Bakgrund 1977

1977 Vara nyfiken på kan ge resultat - som kan vara ett mål i livet.
Så när jag nu på ålderns höst skall lämna över Verksamheten och Fotevikens roder till nästa generation kan det var i sin ordning att blicka bakåt.

Året var 1981  - efter fyndet
Detta året föddes min son Oscar och jag var då i full sving med AV-projekt och filmproduktion. En av kunderna var Malmö museer, främst då Tekniska museet och Sjöfartsmuseet.
Det gällde utställningarna med stridsflyget Viggen, Bulltofta flygfält och färjan Malmöhus som med teknik, film och bilder skulle visualisera dessa händelser och objekt.
Mitt i allt detta gick snacket i korridorerna om fynden av vikingaskeppen i Foteviken året innan. Man planlade en undersökning redan denna vår. Givetsvis var det viktig att dokumentera denna spännande utgrävning med film.
Detta blev grunden till mitt utökade intresse för marinarkeologi, skeppsvrak, vikingatid med historia och till den nu 40-åriga historia som jag nu ska lämna över genom den donation som jag gör till den planerande nybildade Stiftelsen Fotevikens museum.

Mina rötter Själv borde jag vara ganska nöjd när jag ser tillbaka.
Jag har haft ett spännande och omväxlande liv. Ser jag runt mig så har min fru Sussi varit en  viktig stöttepelare och hon har varit mycket delaktig i Fotevikens utveckling.
Mina rötter i min mors hantverk med textil och vävning och min fars visioner och uppfinningsverksamhet inom förpackningsindustrin och som PET-flaskans uppfinnare , - kanske hans största höjdpunkt i sin karriär.

Familjen lika tända och nyfikna
Syrran som i alla år tillhört marktrupperna och backat upp alla mina upptåg. Också mycket betydelsefull med sitt driv med att utveckla sin yrkesverksamhet och givetvis svågern Birger–  historieadjunkten som haft en så stor betydelse i vad vi åstadkommit och till var vi står i dag. Min son och hans två kusiner har under hela sin uppväxt varit mycket involverade i våra projekt.

se mer om bakgrund https://idevision.se/sveg/bakgrund
Fynden av Foteviksskeppen för 41 år sedan, som blev begynnelsen på en resa från filmens värld till marinarkeologins och den historiska förmedlingens värld, har haft en stor betydelse i mitt liv.
Att min son Oscar har följt verksamheten och arbetat på museet, involverat sig, varit med på havet, byggt och haft ett stort intresse för hantverk och vikingalivet parallellt med sin yrkesverksamhet i dagens IT-värld och AI-utveckling, har också haft betydelse.

Både han och hans kusin Sandra var mycket involverade i såväl ledningen som utvecklingen och driften av Koggmuseet i Malmö, som baserade sig inte minst på fyndet av skanörskoggen vid Skanörs strand. Koggmuseet var ett 10-årigt uppdrag från Malmö kommun i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.

Så till våra barnbarn som leds in i en parallell värld med vikingar, kung Björn, museum , prinsessor i en living history värld och samtidig förverkligar sig själva med levandegörande och hantverk.

Nästa generation  - vad att göra
Nu stod de redo att ta plats i föreningarnas styrelser och medverka i museibutikens dagliga arbete under sommarsäsongen.
Alltsedan starten har min familj medverkat , nu i flera generationer, på olika sätt och i olika projektformer medverkat som frivilliga och/eller anställda.
Många är även alla de andra personerna I min vänkrets som  på olika sätt i sitt liv medverkat och lagt tid, kunskap och kärlek i detta  tidsprojekt.
Många av dessa har tillbringat mer än 20 år av sitt liv i Foteviken. Idag pensionärer men trots det fortfarande aktiva som frivilliga i Foteviken och  utgör fortfarande ett mycket viktigt tillskott till upplevelsen och förmedlingen i vikingastaden.

Tyvärr blev denna vision något haltande när nästa steg i historia skulle förverkligas.

Efter fynden av fotevikenskeppen 
Slaget vid Foteviken. Var stod det? Var fanns marknadsplatsen på Hammarsnäs? Var fanns kyrkan och gravfälten? Frågorna hopade sig och krävde djupdykning för kunskap. Resultatet framöver blev resor i Skandinavien för att se och lära mer om skeppsbygge och vikingatid. Fornlämningar och kända historisk platser besöktes. Detta förtog min och Syrrans familjer ett  antal somrar med husvagnar på släp.
Dokumenterade  detta med bild, text och film. 
Ett par år senare så hade Birger och jag producerat ett antal spännande filmer om skepp och vikingatid.

Som en parallell händelse skulle PU Hörberg, konservator som tog hand om Fotevikens skeppsfynd, hålla föredrag på Falsterbo Museum.  Birger och Björn Var där

Flotte behövs för att gå vidare
I mötet efter föredraget talades det om att det fanns behov av en flotte för att vidare undersöka skeppsfynd som Knösen och Tegelvraket.

Samlade de frivilliga från undersökningen av Foteviksskeppen
- och så var vi igång. Vi byggde flotte och dykbåtar. Vi samlade utrustning från sponsorer och marinen och kustbevakningen.
Vi blev allt flera vid vår camp vid båtuppläggningsplatsen vid kanalen.

Vi bildade föreningen SVEG , Scandinavian Viking Explorer Group.

Vi sökte efter vrak kring  hela Falsterbohalvön.
Det blev en film om Falsterbobåtens tillstånd och möte med kommunen om medel till underhåll.
Då kom idén om ett maritimt museum fram för första gången och jag fick uppdraget att hitta plats för detta.
SVEGs verksamhet tog mer och mer av min tid och jag gick över till filmproduktion i egen regi.