KUNGSPARKENS HISTORIA
Vad fanns på platsen innan Kungsparken?
Runt 1489 fick gråbrödersmunkarna i Malmö tillstånd att anlägga ett fransicanerkloster i parkens sydöstra hörn. Så kom stadens stora begravningsplats att ligga strax väster om klostret. I samband med reformationen fördrevs munkarna och 1528 skänkte kung Fredrik I klostret till staden.
1853. Del av karta från
Byggnaderna nyttjades som hospital fram till 1675. De nya svenska herrarnas trupper ville ha fritt skottfält för sina kanoner från Malmöhus varpå byggnaderna revs, men de fattiga fortsatte att begrava sina döda på fältet. Den i övrigt gräsbevuxna fäladen var kronans mark där fångvaktare och skarpskyttar hade exercis.
När planterades parken?
I början av 1800-talet fanns det planer på att anlägga en större esplanad på området men det dröjde ända till 1856 innan frågan på allvar kom upp igen. En uppgörelse rörande markbyte mellan Kungl. Maj:t och Malmö stad blev undertecknad 1868.
1881 Del av karta från . På den här tiden hade Kungsparken namnet Slottsparken.
Samma vinter blev föremålet för att sällsynt gudlöst skådespel. Lump- och bensamlare grävde efter benrester som man sedan sålde till Benstampen (vid nuvarande Malmö Live) – där knotorna maldes till benmjöl och gödningsämne.
När väl marken framåt vårkanten skulle planteras såg platsen ut som ett slagfält, med gropar och jordhögar. De skallar och människoben som alltjämt hittades lät man kasta ner i två brunnar. Än idag händer det att en skalle eller benknota tittar fram vid grävarbeten.
1900 Ingång till Kungsparken från Slottsgatan runt sekelskiftet . Vakten höll koll på att ingen beträdde gräset och att besökarna skötte sig. Vaktstugan påminner starkt om den som idag finns bevarad i Slottsparken, i anslutning till lekplatsen.
Bild: Sydsvenskans bildarkiv
Det var Malmös första park som anlades av den danske landskapsgartnern Ove Høegh Hansen i tidstypisk stil efter engelska parkideal med slingrande gångar och långa perspektiv. Grottan och dess stenparti är ett typiskt exempel på den tidens trädgårdskonst.
De första åren var parken stängd för allmänheten och invigdes först i juli 1872. Dock tillkännagavs i Sydsvenskan ”att små barn icke i parken insläpptes, så framt de icke af äldre personer åtföljdes”.
1881 Konung Oscars paviljong invigd av Oscar II. Bilden är märkt ”de Shàrengrad” med då Carl de Shàrengrad avled 1878 är det alltså inte han som tog bilden. Men änkan höll ateljén öppen åtminstone fram till sin död 1886. Tilläggas kan att fontänen – som står där än – är gjuten i Paris och monterad i Malmö 1881. Den hade finansierats genom insamlade medel och kostade nästan 4 000 kronor.
Bild: Okänd
I nästan tio år kom platsen att heta Slottsparken. Men så kom kung Oscar II till Malmö för att besöka Industri- och lantbruksutställningen 1881 som hölls på Rörsjömarken – och namnet kom att ändras.
När invigdes restaurangen?
1881 Till industriutställning uppfördes nu en tvåvånings sommarpaviljong i parken, på den plats som tidigare kallades Kommendantens trädgård.
1881 juli 20 Annons i Sydsvenska Dagbladet .
1881 juli 21 invigdes paviljongen med ”fyrverkeri och elektricitet” och i närvaro av inte mindre än två kungar, dels Danmarks Christian IX, dels Oscar II. Festen lockade stora skaror, uppemot 10 000 personer.
Kungarna med följe företog sig först en promenad i parken innan de drog sig tillbaka i den kungliga svitet på andra våningen varifrån de klev ut på balkongen för att mottaga massornas leverop.
Kungsparkens paviljong sedd från nordväst.
Bild: Okänd/Malmö museum
1881 juli 22 Sydsvenska Dagbladet
”Kl. ½ 10 afbrändes på platsen midtför paviljongen ett af den danske fyrverkaren Amici anordnadt, briljant fyrverkeri, som under mängdernas jubel afslöts med Oscar II:s och Christian IX:s krönta namnchiffer i stråleld. Dessutom upplystes parken genom elektrisk belysning och kulörta lyktor samt erbjöd i sin helhet en praktfull anblick.” ()
Oscar II var mycket tillfreds med arrangemanget och gav tillåtelse att paviljongen därefter skulle benämnas ”Konung Oscars paviljong”. Av bara farten bytte även parken namn till ”Konung Oscars park” – som ganska omgående förkortades till Kung Oscars park och till nuvarande Kungsparken.
1882 Del av uteserveringen sommaren .
Bild: Carl Wilhelm Roikjer / Malmö museum
Kungsparken - restaurang och musikpaviljong.
Bild: Malmö museum
Det är därmed inte så underligt att det nya nöjespalatset under sommarhalvåret blev ett omåttligt populärt tillhåll för det malmöitiska borgerskapet. Källarmästaren Johan Törnqvist var vid denna tid stadens okrönte krogkung, tillika krögare på Stadt Hamburg i anslutning till Malmö teater på Gustav Adolfs torg.
Låg det även en teater i parken?
Ett annat populärt etablissemang i staden var Bryggeriträdgården. ”Bryggis” med konsertsalong i hörnet av Gråbröders- och Hyregatorna stod klart 1885 och lockade med konserter och inte minst varietéer av allehanda lättsamma slag. Törnqvist i Kungsparken kontrade med att bygga en långsmal träbyggnad intill paviljongens östra sida, kallad Florateatern. Lokalen som rymde 300-400 personer vid småbord invigdes 14 juli 1887.
1914 före Matsalen i gamla paviljongen, .
Bild: Sydsvenskans bildarkiv
Här kom många av tidens mest kända artister och aktriser att uppträda. Efter att ha inmundigat paviljongens smörgåsbord och ett par snapsar var tid för den manliga gästerna att förflytta sig till Florateaterns underhållning med kaffe och punsch. Entrén kostade 50 öre.
Förbjöds varieté?
1896 Inför den Nordiska industri- och slöjdutställningen tillbyggdes en veranda. Men utställningens sista dag den 20 september blev också teaterlokalens sista dag.
Punschen flödade, skratten ekade över parken en sista natt innan varietéförbudet trädde i kraft. Från och med den 1 oktober förbjöds alla restauranger att servera mat och dryck i samband med artistframträdanden.
1886 Prisutdelningsfest på restaurangen med Malmö Roddklubb.
1901 Källarmästare Törnqvist drev restaurangen ett par år till, fram till . Därefter övertogs arrendet av Grand Restaurang Hippodromen som senare övergick till Hotell- och Restaurang AB, det vill säga direktörerna Axel Jansén och Oscar Mauritz ”Moje” Björkman.
Vilka avtryck gjorde kungen?
Spår av Oscar II kan man ännu se i stenläggningen vid infarten till kasinot. Där kan man (lättast uppifrån) läsa kungens inofficiella valspråk: ”Öfver djupen mot höjden”.
Säsongen därpå imponerades Sydsvenskans reporter stort av den försköning som källaremästare Johan Törnqvist hade kostat på under vintern: ”Såväl i stora matsalen i nedersta våningen ofvanför hafva väggar och tak blifvit dekorerade i en enkel, ren och behaglig stil – ett arbete som gör målaremästaren Agri all heder. I synnerhet har festvåningen med sin nya dekorering och sitt nya möblemang blifvit något i sitt slag ovanligt vackert och anslående:”
I synnerhet den senare framstår som sin tids främste krogprofil med sleven i mången gryta. Dit kan räknas Bjerreds Saltsjöbad, Grand Hotel i Lund, Hippodromen, Stadt Hamburg med Malmö teater, Falsterbohus samt Kungsparken.
Gästerna i restaurangen i Kungsparken var oftast av manligt kön men här ses ett sällskap kvinnor med yviga hattar på uteserveringen.
Bild: Okänd fotograf / Malmö museum
Revs gamla paviljongen?
1914 Inför Baltiska utställningen stod Malmö inför stora, omvälvande förändringar. En av dem var att Slottsgatan skulle dras fram över begravningsplatsen. En ny bro skulle därtill knyta samman Slottsgatan med Fersens väg.
Gamla Kungsparkens restaurang ansågs inför Baltiska utställningen vara omodern och allmänt otillräcklig. Därmed fick arkitektparet Ewe & Melin i uppdrag att inte bara rita Fersens bro och Grand Hotel Fersen (idag Fersens väg 3) utan även ett nytt nöjesplats i Kungsparken.
1914 Premiäråret för nya restaurangen fortgick det åtskilliga kongresser under Baltiska utställningen. Här en bild av kongressande postmän – och postkvinnor.
Bild: Sydsvenskans bildarkiv
Nya restaurangen hade plats för 200 sittande gäster, därtill fanns det stolar för ytterligare 250 gäster i stora salen på andra våningen och ytterligare 100 i mindre rum. Verandan där man på varma sommarkvällar kunde dricka punsch, lyssna på musik från tyska och italienska militärorkestrar, eller lokala Husarregementets orkester, och spana ut över publikhavet tog uppemot 1000 gäster.
Tog kommunen över?
1916 ”Moje” arrenderade Kungsparkens etablissemang fram till . Därefter kom direktör Sven Magnusson att stå för verksamheten i tolv år innan kommunala Restaurangbolaget i Malmö övertog arrendet.
1917 Motboken hade införts . Ambitionen var att på så sätt förstärka kontrollen över rusdryckskonsumtionen.
1928 kom därmed Kungsparkens restaurang att även hålla öppet under vinterhalvåret, med musik och danskvällar.
Konstutställningar har det varit förr i Kungsparkens festpalats.
1944 firade 40 år Som när Skånes konstförening Här några av föreningens stiftare och veteraner. Från vänster: Konstnärerna Herman Österlund, Olof Krumlinde, Albin Larsson, Yngve von Schmidt, förre domkyrkoarkitekten Theodor Wåhlin och konstnär Ernst Norlind
Bild: Atelier Otto Ohm
Stora renoveringsarbeten genomfördes i lokalerna under en tioårsperiod.
1938 vidgade Restaurangbolaget i Malmö vyerna med flera skånska restauranger och ombildades till Skånes Allmänna restaurangaktiebolag (SKAR). Andra världskrigens inverkan på ekonomin tvingade bolaget att hålla Kungsparken stängd vintertid.
1951En titt i kulissen, närmare bestämt i restaurangköket .
Bild: Sydsvenskans bildarkiv.
Vem var SARA?
1946 januari 1 förstatligades SKAR som dotterbolag under Sveriges Centrala Restaurangaktiebolag SCRA. När motboken avskaffades 1955 tappade SCRA:s restauranger en drastiskt stor andel av sina marknadsandelar.
1973 Det ledde på sikt till att man slog samman de regionala bolagen och SCRA bytte namn till SARA (Sveriges Allmänna Restaurangaktiebolag). På så sätt kom Kungsparkens restaurang att drivas av SARA.
1961 oktober 26 Efter en renovering återinvigdes matsalen den .
Bild: Per Erik Gustavsson
1980-talet var på många sätt en brytningstid, för nöjeslivet i Malmö. I åratal hade det diskuterats vad som skulle hända med insomnade restaurang Kungsparken. Det ledde till en stängning. En omfattande renovering gjordes i väntan på beslut. Det fanns många idéer, ett var att låta det bli ett kasino.
Våren 1988 fanns det 22 intressenter som anmält sitt intresse till Malmö stads fastighetskontor.
Leif Mannerström lämnade O’yes för att tillsammans med Hans Therkildsen från Johan P i saluhallen, Vicky von Lancken och sällskapet Ölhäfvarne tillfälligt driva Kungsparken som sommarkrog från i juni 1988, efter tio år i dvala. Mannerström såg framför sig en lugn och gosig krog. Det blev allt annat än lugnt.
Hans Terkildsen dukar upp på Kungsparkens restaurang 1988.
Bild: Helena Blendberg
Vad hände sommaren 1988?
Vid sidan om O’yes, blev innestället nummer ett den heta sommaren 1988. Ölen flödade och i augusti hade sommarkrogen blivit så populär att man införde entré – 40 kronor och då ingick en öl – för att minska trycket i kön.
Ett udda inslag var när Imperiet med Joakim Thåström plötsligt klev upp på scenen.
Under tre månader omsatte Kungsparken över sex miljoner kronor. Likväl slutade det i ekonomiskt fiasko och förlust. Personalkostnaderna hade rusat i höjden. Det ryktades om svindel, något som förnekades av Ölhäfvarne. De fick förnyat förtroende att driva Kungsparkens pub med uteservering även nästföljande sommar.
Full rulle på uteserveringen 1988.
Bild: Freddy Mardell
Andra sommaren gick det bättre, ekonomiskt sett. Sommaren 1990 satsade en ny ledning på musikunderhållning och inomhusvisning av tv-sända fotbollsmatcher från världsmästerskapet. Efter en konkurs 1992, nya misstankar om bokföringsbrott och lite olika turer blev byggnaden ett tillfälligt kårhus för högskolan och 2001 öppnade Casino Cosmopol, som stängde 2024.
På Kungsparkens restaurang kunde allt hända sommaren 1988. Tidningen Arbetet var på plats när Imperiet på kvällen den 11 augusti oanmält intog utomhusscenen och spelade inför en överraskad publik.
Kommer Kungsparkens restaurang åter att fyllas med Malmöbor? Blir byggnaden Malmös nya konstmuseum? Framtiden får utvisa.