Malmö PB 1750

  RÅDHUSET

Redan på 1300-talet fanns ett rådhus i Malmö. Det låg vid tingsplatsen mellan S:t Petri kyrka och Östergatan, ungefär där gamla Riksbankens hus (”Pittahuset”) ligger idag.

På 1530-talet rev man ett antal byggnader, bland annat ett kloster, för att ge plats åt ett nytt, centralt placerat torg. Det stora torget kom senare att kallas Stortorget. Vid torget föll det sig naturligt att även uppföra ett nytt rådhus, vid torgets nordöstra hörn. År 1546 stod byggnaden, som var uppförd i tegel med burspråk och gotiska trappstegsgavlar, färdig att tas i bruk. Huset hyste bland annat den

Under tidens gång så har rådhuset byggts till och förändrats otaliga gånger. Under kriget mot Ryssland 1808-1809, så omvandlades hela rådhuset till fältsjukhus, då större delen av inredningen och inventarierna förstördes.

Staden Malmo under 1700-talet Malmo lag pa attonde platsen i storlek i Sverige. Invanarantalet 1717 nar Jacob Orngren foddes var c:a 2800. Annorlunda 200 ar tidigare nar Malmo var den !laststorsta staden i danska riket (efter Kopenhamn) och hade c:a 5000 invanare. Krig, krigsskatter och pestepidemier — senast den stora pesten 1711 — hade satt sina spar. Malmo hade inte langre sin sjalvklara ledande position i det danska rikets mitt, men var en mindre storstad i det svenska rikets ytteromrade. Malmo var stapelstad med rat till utrikeshandel, men forutsattningarna for handeln var inte de samma som forut. Anda fanns det fortfarande en viss internationell flakt Over staden.3Den lag nara Europa och hade manga utlandska kontakter och invanare, inte minst tyskar. Denna grupp hade ju varit betydande sedan medeltiden och i perioder dominerande. Och man hade fortfarande relationer till Danmark och storstaden Kopenhamn, som Jacob Orngrens sjalvbiografi vittnar om: han reste till den danska huvudstaden for att studera musik. Och han var absolut inte den enda, som hade kontakter till Danmark. (Se kartan fig. 1.)