25 Sveriges historia & PB

1700 talet Sverige

 

1700-talet är en spännande period i Sveriges historia, en period av långsam återhämtning efter krig, pest och hungersnöd i början av seklet, och före de stora omvandlingarna genom industrialiseringen från 1800-talets mitt. Under 1700-talet växte befolkningen i landet och allt fler flyttade till städerna.

Under denna period började en ny typ av trähus byggas i våra städer. Husen skiljer sig från husen på landsbygden. I flera fall finns det plats för flera familjer. Nu byggdes de trästader som till stora delar revs under efterkrigstidens rekordår. Hushållens sammansättning förändrades och nya sätt att bo tillsammans växte fram.

 

Gustav III

Den nya kungen Gustav III besteg tronen år 1771. Kungaämbetet hade vid den tidpunkten reducerats till mest representativa funktioner. Året därpå iscensatte kungen en statskupp för att återta sitt inflytande.

Men Gustav III var särskilt intresserad av kulturlivet.

 

Svenska akademin

1786 grundade han den Svenska Han främjade konst och arkitektur och lät uppföra ett nytt operahus i Stockholm.

 

Obligatorisk skolgång

1842 infördes obligatorisk skolgång genom folkskolestadgan. Stadgan lagstadgade alla kommuners skyldighet att upprätta skolor för kommunens barn.

 

Befolkningsökning Sverige

Mellan år 1815 och 1850 ökade befolkningen från 2,5 till 3,5 miljoner.

 

Dåliga tider - djup recession 

Under 1870- och 1880-talen drabbades landet av en djup recession . Sverige införde rationaliseringar och många småföretag tvingades stänga. De ersattes av stora företag, karteller och affärssamarbeten. Recessionen följdes av en ekonomisk högkonjunktur på 1890-talet, som varade fram till första världskriget.

 

Sveriges ekonomi följde internationella trender.

Recessionen följdes av en ekonomisk boom på 1890-talet, som varade fram till första världskriget. Under denna guldålder var Stockholm värd för två stora utställningar, en 1897 och en 1909. Det var också då ett antal prestigefyllda byggnader uppfördes i Stockholm, inklusive lägenheterna på Strandvägen, Kungliga Operan och Dramaten. Den allmänna levnadsstandarden förbättrades, men samtidigt växte klyftan mellan rika och fattiga.

 

 

Tidens anda: 1888–1913

Det sena 1800-talet och början av 1900-talet i Sverige är känt som Oskar-eran.

Vid sekelskiftet runt 1900 upplevde Sverige en ekonomisk guldålder.
De viktigaste politiska frågorna gällde nationellt försvar och rösträtt. De framväxande arbetar- och kvinnorörelserna krävde mer inflytande, och emigrationen till Amerika nådde rekordnivåer.

 

1905 den 26 oktober  erkände Sverige Norges självständighet.

 En av de stora tvisterna under den tiden var unionen mellan Sverige och Norge. Många norrmän var missnöjda med unionen

 

Industrialismen

1870 talet började ett större genombrott i industrialiseringen. Utbyggnaden av järnvägsnätet och ny teknik i stålproduktionen ledde till utnyttjandet av nya järnfyndigheter i Norrland. Samtidigt upplevde skogssektorn en stark tillväxt och det utvecklades en betydande pappers- och massaindustrin.

Samtidigt genomgick dock jordbruket en allvarlig kris.

Den andra hälften av 1800-talet såg en omfattande omställning till det nya industrisamhället.

 

 Befolknings ökning

 från 3,5 miljoner år 1850 till 5,1 miljoner 1900.

 

Allmän rösträtt  

1907 infördes slutligen allmän rösträtt för alla män

De första valen med de nya rösträttsreglerna ägde rum år 1921

De nya institutionerna som  folkrörelserna, nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen m fl kom att få mycket stor politisk betydelse i Sverige under lång tid framöver,

 

Oskar II

1872 I utrikespolitiken kom Oskar II trontillträde.

 

Tideräkning

Förr fanns det fyra sorters tid att förhålla sig till i Sverige: lokal soltid, järnvägstid (Göteborgstid), telegraftid och navigationstid.

1800-talet levde svenskarna mestadels efter hur solen syntes över den lokala orten. Snabbare kommunikationer med järnväg krävde enhetlig tid i hela landet.

 

 

Göteborgstid gillades inte av Stockholmare

1878 kom sedan den stora tidsreformen då en enda, gemensam tid infördes i Sverige. Då valdes en lokaltid från trakterna kring Örebro som alla skulle utgå ifrån, vilket var en kompromiss.

– Stockholmarna gillade inte det där med att vi hade Göteborgstid på tågen, de tyckte att Stockholmstid borde vara gemensam tid för alla, säger Johan Kärnfelt.

 

Greenwichtid + en timme

Sedan dess har vi haft ytterligare några reformer: år 1900, då vi fick en zonindelning i hela världen och Sverige hamnar på Greenwichtid + en timme, ett försök med sommartid 1916 som inte uppskattades av bönderna, och sedan införande av sommartid 1980.

 

1856 Järnvägen

De första lokjärnvägarna invigdes 1856. 5 mars Örebro –nora (privatbanorna )

1 juli 1856 påbörjades lokdrift på  Frykstabanan som innan dess var hästdragen.

 

1862 Västra stambana 

Stockholm blev förbundet med järnväg till Göteborg 1862  .  Restiden var 14 timmar med snälltåg

 

Götborg

Ett par decennier in på 1900-talet fick Valand ekonomiska bekymmer, och 1921 trädde ordenssällskapet Göta Par Bricole in och köpte Valand för cirka 300 000 kronor.

 

Malmö åren innan bildandet 1878
Det tog 99 år innan Par Bricole bildade dotterlogen i Malmö.  Då hade Göta PB redan funnits sedan 1801, Vänersborgs PB sedan 1839 och Borås PB sedan 1860.

 

 

Malmö

 Folkmängden i Malmö under 1700-talet stannade vid drygt 5000 invånare.

 

Dystra tider

Malmös förutsättningar var under tidsperioden ganska dystra.

 1727 skrev en Malmököpman om ”denna till fall lutande staden”.

Den stora handelsvaran var säd, men på grund av att det oftast var brist i norra Sverige rådde exportförbud.

 

Nystartade fabriker i staden

Det enda som ingav något hopp var de nya fabrikerna. Malmö var tidigt en viktig fabriksstad med textil, tobak, livsmedel samt metall och verkstad som dominerande branscher. 

 

 

Yllefabriker

1726 startade borgmästaren Josias Hegardt en yllefabrik och andra följde efter.
Kring 1750 fanns det fyra fabriker med sammanlagt 25 vävstolar i staden.

 

Tobaksfabrik

1726 En annan industrigren var tobak där den från Holstein inflyttade borgaren Frans Suell d.ä. startade en tobaksfabrik.

1760 sysselsatte fabriken 15 arbetare och producerade varor till ett värde av 9000 daler silvermynt. Rapsodling och oljeproduktion

 

Skinnberedning

1766 fick sämskmakaren Lars Kockum tillstånd till skinnberedning och etablerade därmed en företagarsläkt som skulle komma att spela en stor roll i stadens industriella historia. Frans Suell den yngre, sonson till den Suell som startat tobaksfabriken tog 1772 över rörelsen och på några år hade han mångdubblat produktionen.

 

1775 Beslutet om hamnen

En av de drivande krafterna bakom hamnbygget var Frans Suell, som sedan 1915 står som staty vid hamnen.

 1775 togs beslutet att bygga en riktig hamn. Trots att arbetet bedrevs med stor energi skulle det dröja in på 1800-talet innan större fartyg kunde anlöpa hamnen.

Beslutet att bygga hamnen är onekligen ett av de viktigaste i stadens historia och var själva förutsättningen för stadens utveckling till en modern handels- och industristad.

 

fästningen.

 

Handelns expansion

En viktig förutsättning för handelns expansion var det väl utvecklade väg- och järnvägsnät som efter hand växte fram; dessutom utbyggdes och moderniserades hamnen successivt.

 

Malmö Tillväxt

Malmö upplevde en mycket hastig tillväxt under 1800-talet och 1900-talets början. Malmös karaktär ändrades därmed radikalt och den lilla staden med omkring 5000 invånare skulle under det kommande århundradet fördubbla sin befolkning.

 

Kungen Gustav IV Adolf regerade från Malmö.
Teaterns tillkomst sammanföll med att Gustav IV Adolf stängde Operan i Stockholm. Kungen beordrade en rivning av det gustavianska operahuset. Kungen regerar vid denna tid från Malmö under några månader. Han hade även planer på att permanenta sitt boende i staden.

 

Precis i början av 1800-talet bestämdes att de höga försvarsvallar och breda vattengravar som alltsedan 1600-talet gjort Malmö innerstad till en fästning skulle rivas. Vallmassorna störtades ner i vattengravarna och på detta sätt vann man nya stora kvartersmarker i Gamla staden. Utanför alltsammans anlades den nuvarande kanalen. I samband med utbyggnaden av befästningarna runt slottet tvångsinlöste kronan de kvarter i staden som låg i nuvarande Kungsparken. All bebyggelse revs för att ge fritt skottfält åt slottets kanoner.

 

 

Malmö ändrar karaktär 1800 talet

En annan förutsättning för Malmös utveckling var nedläggningen av Ett avtal med staten gav staden rätten att utnyttja den mark som därigenom blev tillgänglig mot att staden bekostade själva nedrivningen.

 

1804 gav tillåtelse att riva befästningen och därmed kunde staden äntligen tillåtas växa. Två nya torg anlades, ett av dem var Gustav Adolfs torg där man också planerade att uppföra en teaterbyggnad.

Grönt torg

Innan Gustav Adolfs torg anlades, var platsen en sankmark precis utanför den gamla stadsvallen och den medeltida staden.

Stadsområdet kunde därmed utvidgas och nya torg som Gustav Adolfs torg och Drottningtorget skapades.

 

 

Mitt emellan dessa ytterligheter låg alltså torget. Det tog dock lång tid innan det blev något vettigt av det hela. Så sent som 1842 berättar en ung dam som tagit in på hotellet att detta gränsade till en stor öppen plats, på vilken det gick får och kor och betade.

 

Kung Gustav IV Adolf

På en del av de nya markerna anlades i början av 1800-talet ett stort torg. Gustav IV Adolf var kung då, och det är efter honom som torget fått sitt namn.

 

 

 

Svartvita karta över del av stad.

1806-1807 torget började anläggas

Träd planterades men det tog tid innan torget blev lummigt med uppvuxna träd.

Under hela 1900-talet har torget haft hög trädvegetation. I torgets centrala del fanns en stor rundel med träd och buskar kring vilken trafiken med bilar och spårvagnar gick.

 

"Lilla Rivieran".

I slutet av 1800-talet började man bebygga torgets norra sida. Detta var de rikas paradis. Inspiration till husens arkitektur hämtades från medelhavsområdet, därav smeknamnet "Lilla Rivieran".

 

 

Arkitekturen runt torget

Runt Gustav Adolfs torg finns många av Malmös äldsta och pampigaste byggnader. Längs den norra delen av torget ligger en vit gräddtårtsliknande husrad i fransk nyrenässans som kallas "Rivieran".

Här låg Oddfellow palatset, hotel gustav adolf

 

Svartvitt foto av torghandel framför pampiga byggnader.

 

På den södra sidan av torget ligger ett gråbrunt jugendhus "Valhallapalatset". Det är byggt i början av 1900-talet och ritat av Alfred Arwidius som var

Pampigt hörnhus utmed gata.

 

Öster om Valhallapalatset ligger ett vitt funkishus. Det är Trygghuset, som är en av Malmös främsta modernistiska byggnader, ritat av Sven Lallerstedt 1938.

 

1807 kvarteret nr v64 Lubeck och nr 65 Stat hamburg innehöll fastigheterna 856 - 860 859 färdigställdes 1807 

1807  13  inropades  vi aktion från raserings bolaget  raseringstomten 859

1807  15 juni Advokatfiskalen  Falkman  satt med i det nybilda bolaget inropad av Borgmästare Björkman 

STAD HAMBURG   teater & restaurang
 Arkitekt Anders Sundströms, Stadt Hamburg.. 

1808-1809 Byggår   Gamla Teatern/Nya Theater och Wärdshus ritad av arkitekt Anders Sundström.  Kvarter Stadt Hamburg, kvarter Sankt Jörgen. byggår 1909 byggår  Varuhuset Wessels, 1938 BeKå ersatte teatern , 1961 revs teaterdelen .

1809  oktober 16 fick så staden sin första riktiga teaterlokal med plats för 500 besökare.
I samma byggnad låg även ett värdshus och hotell Stadt Hamburg med ett tjugotal rum, biljardrum, matsalar, ett modernt kök och en air av fransk finess.
Det fanns även en lummig trädgård med servering, musik och underhållning.

1808-1809 Byggår   Gamla Teatern/Nya Theater och Wärdshus ritad av arkitekt Anders Sundström.   Utförd i “Dorisk stil”. Förutom värdshus rymde byggnaden Malmö teater vars Kvarter Stadt Hamburg, kvarter Sankt Jörgen. byggår 

1809 okt 16 premiär 

Andra våningen rymmer danspalats ,samt 10 gästrum. tredje våning 14 gästrum. gården med stall för 32 hästar.  På gård även byggnad med biljardrum, brygghus samt vacker fruktträdgård med kägelbana.

Teatersalongen är oval  med en parterr för 200 personer samt amfibie för 59 personer samt 17 loger, Orkester utrymmer för 30 personer.  1809 1 nov  Knutssalen i rådhuset användes som  sjukrum  och därav firade kungen födelsedag  i detta  nya hus med Bal med orappade väggar.  

Den ihärdige teaterförståndaren Djurström debuterade vid den ny uppförda teaterns första öppning. en utlänsk operatrupp med styrka i Baletten. Ingen annan teater fanns i Skåne.

 

 1809 okt 1 invigdes teatern. Teatern tvinga också fram att gatlykter uppförde och hölls tända om aftnar då teaterförställningar uppfördes

De glada dagarna i Malmö kom dock av sig. När teatern invigdes saknades hedersgästen. Gustav IV Adolf hade arresterats och avsatts i Stockholm. Som lök på laxen sprack den lånebubbla som låg till grund för stadens tillväxt. 

 

1809 1 nov  Knutssalen i rådhuset användes som  sjukrum  och därav firade kungen födelsedag  i detta  nya hus med Bal med orappade väggar.  

Malmös driftige borgmästare Carl Magnus Nordlindh smidde planer och staden blomstrade.

Teaterbyggnad med fransk finess.  Resande teatersällskap hade funnits länge. Teater hade tidigare spelats i Malmö, men den

1809  oktober 16 fick så staden sin första riktiga teaterlokal med plats för 500 besökare.
I samma byggnad låg även ett värdshus och hotell Stadt Hamburg med ett tjugotal rum, biljardrum, matsalar, ett modernt kök och en air av fransk finess.
Det fanns även en lummig trädgård med servering, musik och underhållning.

 

 

1812-1813  ledde sedan Sundström  även  ombyggnaden av Rådhuset.

 

 1812 och 1813 förlorade byggnaden sin gotiska arkitektur samt trappgavlarna och fick en klassicistisk fasad.

 

1813 okt 24 avled  Sundström han var knutbroder  ringd klockorna i St petri st knuts kyrkklockor. Värdshuset och teaterbyggnade fick namnet Stadt Hamburg Kvarteret innehöll en areal om 49 571 kvadratalnar. Flera trädgårdar uppfördes vara den söder om  teatern under sommartid flitigt användes som servering.

1813-1854 Medierna utvecklades.
Stadens första nyhetstidning, Malmö Tidning (1813-1854) fick först konkurrens av Malmö Allehanda (1827-1893) och år 1848 av Snällposten med  Bernard Cronholm som åren 1832-1839 hade varit biträdande redaktör på Allehanda. År 1870 lanserades Sydsvenska Dagbladet med    Carl herslow  och Davis Lorenz Beyer   som grundare. När Cronholm avled år 1871 slogs dessa båda tidningar ihop till en

.  

1855 Frimurarna   byggnaden i hörnet av Isak Slaktaregatan och Stortorget (nummer 13B) ingick då i Frimurarnas komplex. Den byggnaden uppfördes redan 1855 med ett konditori och en restaurang kallad Davidssons källare med bland annat David Lenander som krögare; han som även drev nöjesträdgården och utevärdshuset Davidshall.

1860-talet ansågs källaren synnerligen syndig då danska lättklädda sångerskor – så kallade harplufter – stod för underhållningen och belönades efter prestation av den manliga publiken.

 

1861  Kung Oskar Park - Svenskarna litade inte fullt ut på Malmös invånare efter ockupationen. Ove Høegh-Hansen inlämnade en handritad plan, som av allt att döma låg till grund för park anläggningen 1869.

 

 

 1864. 1 december  Malmö södra stambanan

Sydgående tåg mot Malmö körde sträckan i 17 timmar 44 minuter. Sammasträcka hästskjuts  för välbärgat folk - tog 8 resdagar och 37 hästbyten, så revolutionerade järnvägen det långväga resandet.

 

1862 Hotel Savoy

 1862 byggdes ett hotell av entreprenören J. G. Åberg på platsen, som fick namnet "Hotell Svea". Det öppnade 7 maj 1862. 1868 bjöd Åberg ut sitt hotell till försäljning. Köpare kom inte förrän 1869 genom Johan Friedrich Horn (1844-1901), från Danmark. Han drev hotellet under samma namn ett antal år. 1884 byggde han till en våning och renoverade hotellet, Det blev nyinvigt, nu under namnet "Hotell Horn", i mars 1885. Senare byggdes även till ett annex till höger om hotellet. Horn avled i Köpenhamn i december 1901 och hotellet stängdes tillsvidare i februari 1902. Namnet Savoy fick hotellet 1902 under ny ledning, då uppkallat efter Hotel Savoy i London. Inför Baltiska utställningen 1914 byggdes delen mot Hamngatan med festvåning, matsal och nya hotellrum. Arkitekt var Frans Ekelund.

1868 bjöd Åberg ut sitt hotell till försäljning. Köpare kom inte förrän 1869 genom Johan Friedrich Horn (1844-1901), från Danmark. Han drev hotellet under samma namn ett antal år. 1884 byggde han till en våning och renoverade hotellet, Det blev nyinvigt, nu under namnet "Hotell Horn", i mars 1885.

1863  Hotel gustav adolf  är ett hotell som ligger vid Stortorget i Malmö.

1863 kom Makarna Anna och Fritz Kramer  från Tyskland till Malmö för att arrendera och förestå Hotel Gustaf Adolf vid Stortorgets södra sida.

FRIMURARLOGEN 

vy från isak slaktares  gata  innan scandic hotell byggs

 

1863 okt 8 startad frimurarlogen ACACIA sin log i Malmö

Runt förra sekelskiftet lät Frimurarna uppföra ett nytt logehus på Isak Slaktargatan 1B , efter ritningar av arkitekten och frimurarbrodern Alfred Arwidius. Fasaden toppades med en pampig kartusch som skulle trona över den låga bebyggelsen vid Lilla torg.

1868 Hotell Kramer

I juni 1868 köpte makarna det tidigare Ficks Hôtel på Stortorgets norra sida. Det hade öppnats av J. M. Fick omkring 1830-31. Säljare var källarmästare J. E. Alsing; köpeskillingen uppgick till 95 000 riksdaler. De lät sedan arkitekten carl Ferdinand Rasmussen rita den byggnad som uppfördes 1875-1878 Byggnaden är uppförd i fransk nyrenässans med inspiration från slott i Loiredalen.

Fritz Kramer avled 1893, men makan Anna levde i ytterligare 28 år och drev hotellet vidare; efter en tid tillsammans med näst äldste sonen Herman Kramer. Numera ägs hotellet av Scandic Hotels.

 

1868  marken för Slottsparken såldes från Kung Maj:t till Malmö stad.

 

 1870 rikets tredje största stad.

Folkmängden uppgick 1870 till 25000 personer, passerade i början av 1910-talet 100000 och kring 1950 200000.

 

 

 

1870 Parken var färdigplanterad , men fick växa till sig och öppnades för allmänheten 14 juli 1872.

 

1872 Kungsparken, eller Kung Oscars park som den egentligen heter, är Malmös äldsta park och invigdes. Kungsparken återspeglar sin tids ideal.

1872 Parken öppnades för allmänheten och kallades ursprungligen Slottsparken.

 

1875  sjösatt kockums den första kanonbåten åt militären 

 

 1878 fabrikör Kockums köper marken Lugnet  för 3000: - delar upp den i småtomter och säljer dessa för 41 000:- detta år kommer nya  ordningsstadgar i  hela riket och  därefter föreskrevs regelbunda latrintömningar i lugnet

 

1878 Hotel Kramer byggs

 

1881 juni 21  Kung Oscar II invigde restaurangen i parken

Kungsparken är Malmö äldsta offentliga stadspark. Den anlades på Slottsplatsen, den mark där man rivit all bebyggelse, delvis för att svenskarna skulle få fritt skottfält in mot staden. Den kallades först Slottsparken, men fick namnet Kung Oscars park, efter att Oscar II invigt parkens första restaurang 1881. I dagligt tal döptes den snart till Kungsparken. En dansk landskapsarkitekt O Hoegh Hansen fick i uppdrag 1869 att designa en romantisk park. Han inspirerades av engelska parker som utvecklades på 1700-talet som en reaktion mot de formella franska trädgårdarna. Dessa parker blev populära bland det borgerliga samhället. När industrialiseringen tog fart och städerna blev smutsiga och förorenade, blev parker som Kungsparken viktiga grönområden i städerna.

1881 På gräsplanen ner mot kanalen står en rikt utsmyckad gjutjärnsfontän. Den kom på plats 1881 och blev därmed stadens första offentliga konstverk. Vem som köpt in den vet man inte, men man kan ana att konsul Holm, parkens främste tillskyndare, haft ett finger med i spelet. Förmodligen är fontänen en katalogvara inköpt från Paris. Konstnären är alltså en okänd parisisk konstgjutare. 

 

1897 -1904 Frimurarna i Malmö äger två fastigheter. Dels själva logehuset på Isak Slaktargatan 1B, dels fastigheten på Stortorget 13A. Logehuset med sin vackra takfris syntes från Lilla torg, innan Oscar Häggs hotell och kontorsbyggnad kom att skymma utsikten från 1911. Ritningarna av arkitekten och frimurarbrodern Alfred Arwidius är daterade 1897, men huset kom att invigas först 1904.

 

1900 tal om ny teater Vägen fram till beslutet om att uppföra denna storslagna teaterbyggnad hade dock varit allt annat än rak. Redan kring sekelskiftet 1900 hade diskussionerna inletts om att ersätta den befintliga teaterbyggnaden vid Gustav Adolfs torg.

1908  bostadshus vid frimurarhuset Några år senare fick arkitekten John Smedberg i uppdrag att uppföra ett bostadshus i vinkel med logehuset och med fasaden ut mot Stortorget (med nummer 13A). Det stod klart 1908.

1911 Wessels var en svensk  öppnade varuhuset Th Wessel & Vett, som då var en filial till det välkända Magasin Nord i Köpenhamn  Varuhuset var inrymt i en pampig byggnad, i hörnet av Södergatan st nygatan konfektion och bosättningsartiklar.

 

1918  Druidlogernas i Malmö Fastighets AB bildades 1918 med syftet att inköpa eller bygga en fastighet till Druidlogerna i Malmö.

 

1919 st hamburg Par Bricole flyttar in  Barbarasalen inför barbara repition  stat hamburg restaurangen (bekå översta)

 

1920 Palladium

Palladium byggdes från början för teater och film, och har under åren 1920-96 mestadels fungerat sombigraf . Fabrikören  Gustav löfberghade planerat att bygga en glas- och porslinsfabrik på den centralt belägna tomtmarken, men i stället beslöt han sig för att följa samtidens trender med vågen av biografteatrar och lät bygga Palladium.

 

1922 Margaretapaviljongens kafé

När det första sommarkaféet öppnade i själva Margaretapaviljongen 1922 serverades kaffe och kakor. 1927 uppförde man en liten tillbyggnad för att klara av anstormningen av kunder. Men även den var snart för liten och den 27 april 1935 invigdes det som än idag är Margaretapaviljongens kafé.

 

1923 köpte druiderna  fastighet 
Det dröjde emellertid till 1923 innan de dåvarande Druidlogerna i Malmö fann lämpligt tillfälle att inköpa fastigheten på en tomt i kvarteret Jörgen Kock. Fastigheten hade tidigare inrymt såväl Navigationsskolan som Malmö Realskola.
En ombyggnad till ordenshus visade sig mindre lämplig. Därför tog man steget fullt ut och uppförde en helt ny byggnad. Denna inreddes för affärslokaler i bottenvåningen, en restaurang på andra våningen och ordenslokaler på tredje våningen.

1924 Invigning av de nya logelokalerna ägde rum den 10 maj 1924 gemensamt för logerna Ad Astra, Mimer och Vasa. Senare har även logerna Wales och Hesperus liksom Birgittalogen Isolde tillkommit. Samtliga dessa loger samt Riksstorlogen och enskilda medlemmar i Druidorden och Birgittaorden är aktieägare i fastighetsbolaget.
Genom åren har fastighetens innehåll förändrats. Butikslokalerna har ersatts med ett större showroom. I de tidigare restauranglokalerna finns numera Druidordens rikskansli. Köket är numera ett s k mottagningskök så att mat kan serveras genom cateringleverans.

1925 övertogs varuhuset av svenska AB Wessels i Malmö.