Malmö före 1878 | IdéVision

Malmö åren innan bildandet 1878

Det tog 99 år innan Par Bricole bildade dotterlogen i Malmö. Då hade Göta PB redan funnits sedan 1801, Vänersborgs PB sedan 1839 och Borås PB sedan 1860.

Varför dröjde det så länge innan Malmö fick sin loge, kan man undra. Särskilt om man tittar med dagens (2025) Malmö-glasögon. Förklaringarna är flera:

Malmö stad må ha funnits sedan 1250-talet, men staden hade länge en ganska liten befolkning. Så sent som i början av 1800-talet bodde det inte ens 4 000 människor i Malmö, att jämföra med Stockholms 75 000 och Göteborgs 12 000. Även städer som Karlskrona, Norrköping, Gävle, Uppsala, Uddevalla och Falun var större än Malmö. Detta kom att förändras på ett dramatiskt sätt under 1800-talet, då Malmös befolkning mångdubblades. År 1870 var stadens befolkning drygt 25 000 och staden var nu landets tredje största. I jämförelse med Köpenhamn (180 000) och Hamburg (240 000) var Malmö detta år ännu en dvärg.

En annan orsak var de bristande kommunikationerna mellan landets städer. Att ta sig från Malmö till Stockholm tog flera dagar eftersom alternativen bara var båt eller häst och vagn. Samma transportmedel gällde även för postförsändelser. 1854 kom att bli ett väldigt viktigt år för svenska kommunikationer. Detta år öppnades en telegrafförbindelse från Stockholm till Malmö. Det skedde året efter att en första linje hade öppnats mellan Stockholm och Uppsala. Nu kunde skriftliga meddelanden överföras i form av telegram. Telefoni skulle komma att införas först på 1880-talet.

1854 blev också året då den svenska Riksdagen beslutade att staten skulle bygga stambanor i Sverige för järnvägstrafik med ånglok. Beslut togs om en gemensam spårvidd och att befintliga spår skulle sammanfogas till en enda sträcka, med sidospår för att tågtrafik skulle mötas. En järnvägslinje mellan Malmö och Lund blev klar redan år 1856 och 1864 invigdes Södra Stambanan, som förenade Malmö och Stockholm med en sammanhängande järnvägsförbindelse. Detta kom att revolutionera resandet mellan Sveriges städer. När en ganska nybyggd Centralstation brann ner 1866 så stod en ny byggnad klar år 1872.

Att Malmös folkmängd mångfaldigades på 1800-talet hade flera orsaker. I staden fanns flera driftiga män, inriktade på att utveckla såväl handel som tillverkning. Industrialiseringen underlättades av såväl teknikutvecklingen som en utökad näringsfrihet. Från landsbygden sökte sig alltfler in till städerna, när jordbruket inte längre kunde sysselsätta dem. I Malmö fick många av dem arbete i de nya fabrikerna och de många byggprojekt som hade kommit igång. Malmö hamn byggdes ut vilket möjliggjorde en kraftigt ökad sjöfart. Inte bara export utan även sådan import som tidigare hade skett till Stockholm. Den ökade handeln, framför allt med Danmark Tyskland och England, ställde krav på ökad närvaro av Riksbanken. För att leda den verksamheten flyttade August Theodor Lundquist från huvudstaden år 1859.

I takt med att staden växte blev också besöken från andra orter fler. De tidigare hotellen var för små och ålderdomliga. 1878 invigdes hotell Kramer som ersatte Ficks hotell på samma plats. Det hotell som idag heter Savoy hette fortfarande Svea och var våningen lägre än idag (2025). Det skulle dröja till 1885 innan det byggdes på och fick namnet Horn. Staden fick nya restauranger och nöjeslivet växte till, såväl i stadens centrum som i utkanterna. I slutet av 1860-talet bildades Malmö Musiksällskap, en instrumentalorkester och det fanns även blåsorkestrar. Konserter hölls i såväl Sankt Petri kyrka som i hotellen.

Medierna utvecklades. Stadens första nyhetstidning, Malmö Tidning (1813-1854) fick först konkurrens av Malmö Allehanda (1827-1893) och år 1848 av Snällposten med Bernhard Cronholm som åren 1832-1839 hade varit biträdande redaktör på Allehanda. År 1870 lanserades Sydsvenska Dagbladet med Carl Herslow och David Lorenz Beyer som grundare. När Cronholm avled år 1871 slogs dessa båda tidningar ihop till en.

I 1870-talets Malmö fanns många andra viktiga personer, som kom att bli bricolister. Några bedrev omfattande näringsverksamhet som fabriksägare och grosshandlare. Dit hörde Frans Henrik Kockum och hans storebror Lorens Petter , Anders Theodor Ståhle och dennes son Axel samt Theodor Flensburg med sonen Ernst och brorsonen Emil. Andra var Cornelius Faxe och hans bror Lorens samt Bertold Dieden och dennes bror Gotthard.

I stadens ledning fanns bankmannen Johan Ulric Quensel och rådman August Robert Falkman, som även var godsägare och riksdagsledamot. För stadsplaneringen svarade lantmätare Carl Gunnar Gustavsson. En av stadens läkare var Christian Fredrik Berling

Släkterna Ståhle och Flensburg hade mycket gemensamt, eftersom tre bröder Flensburg, däribland Theodor, hade gift sig med tre systrar till Anders Theodor Ståhle. När en av systrarna tragiskt avled gifte änklingen Pehr August om sig med en fjärde syster Ståhle(!). En femte syster Ståhle gifte sig med en bror till August Robert Falkman. Lorens Faxe och Bertold Dieden gifte sig med vars en syster till Theodor Flensburg. Stadens nobless hade alltså ofta släktband med varandra.

För Malmö Par Bricoles bildande kom stadens teaterliv att få stor betydelse.

Nedanstående är ett utdrag från Par Bricole Moderlogen instiftat 1779 tryckt av förlaget AB Biografiska galleriet 1946 - SKRIVEN MALMÖ PAR BRICOLE DELEN AV PER BERGMAN).

1807 kvarteret nr v64 Lubeck och nr 65 Stat hamburg innehöll fastigheterna 856 - 860 859 färdigställdes 1807

1807 13 inropades vi aktion från raserings bolaget raseringstomten 859

1807 15 juni Advokatfiskalen Falkman satt med i det nybilda bolaget inropad av Borgmästare Björkman

1808 hovkonuktör Anders Sundström från Nyköping uppgjorde ritningar för värdhus, teater och stallbyggnader. Han blev även anförtrodd som byggare för det hela

1809

1809 okt 16 premiär Arkitekt Anders Sundströms, Stadt Hamburg. Utförd i “Dorisk stil”. Förutom värdshus rymde byggnaden Malmö teater vars . 1938, rivet 1961 Finalföreställning . (Se; Bertil Widerberg, Kameran minns. SDS årsbok 1964).

Andra våningen rymmer danspalats ,samt 10 gästrum. tredje våning 14 gästrum. gården med stall för 32 hästar. På gård även byggnad med biljardrum, brygghus samt vacker fruktträdgård med kägelbana.

Teatersalongen är oval med en parterr för 200 personer samt amfibie för 59 personer samt 17 loger, Orkester utrymmer för 30 personer.

1808-1809 Byggår Gamla Teatern/Nya Theater och Wärdshus ritad av arkitekt Anders Sundström. Kvarter Stadt Hamburg, kvarter Sankt Jörgen. byggår 1909 byggår Varuhuset Wessels, 1938 BeKå ersatte teatern , 1961 revs teaterdelen .

1809 1 nov Knutssalen i rådhuset användes som sjukrum och därav firade kungen födelsedag i detta nya hus med Bal med orappade väggar.

Den ihärdige teaterförståndaren Djurström debuterade vid den ny uppförda teaterns första öppning. en utlänsk operatrupp med styrka i Baletten. Ingen annan teater fanns i Skåne.

1809 okt 1 invigdes teatern. Teatern tvinga också fram att gatlykter uppförde och hölls tända om aftnar då teaterförställningar uppfördes

1809

1812-1813 ledde sedan Sundström även ombyggnaden av Rådhuset.

Rådhuset

1813 okt 24 avled Sundström han var knutbroder ringd klockorna i St petri st knuts kyrkklockor. Värdshuset och teaterbyggnade fick namnet Stadt Hamburg Kvarteret innehöll en areal om 49 571 kvadratalnar. Flera trädgårdar uppfördes vara den söder om teatern under sommartid flitigt användes som servering.

1816 juni teater och värdshuset gick i konkurs och försåldes till ena delägaren Cornellus Hegardt

1832 dec 4 barbar i Stockholm 1832dec 15(Malmö Tidningen) nya bålen i silver nämns som rymmersjuttioåtta buteljer.

1834 mars 13 dog Cornellus Hegardt och då bildas ett aktiebolag som sedan dödsboet såldes till det nybildade teater och värdshusbolaget. aktieägare var bland annat Falkman, Prytz med flera borgar som framöver också kommer att ingå i par bricole.

1836 aug 4(wenerborgstidning) Wauxhalls loklaer vad var

1840 dec lördag 840 dec 24 (malmötidningen) PB Stockholm börssalen

1842 skriver J O Friberg om stadt Hamburg
Byggnaden vid torget har i nedervåning teater biljettkontor fruktförsäljning. Källare, portvaktbostäder, matsal kök mm.

Trappor av sten och gångarna välvda.

1844 dec 8 i bladet 1845 jan 4 (malmötidningen) mö pb höll tal den

1844 17 maj 1844 maj 21, (Malmö Allhanda) PB Stockholmstora börssalen vårhögtid 150 personer med damer?

1850 förvärvade F Kockum PB s äganderätten dog 1910 till alla fastigheterna. Han delad tomten så med Kalendegatan och dess förlängning Malmborgsgata gjord att nuvarande Hansakompainet blev en egen tomt.

1850 dec 14 sålda han tomt 859 där Teater och värdshuset befann sig. till ?

1860 dec 12 (Malmö allahanda) Stockholm firade Barbaradagen med Hertigen af Östergötland närvarande i stora Börssalen

1866-03-03 (Malmö Allehanda) Stad hamburg malmö Hus nr 38 teater är till försäljning med stor trädgård upptog hela kvarteret
ny ägare trädgård på många tomter - träd nerhöggs lämna rum frö ny gata Då upphörde stadhamburg vara hotell och lägenheter uthyrdes till familjer. Teatern har blivit för trång och obekväm

1861 Kung Oskar Park - Svenskarna litade inte fullt ut på Malmös invånare efter ockupationen. Ove Høegh-Hansen inlämnade en handritad plan, som av allt att döma låg till grund för park anläggningen 1869.

1868 marken för Slottsparken såldes från Kung Maj:t till Malmö stad.

1870 Parken var färdigplanterad , men fick växa till sig och öppnades för allmänheten 14 juli 1872.

1872 Kungsparken, eller Kung Oscars park som den egentligen heter, är Malmös äldsta park och invigdes. Kungsparken återspeglar sin tids ideal.

1872 Parken öppnades för allmänheten och kallades ursprungligen Slottsparken.

1875 sjösatt kockums den första kanonbåten åt militären