Malmö PB 1900 | IdéVision

Aida på malmö teater - när?

1900 talet

1900 mars 31 PB III

1900 Bellmanfest i kungsparken led av dep St m , danskar närvarande.

1901 Sofiadag på kungsparken med danskar

1902 alfred Berg val till K I där hans roll med att leda Mö PB sångkör var betydelsefull.

1902 Rådhuset knutssalen före. Foto: Carl Wilhelm Roikjer / Malmö museum var tog fotot vägen

1902 feb 15 ordenslokalen Ueberbrettl-föreställning

Sången har i Malmö P. B. alltid varit särskilt omhuldad. Av största betydelse blev valet av

1902 »fadern» Alfred Berg till K. r.
Under hans liksom under hans efterträdares kantor N. G. Zettergrens skickliga ledning har sångkören i Malmö P. B. kommit att intaga den centrala ställning, som sången i P. B. bör äga. Sällskapet äger även sedan gammalt en utmärkt orkester, som de senare åren blivit ansenligt förstärkt med goda musici.
Direktör för B. M. är musikdirektör F. Lindgren, som i hög grad har förtjänsten av musiklivets höjande i Malmö P. B.

1903 jan 8 frans oskar tufesson 50 år

1903 öppnade Malmö stadsarkiv i Rådhusets norra källare. Den förste stadsarkivarien hette A U Isberg. Han efterträddes 1932 av Leif Ljungberg.

1903 -1929 Fader Berg Alfred Berg

1903 PB 25 års jubeleum firades i rådhuset med narchspiel på strandpaviljogen

inbjuda var specielt ännu levande stiftare av Malmö parbricole

1903 maj 21 "För 25 år sedan"

första gången PBIX delades ut

1904 Frimurar nya Logelokaler invigdes 1904 men bara några år senare hade storbyggmästaren C L Müller köpt upp hela kvarteret Lilla torg och Isak Slaktaregatan där han efter arkitekten Oscar Häggs ritningar uppförde en stor hotell- och kontorsbyggnad som snöpligt nog kom att skymma såväl Frimurarloge som ornament.

Vid förra sekelskiftet hade Stortorget (IDstory) två konkurrerande apotek, Fläkta Örn som låg på södersidan och Lejonet som 1898 flyttade till östra sidan. Det var "Lejonhuset" som revs för att ge plats åt hotell Anglais - idag Scandic

Köpmän, sillatunnor, salt och frimurare
Av Sven Rosborn
Isak Slaktaregata står det på den gamla gatuskylten högt uppe på väggen. Gatan är i sanning
trång – och därtill totalt inklämd mellan höga byggnader. Så oansenlig är den att den
fullkomligt drunknar i det stora torg den leder fram till. Och ändå andas gatan malmöitisk
historia som få andra i dag bevarade citygator, eller streden om man nu ska vara noga med
benämningen. Det fanns nämligen bara tre gator i det medeltida Malmö. Den lange Adelgade,
Syndregaden och Grönegaden. Resten var antingen smalare ”streden” eller ännu trängre
”gyden”.
Den som från Stortorget tar några få steg in på Isak Slaktargata och av en tillfällighet råkar
titta uppåt fasaderna blir säkert förvånad. En enorm stuckatur sitter däruppe med märkliga
cirater och symboler i pampig och kraftfull relief. Husets bottenvåning är tung som en
venetiansk borg med fem små fönstergluggar högt uppe på väggen. Andra våningen i denna
märkliga byggnad är däremot öppenheten själv. De sex fönstren skulle kunna ha suttit i vilken
gotisk kyrka som helst. Och uppe på taket finns denna fantastiska gavelprydnad. I dag sitter
den så undanskymd att få noterar dess mäktighet. Annat var det när huset byggdes.
Det är frågan om frimurarnas ståtliga hus i Malmö. När byggnadsarbetarna reste sina
ställningar mot höjden åren 1903 och 1904 låg i kvarteret söderut ännu kvar 15- och 1600-
talens hukande, låga tvåvåningshus i korsvirke. Och bortom dessa fanns Lilla torgs öppna yta.
Stod man då på detta torg såg man toppen av nybygget över småhusens tak. Därför denna
pampiga stuckatur – med frimurarnas insignier som avtecknade sig när solen kastade sina
skuggor över reliefen.
När byggnadsarbetarna rev den gamla bebyggelsen för att skapa en ny hemvist åt Malmös
frimurare rensade man faktiskt samtidigt en av Malmös äldsta tomter med anknytning till
manliga sammankomster. Hit sökte sig nämligen troligen redan på 1300-talet under kvällstid
män för överläggningar, möten och säkert också styrd rituell samvaro. De tillhörde alla det
Tyska gillet, eller, som det också kallades, Tyska kompaniet.
Redan från året 1329 finns ett utkast bevarat till ett sådant gille i Malmö. Detta är det äldsta
belägget på ett tyskt gille bland Öresunds alla medeltidsstäder. Nog visar detta pergament
Malmös vid denna tid snabbt ökande betydelse i det danska riket. Läser man de nedpräntade
bestämmelserna för Malmögillet noteras att detta var ett umgängesgille för endast utländska
köpmän. Alltså de som endast tillfälligt eller vid kortare, årligen återkommande tider, trampat
Malmös sandstrand och smutsiga streden. Kvinnor var givetvis inte tillåtna att deltaga i gillet.
Ja, det var till och med så hårda bestämmelser att den tyske köpman som råkade gifta sig med
en Malmökvinna, om inte direkt blev sparkad ut så i varje fall med bestämd hand leddes mot
gillesporten utan att få återkomma.
I det medeltida Malmö var gillen och kompanier viktiga inrättningar. Knutsgillet i staden har
till exempel anor som går tillbaka till slutet av 1200-talet. Till detta gille hade alla rikare
borgare och hantverkare som bodde i Malmö rätt att ansluta sig. Ja, inte alla. Av någon
outgrundlig anledning var bagaremästare förbjudna att bli gillesbröder. Att tyskarna var i
behov av ett gille i Malmö väldigt tidigt beror givetvis på den enorma handel som florerade
mellan staden och de tyska Östersjöstäderna. Det gällde för de tillfälliga gästerna med sitt
plattyska språk att kunna hävda sig mot de inhemska borgarna och det mäktiga Knutsgillet.
Och man gjorde det med kraft. Snart uppstod andra tyska stadsgillen i staden. Här fanns

Stettinerköpmännens gille, Rostockergillet och Wismars- och Lübecks gillen. Och så givetvis
det ursprungliga Tyska gillet borta vid den gata som några hundra år efter 1300-talet skulle
komma att bli uppkallad efter slaktaren Isak.
Tyska kompanihuset låg alltså på tomten till det nuvarande frimurarehuset. Själva huset
omtalas i bevarade pergament första gången året 1460 men har givetvis funnits långt tidigare
än så. Det var verkligen inget pampigare hus men trots detta uppfört av tegel – inte något så
simpelt som i korsvirke, vilket ju utgjorde mer än 80% av Malmös alla dåtida hus.
Kompanihuset låg med gaveln ut mot gatan och saknade både källare och ovanvåning. Det
tolv meter långa och sex meter breda huset har uppenbart endast bestått av ett samlingsrum.
Mer behövdes inte för att, medan ölet flödade ur tunnor och bägare, diskuterar viktiga frågor
som priset på sill, fisktunnors storlek och tillgången på salt.
Tyska gillet hörde medeltiden till. Därmed inte sagt att de framtida ägarna till tomten inte
hade tyskt påbrå. På 1600-talet ägdes gården av den tyskfödde handlanden Jost Krutmeijer
och senare av hans son, rådmannen Johan Krutmeijer. Givetvis har dessa rika borgare inte
själva bott i gården vid det trånga stredet utan i stället hyrt ut den. Året 1735 flyttade däremot
en ny ägare in, bryggaren Sven Nilsson Torup. Efterföljande innehavare, Peter Albolin,
inköpte också hörntomten ut mot Stortorget och här inrättades en krog med det härligt
skånska namnet ”Bialitt”. Värden var känd för att truga sina gäster att ”bia litt”, dvs. bli kvar
lite längre.
Snart separerade åter gårdarna och tomten, som senare skulle bli grunden för frimurarehuset,
fick genom tiderna ägare med olika yrken. Här fanns en vagnman, en kamrer, en klensmed, en
sergeant, en skrädderimästare och en tysk handskmakare. Den sistnämnde, vars namn var
Johan Ludvig Julius Petschke, inköpte också hörnhuset. Han rev hela rasket och 1854 och
uppförde här en byggnad som i källaren inrättades till restaurang och konditori. I fastigheten
fanns också en exklusiv tysk rakstuga.
Året 1866 stiger frimurarna in i de gamla gårdarnas historia. Vid konkursauktion inköper en
frimurarkommitté, bestående av ryttmästaren greve Joachim Bark, kaptenen A. F. Frykholm,
vice häradshövdingen A. Gjertsson, handlanden Edward Eneström och handlanden P.O.
Peterson, fastigheterna för 65.000 riksdaler riksmynt. Den 1 februari 1870 överlät dessa män
fastigheterna till Frimurarlogen. Redan år 1867 hade emellertid restaurangen i källaren ut mot
Stortorget fått det namn som den skulle behålla fram till året 1897 – Frimurarekällaren.
Efter några år var man färdig att bygga nytt och stort. Man inköpte grannfastigheterna och år
1904 stod den pampiga logebyggnaden med sin magnifika stuckaturgavel färdig.
Byggmästaren av Gustaf Olander och arkitekten den i det dåtida Malmö så välkände Alfred
Arwidius. En man som länge efter sin död skulle bli omtalad i staden för en alldeles speciell
händelse. Men se – det är en annan historia!

1905 okt 21 Lundquist lämnar över till STM Edv Lindahl. RCM G Stenfeldt samt RP R.P KA Härje.

1905 okt 21 installation
De blevo högtidligen installerade i sina ämbeten den 21 oktober 1905 av Stormästaren översten C. Loven jämte kaptenen Weylandt och krigsrådet Söclerbaum. Samma år valdes till R. C. M. hamnkapten G. Stenfeldt och året därpå till R. P. konsul K. A. Härje. Båda blevo framdeles medlemmar av det Styrande Guvernementet. VAR?

1905-1917 Styrande Edv ard Lindahl

1906

1905 våren Lundqvist avgår
Ordförandemästaren Lundquist kvarstod på sin post ända till våren 1 905.
Det Styrande Guvernementet kom sedan att bestå av lektor Edv. Lindahl, generalmajor H. Gyllenram och konsularagent H. Lindgren.

1905 okt 21 Lundquist lämnar över till STM Edv Lindahl. RCM G Stenfeldt samt RP R.P KA Härje.

1906 Edvard Lindahl st R. O ridare ordförande

Kören - ej organiserad
musiken - ej organiserad

1907 protokoll tjänstemän

1908 dec 12 Barbara vi i knutssalen ?

1909

1909 vårterminen konserter

1909 Edvard Lindahl st R. O ridare ordförande

Kören - ej organiserad
musiken - ej organiserad

1909 dec 4 Barbaradagen

1910

1910- och 1920-talen Hotellet stängde redan någon gång i skarven mellan dessa år.

1910 maj 30 rätt att antaga och recipiera RGK 10 graden -var

INVENTARIER

I dessa lokalerna förvarade Pb sina grejor 1911

1911 Inventering av Sällskapet Par Bricoles tillhörigheter gjord av A PRAG
Inventarier som förvaras på Stadt hamburgs vind Stora Rummet.
inventrier på Rådhuset, Herr mattsons Kassaskåp
silverbål silverbokal Asyilfverpokal
Brikoll Salen
Flygel ,Orgel , orgel gammal, skåp med notor
Teaterkällaren
Kyrkodekor till 9 an
Vinden å Stat hamburg xxxx
1 st stort podie till grad 6, 7, och 9
podiercermonimästarbord 4 pelare gaamla kyrkanspjälvägg till 9ans förrum
Hos firman Cronqist &son
1 st turkisk matta
Hos Musikdirektör Strömberg
Kassaskåp med?
Inventarievärde 9192 SE KR

1910-mars 6 Bricolkören Realläroverkets Aula

1910 maj 30 rätt att antaga och recipiera RGK 10 graden

1911 nov 18 Föredrag höstfest PB hedra minne riddarbroders.

1912

1912 Edvard Lindahl st R. O ridare ordförande

Kören - ej organiserad
musiken - ej organiserad

1913 sept 28 Kören i köpenhamn Oddfellows stora sal

1914 Kungsparken bygg om från trähus till stenhus

1914 Den viktigaste byggnaden var dock restaurangen i schweizerstil, med mycken ornamentik och snickarglädje.
Restaurangen, kallad "paviljong", stod kvar i sitt ursprungliga skick till .

Inför Baltiska utställningen 1914 stod Malmö inför stora, omvälvande förändringar.

Gamla Kungsparkens restaurang ansågs inför Baltiska utställningen vara omodern och allmänt otillräcklig. Därmed fick arkitektparet Ewe & Melin i uppdrag att inte bara rita Fersens bro och Grand Hotel Fersen (idag Fersens väg 3) utan även ett nytt nöjesplats i Kungsparken.

Nya restaurangen hade plats för 200 sittande gäster, därtill fanns det stolar för ytterligare 250 gäster i stora salen på andra våningen och ytterligare 100 i mindre rum. På verandan kunde man varma sommarkvällar dricka punsch, lyssna på musik från tyska och italienska militärorkestrar, eller lokala Husarregementets orkester, och spana ut över publikhavet tog uppemot tusen gäster.

1914 Då rev man utanverket i trä och lämnade bara kvar själva stenbyggnaden. Kring denna uppfördes den nuvarande byggnaden. Resultatet blev så pampigt att "paviljong" ansågs för torftigt. Det blev Restaurang Kungsparken.

1914 Baltiska utställningen
Johan Bergfors körens nitiska sekreterare föreslår en sångarmärke med förpliktelser att närvara vid alla repetitionerna.

1915 okt 16 logpogram

1915 nov 20 konset och ljuset

1916

1916 våren & Höst program pb

1916 Edvard Lindahl st R. O riddare ordförande

Kören - ej organiserad
musiken - ej organiserad

1916 april 1 knutssalen Fader Berg konsert med kören

1916 ordensskalden Alfred Fjelner som skrev Gåsavisan som framfördes första gången 1917
Till Ordensskald valdes 1916 journalisten Alfred Fjelner. Bland Fjelners många tal och kväden har hans gåsavisa var nummer 1

1916 dec 17 Julkonsert St Petri kyrka

1917

1917 Brikoll kören konsert Realläroverkets aula

1917 nov 11 Bricollkören landskrona Högre allmänna läroverks Aula

1917
gåsavisa, som första gången sjöngs 1917, blivit särskilt uppskattad. Jag citerar några rader:
Besjunga högljutt jag ville den fågeln framtill som bak: om kanske hon ej äger snille, så har hon i alla fall smak.
Under de följande åren fortgick arbetet i vårt Sällskap i glädje och gamman enligt gammal och god tradition. Några sensationella händelser inträffade ej.

1918

1918-1923 Styrande Johan Stenfelt

Gustaf Stenfelt, vårt sällskaps fjärde Styrande Mästare, 1918-1923.

Han föddes i Dalarna 1858, långt från hav och sjö men blev ändå sjöman.
• Avlade sjökaptensexamen i Västervik men hamnade sedan som befälhavare på Kongo-floden.
• Skrev böcker om sina år i Afrika och om sjöfart.
• Blev en av pionjärerna i den svenska ångbåtsflottan.
• 1899 chef för hamnen i Malmö.

Hans bricolistiska bana kan enkelt sammanfattas så här:
Han blev medlem 1896, Ceremonimästare i arbetsgraderna 1903 och två år senare vice Ordförande. 1906 blev han Riddare-Ceremonimästare, 1913 upphöjdes han till Riddare av Svarta Korset och 1917 blev han deputerad Styrande Mästare. Ett år senare installerades han som Styrande Mästare, ett ämbete han innehade till 1923.
Tyvärr finns inte mycket mer om Gustaf Stenfelts insatser för Par Bricole i vårt arkiv eller i vårt bibliotek. Det finns förstås ett antal (vackert handskrivna) protokoll från olika möten i Guvernementet och Stora Rådet men dessa innehåller precis de konkreta frågor och beslut som hör till dessa organ och inte mycket annat. I de historiska skrifter om Sällskapet Par Bricole som genom åren publicerats finns inte heller mycket om Broder Stenfelt.

Tack och lov har dock andra skrivit om hans liv i övrigt och därmed gett underlag till denna text. Främst har jag tagit hjälp av en en uppsats från Historiska Institutionen vid Lunds universitet skriven av Charlotte Tornbjer, ”Halfguden på bryggan” från 2005 och en bok av Åke E Persson, ”Styckegods”, som utkommit i år och som innehåller ett kapitel med rubriken ”Den humoristiske Gustaf Stenfelt”. Han gick i pension 1924 och avled 76 år gammal 1934.

Alfred Berg en skrift eller diktsamling:
Gustaf Stenfelt publicerade också 1914 tillsammans med Alfred Berg en skrift eller diktsamling: ”Drapalek vid 4:e bordet”.
Denna skrift har mer anknytning till bricoleriet och hans medförfattare, Alfred Berg, som bl a var Koral-Intendet i vårt sällskap och i övrigt en känd person i Skåne. Inte heller denna skrift finns att köpa men är beställd från ett något semesterdrabbat Kungliga Biblioteket.

1918 maj 26 minnesfest

1918
Omorganiseras kören . man för aktiva, senior och hedersledamöten med olika färger på rosetten på sångamärket , ritat av arkitekten Ivan Lönnberg.

bild på dessa ?

1919

1919 ? Barbara Salen BEKÅ HUSET

1919 Barbarasalen stat hamburg restaurangen (bekå översta vindsvåningen?)

1919 höstterminen

1919 - 1966 N G Zettergren ledare för sång & musik

1919 Johan Stenfelt S M

Kören - ej organiserad
musiken - ej organiserad