Svenska flaggan och flaggregler

HISTORIA

Den svenska flaggan har anor från 1550-talet, dvs från slutet av Gustav Vasas tid.
Eftersom hans trontillträde markerar det nationella kungadömets begynnelse ser det ut som en tanke,
att det är just från hans tid som vi har de äldsta beläggen för att en blå duk med gult kors kunde
användas som beteckning för något svenskt.
Förlagan var säkert det danska rödvita korsbanéret, Dannebrogen.
Färgerna hade man hämtat från lilla riksvapnet med dess tre gyllene kronor på blått fält.
Detta märke hade åtminstone från Karl Knutssons tid vid mitten av 1400-talet ofta brukats som fälttecken
för svensk trupp, både till lands och till sjöss.
Flaggan användes i första hand av kungen och hans krigsmakt, främst flottan. Från Gustaf II Adolfs tid,
1620-talet, har vi bildbevis för att blågula korsflaggor fördes på svenska skepp. Flaggorna var antingen t
värskurna eller försedda med tungor
Vår första flagglag, från 1663, förskrev att flaggan med tre tungor skulle förbehållas örlogsfartygen.
Privata handelsfartyg fick nöja sig med den tvärskurna varianten. Till lands hissades den tretungade
flaggan vid militära anläggningar, så småningom också vid kungsgårdar och liknande.
Under den svensk-norska unionens tid, 1845 – 1905, var båda nationernas flaggor försedda med ett
unionsmärke i det övre fältet intill stången. Det innehöll från 1844 element av båda ländernas flaggor
och gick gemenligen under beteckningen ”sillsallaten”. Under inverkan av tvisterna med unionsbrodern
spirade en svensk nationalism och vår flagga hissades allt oftare och av allt fler.
Flaggfester på Skansen från och med 1893 och stockholmsutställningen 1897 bidrog till populariteten.
I samband med unionskrisen 1905 flaggades allmänt på sommaren med blågul flagga med unionsmärke,
på hösten, då brytningen vad definitiv, utan märke!
1906 kom en ny flagglag som för första gången skapade fasta regler för flaggans proportioner och färgnyanser.
Nu fastslogs också att den tretungade flaggan endast skulle användas av kungahuset och av krigsmakten.
Från 1916 har vi firat ”Svenska Flaggans Dag” den 6 juni. Dagen har historisk förankring. Den 6 juni 1523
valdes Gustav Vasa till Sveriges konung och den 6 juni undertecknades 1809 års regeringsform, den som gav
oss så många viktiga medborgerliga rättigheter: samvetsfrihet, tryckfrihet och säkerhet till person och egendom.

Första världskrigets isolering, parlamentarismens genombrott och många av våra livaktiga folkrörelser bidrog
till flaggans popularitet. I hemmen todgs bordsflaggor i bruk. Det blev vanligt med fasadflaggor.
Flagglagen moderniserades 1982. Då fick också Svenska Flaggans Dag rang av nationaldag, den dag då vi hälsar
nya medborgare välkomna och då vi hyllar Sverige som en fri nation med fritt statsskick.

Skötsel av flaggan

Flaggan storlek
Flaggans storlek härleds till höjden på flaggstången - flaggans längd bör vara en fjärdedel av flaggstångens höjd.

Flaggstången
Flaggstången blir alltid vackrast om den är ren. Att fälla stången en gång om året för rengöring är kanske det vanligaste.

FLAGGAN BÖR...
Aldrig vidröra marken vid hissning eller halning.

Varför ska inte flaggan röra marken?
När flaggan hissas ska flaggduken bäras och inte röra vid marken, när den halas ska den vikas så att det gula korset döljs av det blåa i flaggan
- och inte heller då får man låta flaggduken falla på marken

Flagg vikning
Vikas på ett sätt som gör att det gula korset inte syns.
En gammal tumregel är att stången bör vara en tredjedel högre än huset, det vill säga ungefär 3 - 5 meter över husnocken.

Vara i gott skick, hel och ren, när den hissas.
Ej användas till annat ändamål än flaggning även om flaggan är urblekt eller utsliten.

Ej skrivas på, ritas på eller på annat sätt förvrängas eller förvanskas.

SÄRSKILDA REGLER FÖR FLAGGAN
Flaggan/flaggans färger används ofta i dekorativt syfte inom reklam- och affärsvärlden.
Flaggan får dock inte användas som ett tecken för själva varan eller tjänsten. Vill man använda flaggan i ett kommersiellt syfte ska
man vända sig till Patent- och registreringsverket.

NÄR FLAGGAN SKA SLÄNGAS
En flagga som är sliten, trasig eller urblekt bör ej flaggas med. Hur en uttjänt flagga ska förstöras finns inga tydliga regler för.
Men grundregeln är att även en kasserad flagga bör behandlas med respekt och att en gammal flagga inte ska ligga och skräpa
eller användas till annat. Ett sätt är att klippa ner flaggan till enbart blå och gula tygbitar – då är det inte en flagga längre och
tygbitarna kan slängas på lämpligt sätt. Idag rekommenderar man inte att gamla flaggor bränns eftersom de ofta är gjorda av polyester.

Får man klippa sönder svenska flaggan?
Sedan 1983 är det lagligt att bränna, skära sönder eller på andra sätt skända den svenska flaggan.
Däremot får man inte förse den med märken, bokstäver eller andra tecken.

Användandet av flaggan

VÅRA FLAGGREGLER

SIGNALERAR SAMHÖRIGHET
Att flagga är en fin tradition som kan signalera såväl högtider och fest som sorg, såväl i vårt land som för dig och din familj.
Flaggan signalerar också samhörighet med andra svenskar och respekt för våra viktiga grundläggande svenska
demokratiska och frihetliga värden. Har du inte en flaggstång kan du kanske använda en balkong- eller fasadflagga.
Utöver våra allmänna flaggdagar kan du naturligtvis ha dina egna flaggdagar och du kan givetvis flagga närhelst du
så vill och känner för det!
Flaggan bör hissas klockan 08.00 och halas vid solens nedgång, dock senast kl 21.00.
Men för dig som enskild person, för föreningar och civila företag råder en viss frihet att flagga på tider som passar.
Flagga hellre än att låt bli, även om du inte kan följa tiderna full ut!

Flaggning utomhus
Har du en fasad- eller balkongflagga bör du så långt som möjligt följa flaggnings tiderna.
Vimpeln är avsedd att pryda flaggstången och får vara hissad dygnet runt.

HISSA/HALA FLAGGAN
Generellt gäller följande flaggningstider: Den 1 mars till den 31 oktober hissas flaggan klockan 08.00.
Den 1 november till den 28 (29) februari hissas flaggan klockan 09.00.
Under hela året ska flaggan halas vid solens nedgång, dock senast klockan 21.00.

Belyst flagga
Flaggan får dock vara uppe längre förutsatt att den är belyst. Om du vid särskilt festliga tillfällen
vill flagga efter mörkrets inbrott bör flaggan vara belyst.

NORR OM POLCIRKELN (Gäller för Micke)
För nordligaste Sverige under perioden när solen inte går upp, finns särskilda regler.

I nordligaste Sverige – norr om polcirkeln – är flaggreglerna lite mer problematiska under vintersolståndet,
då solen inte går upp. Här finns militära riktlinjer, som säger att flaggan hissas kl. 09.00 och
nedhalas kl. 11.50 i Kiruna under tiden 7 december – 3 januari.
Efter den 3 januari halas flaggan ned några minuter senare varje dag tills tiden stämmer med den normala tidtabellen.

ALLMÄNNA FLAGGDAGAR
I Sverige har vi 17 allmänna flaggdagar 2023 och en tillfällig allmän flaggdag den 15 september 2023
för att uppmärksamma att H.M Konungen Carl XVI Gustaf varit statschef i 50 år

Almänna Flaggdagar
1 januari – nyårsdagen
28 januari – konungens namnsdag
12 mars – kronprinsessans namnsdag
Påskdagen
30 april – konungens födelsedag
1 maj
Pingstdagen

29 maj – Veterandagen
6 juni – Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag
Midsommardagen
14 juli – kronprinsessans födelsedag
8 augusti – drottningens namnsdag
Dag för val till riksdagen
24 oktober – FN-dagen
6 november – Gustav Adolfsdagen
10 december – Nobeldagen
23 december – drottningens födelsedag
25 december – Juldagen

Alla får använda svenska flaggan
Utländsk medborgare som bor i Sverige har, även på Sveriges flaggdagar, full rätt att hissa den egna nationsflaggan.
Det får dock bara finnas en nations flagga på varje flaggstång.

Måste man flagga om man har flaggstång?
De allmänna flaggdagarna bestäms av regeringen, och innebär kort och gott att du som flaggstångsägare rekommenderas
att flagga med den vanliga svenska flaggan, och inte en vimpel.

Svenska Flaggan
Sveriges flagga tillhör alla oss som bor i Sverige och som nationalsymbol ska flaggan förstås behandlas med respekt.
Här hittar du grundläggande regler för hur du använder flaggan.
När flaggan är hissad ska det normalt vara ljust ute.

På båt
Fritidsbåtar får föra svensk flagga alla tider på dygnet när de är under gång.
Efter angöring gäller samma flaggningstider som till lands

Privat flaggning
Vi har även många viktiga privata flaggdagar – eftersom du och alla vi andra i Sverige naturligtvis har många goda skäl att fira och flagga!
Man flaggar när man känner för det, oftast vid familjehögtidsdagar som födelsedagar, bröllop med mera och självklart även på av riksdagen
fastställda allmänna flaggdagar.

Dina privata flaggdagar har du bäst koll på själv. Flaggan i topp närhelst du vill och känner för det!

Vid Begravning
Flaggning på halv stång används vid dödsfall och begravning. Vid dödsfall den dag då dödsfallet inträffat
eller dagen efter. Vid begravning dagen för jordfästning. När begravning avslutats hissas ﬂaggan i topp
för att antingen halas ned omedelbart eller vid ordinarie tidFlaggan på ”halv stång” – vilket betyder 2/3 av flaggstångens höjd.
Flaggan hissas då först i topp för att därefter halas omedelbart efter och sänkats så att mitten av ﬂaggans kortsida är mot 2⁄3
av stångens höjd till angiven höjd. På kvällen halas flaggan genom att först hissas i topp och sedan halas ned.

På allmän flaggdag - begravning
Om ﬂaggning på halv stång sammanfaller med allmän ﬂaggdag, äger ﬂaggning på halv stång företräde.

Vimpel vid begravning

Vimpel hissas aldrig på halv stång och samma gäller även EU-ﬂaggan, företags- eller föreningsﬂaggor.

Om en person avlider under veckoslutet kan hans eller hennes arbetsgivare eller vänner istället flagga på närmast följande vardag.
När flaggning på halv stång sammanfaller med en allmän flaggdag har alltid flaggning på halv stång företräde.

Fanor och fanbärare vid begravning
Vill organisation eller förening hedra den avlidne med fanvakt under begravningsceremonin måste de anhöriga (begravningsbyrån)
kontaktas för ett godkännande. Organisationens egen fana är florbehängd och kan vara tillsammans med den svenska fanan som ej,
enligt gamla regler får vara florbehängd eftersom det är förbehållet kungliga begravningar och statsbegravningar. denna regel
har dock mjukats upp betydligt under senare år.

Den svenska fanan ska placeras till höger om kistan om man står med ryggen mot altaret. Föreningsfanor samt standar till vänster.
Fanbärare sänker fanan vid samma tillfällen som församlingen står upp, samt när representanter för fanbärarens organisation
går fram till kistan för en sista hälsning.

Fanvakt vid begravning

Fanvakten skall alltid vara på plats i koret före de anhöriga/gäster kommer in. Om kistan bärs in i procession eller de anhöriga går in sist,
skall fanvakten, hålla fanan i "Giv akt".
I de fall kistan skall bäras in med fanvakten, går fanvakten med den svenska fanan först och föreningsfanan efter.
På fasadstänger ska flaggan befinna sig mitt på stången. Tiden 1 mars - 31 oktober hissas flaggan kl. 08.00, under övrig del av året kl 09.00.
Flaggan halas vid solnedgången (se almanackan) dock senast kl. 21.00

Sorgeflor

På företag och offentliga platser kan det förekomma rader med flaggstänger med olika typer av flaggor.
Det är dock endast svenska flaggan/flaggor som ska halas på halv stång.

Sorgeband

Ett sorgflor, även kallat krusflor, är ett svart tygstycke som knyts som ett kravattband och sedan fästs på spetsen
av en fanstång vid begravningar. Idag används de huvudsakligen vid bortgång av en medlem ur kungahuset.

Flaggspel - Flaggan över Topp

Vid festliga tillfällen som födelsedagar eller annat kan man använda s.k. "stor flaggning".
Detta görs med signalflaggor hissade under den svenska flaggan. Stor flaggning används ofta på båtar och benäms då "flagga över topp".
Ofta hör man att stor flaggning kallas för "flaggspel", vilket inte är korrekt då flaggspel är flaggstången i aktern på skepp och båtar.
En komplett samling av signalflaggor, som man hissar under den svenska flaggan vid stor flaggning, heter signalställ.

Flagga eller Vimpel
När flaggan är hissad ska det normalt vara ljust ute. Vimpeln däremot, får vara hissad dygnet runt. Den är avsedd att pryda flaggstången
när flaggan inte är hissad. På allmänna flaggdagar bör vimpeln undvikas, då hissas den svenska flaggan.
Flaggan bör hissas klockan 08.00 och halas vid solens nedgång, dock senast kl 21.00.

Vimpel
Vimpeln däremot, får vara hissad dygnet runt. Den är avsedd att pryda flaggstången när flaggan inte är hissad.
Ingen flaggstång bör stå naken. Vimpeln består av ett långsträckt band av flaggduk.
Svensk vimpel består av ett blått och ett gult fält som smalnar mot spetsen.
På hissad vimpel ska det blå fältet vara vänt uppåt. Inte ha knutar längre än nödvändigt. Knutar som skapas av stark vind bör
trasslas upp snarast för att förhindra att vimpeln går sönder.Det förekommer även en vimpel med ett gult kors, men denna ska inte användas.