chorchef OVE TILLY XI

1970 spex i PB II tvåan "Tjugofemöresspektaklet" strålande framgång förfatat avSven Lindgren. Stockholm. Var

Vi var på frimuralogen för gradgivning, Kungsparkern på vårkapitel måltid

1971-

stM knut Borglin 1966-1989
Dstm BUVE 1970-1981
stK Thorsén 1970-1981

1973 sept 21 installerade DSTM Magnus & styrande Kansler Holger Thorsén i Rådhuset

1974 feb 13 PBX Kirseberg Kyrka måltid Savoy

ÄR Kirseberg kyrka då den numera ej står till MÖ PB förfogande har Malmö hus nyttjas

1975 maj 14 PBVII frimurar måltid kungparken

1975 nov 12 PB VI frimurar måltid Savoy

1977 nov 15 PB VI Frimurar mårtenfest måltid Savoy

1977 PB X skovsgardshallen Mö Museum måltid Savoy

Skovgaarssalen m

1978 feb Malmö PB100 års jubileum var hur

1978 maj 20 St petri kyrka Rådhuset

1980 maj PB VII måltid Kungsparken

1980 jan 27 PB X Frimurarelogen måltid Savoy

1980 okt 5 st mikaels kyrka sång & musikandakt

1981 mars 14 Dambricoleri Bellmansafton Rådhuset

1985 mars 9 Dambricoleri var? 1989 – mars 4 Dambricoleri där rolf W spelade Gustav den III var

BELLMANDAGARNA

1985-juni 25 linnéplatsen möte om Bellmanfesten linnéplatsen

1985 sep 1 ??? Bellmanfesten linnéplatsen

1986 24 aug bellman nu på linnéplatsen

1987 aug 15Bellmanfest - med damer
Bo Sörlin håller talet till Barbara.

1988 mars 9 Dambricoleri. 25 års jubleum för 12 systrar som varit
med så länge . fick så Barbara medaljen Kör och teater gjorde avbrott under kvällen för framförande av????

1988 aug 14 Malmö festivalen Rolf, Bo, Björn L Bellman divertissement under Malmö festivalen På stora scenen på Gustav Adolfs torg framförde Teatern en scen. Medverkade gjorde fem PB-medlemmar samt en "inhyrd hustru":

1988 aug 23 på Linnéplatsen genomfördes Bellmanspectaclet

1989 Mö Knut Borglin Styrande Mästare lämnar - Karl Anders Henriks tar över

1989-1994 Styrande KA Henriks

1989 Maj 6 Grad VII med Installation i Malmö Rådhus installation l Karl Anders Henriks, Styrande Matte Åhnberg Dep pst M Gunnar tidebäck Styrande kansler

1989 21-23 östersjöfestivalen i Karlshamn teatern agerar 19 Karlshamn

1990 maj 20 Bellmandagen Pildammsparken Bellmans 250 års dag

1991 maj 26 bellmandagarna i vackert väder i väl fungerande samarbetet mellan talanggrupperna.

1991- 1997 koral intendent Karl Herveliuz XI

PIREUS

1992 26 februari Talangernas afton i pireus Gåsagille med damer stämmer datum

1992 4-5 april. GBG Vid teater och CM möte i Göteborg kommer dessa att diskuteras.

1993 vrider salen 09 Grader

1993 mars tidsstudie omduket

1993 maj 15 Baletten bilder?

STORA NYGATAN

1993-09-15 invigning lokalen

1993 april 1 ST nygatan Lennart E har fixat ny lokal som vi kan få repa i

1993 Lokalen St nygatan 4 Det finns en invigningskork i en tavelram,
där kan du se vilket årtal vi fick lokalen. Lennart och jag med flera drog
i detta projekt. Varför vi fick lokalen var P.W.Perssons och hans son som
hjälpte till att skaffa lokalen, om jag inte minns fel så ägde huset.

1994-1996? Styrande Bernt Petersson

1994 feb 16 Talangafton med koppling till temat Gustav den III ???
1994-2004 Styrande Bo Sörlin

1994 april 22 teater Möte GBG när ?

1994 okt 15 teaterdirectörs möte i Malmö

1995 aug nr 6 Novellen sep grad 9 måltid på kockska krogen 10 graden

1996 14 september PB III - med damer -i Frimurarelogen Gustav den III

1998 maj grad 7 Svaneholms slott

1999 garaget 13 mars Dambricoleri på Malmö Rådhus Göta pb framförde spex Romeo & julia

1999 våren Grad VII landskrona citadellen

1999 sep Förrådet intill scenen frimurarna Bröderna bygger ett kurts rum vid sidan av scenen , frimuralogen Förrådet Bröderna bygger ett kurts rum vid sidan av scenen , frimuralogenFörrådet intill scenen höll Karl Erik Holm och Ola Håhus i, med hjälp av flera bröder. Arne fuxner var manen som fick fram ritningar till scen och kurts förråd och köpte in materialet.

1999 sep scenen frimurarna Han gjorde även justeringarna av trossen på scen som vi rigade upp. - Frimurarna gillande inte den främre delen och mina järnstolpar som byttes ut Samtidigt riggade vi med nyinköpta fresner lampor samt fasta från taket hängande mickar till ljudmixerborde som palle fixat.

1999 27 oktober Parentation i caroli kyrka

Bild caroli

2000 maj 26 PB VII frimurar måltid Vellinge Gästis

bild gästis

2001 maj 16 Kulturstipendiet Rådhuset Sixsten nordström

2004-2013 Styrande Lennart Fahlback

2004 maj 12 PBVII Frimurarn sedan taxi till Margaretapaviljongen

2005 nov 9 PB VI frimurar gås sista gången på frimurarna

2005 nov 13 parentation med eftersamling i st petri församligshem

2005 mars 19 Dambricoleri sirius kultur stipendi utdelades

2006 - Siriuspalatset

2006 feb 1 PB I Bellmansalen Först träffen åter på siriuspalatset