MÖ PB 5 LOG LOKAL FRIMURARNA
FRIMURARLOGEN
vy från isak slaktares gata innan scandic hotell byggs
1863 okt 8 startad frimurarlogen ACACIA sin log i Malmö
Runt förra sekelskiftet lät Frimurarna uppföra ett nytt logehus på Isak Slaktargatan 1B , efter ritningar av arkitekten och frimurarbrodern Alfred Arwidius. Fasaden toppades med en pampig kartusch som skulle trona över den låga bebyggelsen vid Lilla torg.
1904 Logen invigdes 1904 men bara några år senare hade storbyggmästaren C L Müller köpt upp hela kvarteret Lilla torg och Isak Slaktaregatan där han efter arkitekten Oscar Häggs ritningar uppförde en stor hotell- och kontorsbyggnad som snöpligt nog kom att skymma såväl Frimurarloge som ornament.
Vid förra sekelskiftet hade Stortorget (IDstory) två konkurrerande apotek, Fläkta Örn som låg på södersidan och Lejonet som 1898 flyttade till östra sidan. Det var "Lejonhuset" som revs för att ge plats åt hotell Anglais - idag Scandic
Mer historia om Stortorget 15
Huset och dess grannhus ritades av arkitekten Oscar Emil Hägg. Denne var inspirerad av renässansen från 1500-talet. Finhuggen granit blandas med handslagen tegel från Ifö Chamotte- och Kaolinfabriker. Läs mer här om lera och chamotte↗ svW.
Vid förra sekelskiftet hade Stortorget (IDstory) två konkurrerande apotek, Fläkta Örn som låg på södersidan och Lejonet som 1898 flyttade till östra sidan. Det var "Lejonhuset" som revs för att ge plats åt hotell Anglais - idag Scandic Stortorget hotel.
Köpmän, sillatunnor, salt och frimurare
Av Sven Rosborn
Isak Slaktaregata står det på den gamla gatuskylten högt uppe på väggen. Gatan är i sanning
trång – och därtill totalt inklämd mellan höga byggnader. Så oansenlig är den att den
fullkomligt drunknar i det stora torg den leder fram till. Och ändå andas gatan malmöitisk
historia som få andra i dag bevarade citygator, eller streden om man nu ska vara noga med
benämningen. Det fanns nämligen bara tre gator i det medeltida Malmö. Den lange Adelgade,
Syndregaden och Grönegaden. Resten var antingen smalare ”streden” eller ännu trängre
”gyden”.
Den som från Stortorget tar några få steg in på Isak Slaktargata och av en tillfällighet råkar
titta uppåt fasaderna blir säkert förvånad. En enorm stuckatur sitter däruppe med märkliga
cirater och symboler i pampig och kraftfull relief. Husets bottenvåning är tung som en
venetiansk borg med fem små fönstergluggar högt uppe på väggen. Andra våningen i denna
märkliga byggnad är däremot öppenheten själv. De sex fönstren skulle kunna ha suttit i vilken
gotisk kyrka som helst. Och uppe på taket finns denna fantastiska gavelprydnad. I dag sitter
den så undanskymd att få noterar dess mäktighet. Annat var det när huset byggdes.
Det är frågan om frimurarnas ståtliga hus i Malmö. När byggnadsarbetarna reste sina
ställningar mot höjden åren 1903 och 1904 låg i kvarteret söderut ännu kvar 15- och 1600-
talens hukande, låga tvåvåningshus i korsvirke. Och bortom dessa fanns Lilla torgs öppna yta.
Stod man då på detta torg såg man toppen av nybygget över småhusens tak. Därför denna
pampiga stuckatur – med frimurarnas insignier som avtecknade sig när solen kastade sina
skuggor över reliefen.
När byggnadsarbetarna rev den gamla bebyggelsen för att skapa en ny hemvist åt Malmös
frimurare rensade man faktiskt samtidigt en av Malmös äldsta tomter med anknytning till
manliga sammankomster. Hit sökte sig nämligen troligen redan på 1300-talet under kvällstid
män för överläggningar, möten och säkert också styrd rituell samvaro. De tillhörde alla det
Tyska gillet, eller, som det också kallades, Tyska kompaniet.
Redan från året 1329 finns ett utkast bevarat till ett sådant gille i Malmö. Detta är det äldsta
belägget på ett tyskt gille bland Öresunds alla medeltidsstäder. Nog visar detta pergament
Malmös vid denna tid snabbt ökande betydelse i det danska riket. Läser man de nedpräntade
bestämmelserna för Malmögillet noteras att detta var ett umgängesgille för endast utländska
köpmän. Alltså de som endast tillfälligt eller vid kortare, årligen återkommande tider, trampat
Malmös sandstrand och smutsiga streden. Kvinnor var givetvis inte tillåtna att deltaga i gillet.
Ja, det var till och med så hårda bestämmelser att den tyske köpman som råkade gifta sig med
en Malmökvinna, om inte direkt blev sparkad ut så i varje fall med bestämd hand leddes mot
gillesporten utan att få återkomma.
I det medeltida Malmö var gillen och kompanier viktiga inrättningar. Knutsgillet i staden har
till exempel anor som går tillbaka till slutet av 1200-talet. Till detta gille hade alla rikare
borgare och hantverkare som bodde i Malmö rätt att ansluta sig. Ja, inte alla. Av någon
outgrundlig anledning var bagaremästare förbjudna att bli gillesbröder. Att tyskarna var i
behov av ett gille i Malmö väldigt tidigt beror givetvis på den enorma handel som florerade
mellan staden och de tyska Östersjöstäderna. Det gällde för de tillfälliga gästerna med sitt
plattyska språk att kunna hävda sig mot de inhemska borgarna och det mäktiga Knutsgillet.
Och man gjorde det med kraft. Snart uppstod andra tyska stadsgillen i staden. Här fanns
Stettinerköpmännens gille, Rostockergillet och Wismars- och Lübecks gillen. Och så givetvis
det ursprungliga Tyska gillet borta vid den gata som några hundra år efter 1300-talet skulle
komma att bli uppkallad efter slaktaren Isak.
Tyska kompanihuset låg alltså på tomten till det nuvarande frimurarehuset. Själva huset
omtalas i bevarade pergament första gången året 1460 men har givetvis funnits långt tidigare
än så. Det var verkligen inget pampigare hus men trots detta uppfört av tegel – inte något så
simpelt som i korsvirke, vilket ju utgjorde mer än 80% av Malmös alla dåtida hus.
Kompanihuset låg med gaveln ut mot gatan och saknade både källare och ovanvåning. Det
tolv meter långa och sex meter breda huset har uppenbart endast bestått av ett samlingsrum.
Mer behövdes inte för att, medan ölet flödade ur tunnor och bägare, diskuterar viktiga frågor
som priset på sill, fisktunnors storlek och tillgången på salt.
Tyska gillet hörde medeltiden till. Därmed inte sagt att de framtida ägarna till tomten inte
hade tyskt påbrå. På 1600-talet ägdes gården av den tyskfödde handlanden Jost Krutmeijer
och senare av hans son, rådmannen Johan Krutmeijer. Givetvis har dessa rika borgare inte
själva bott i gården vid det trånga stredet utan i stället hyrt ut den. Året 1735 flyttade däremot
en ny ägare in, bryggaren Sven Nilsson Torup. Efterföljande innehavare, Peter Albolin,
inköpte också hörntomten ut mot Stortorget och här inrättades en krog med det härligt
skånska namnet ”Bialitt”. Värden var känd för att truga sina gäster att ”bia litt”, dvs. bli kvar
lite längre.
Snart separerade åter gårdarna och tomten, som senare skulle bli grunden för frimurarehuset,
fick genom tiderna ägare med olika yrken. Här fanns en vagnman, en kamrer, en klensmed, en
sergeant, en skrädderimästare och en tysk handskmakare. Den sistnämnde, vars namn var
Johan Ludvig Julius Petschke, inköpte också hörnhuset. Han rev hela rasket och 1854 och
uppförde här en byggnad som i källaren inrättades till restaurang och konditori. I fastigheten
fanns också en exklusiv tysk rakstuga.
Året 1866 stiger frimurarna in i de gamla gårdarnas historia. Vid konkursauktion inköper en
frimurarkommitté, bestående av ryttmästaren greve Joachim Bark, kaptenen A. F. Frykholm,
vice häradshövdingen A. Gjertsson, handlanden Edward Eneström och handlanden P.O.
Peterson, fastigheterna för 65.000 riksdaler riksmynt. Den 1 februari 1870 överlät dessa män
fastigheterna till Frimurarlogen. Redan år 1867 hade emellertid restaurangen i källaren ut mot
Stortorget fått det namn som den skulle behålla fram till året 1897 – Frimurarekällaren.
Efter några år var man färdig att bygga nytt och stort. Man inköpte grannfastigheterna och år
1904 stod den pampiga logebyggnaden med sin magnifika stuckaturgavel färdig.
Byggmästaren av Gustaf Olander och arkitekten den i det dåtida Malmö så välkände Alfred
Arwidius. En man som länge efter sin död skulle bli omtalad i staden för en alldeles speciell
händelse. Men se – det är en annan historia!
Frälsningsarmén
I december 1944 skrev Stridsropet "att Frälsningarméns hotell har blivit en faktor att räkna med inom landets hotell- och reseliv". Det första hotellet hade man startat 1929.
En räkning från Anglais 1938 kunde uppta en rumskostnad på 8 kronor. Pilsner, Pommac och Svagdricka var tryckta rader på notan.
Fem Konferensrum
Konferensrummen har historiska namn. Isak Slaktare, Adolf Faxe, Per Weijer, Frans Suell (IDstory) och Laroche.
Bilden visar Adolf Faxe-rummet. Höjer man blicken från bordet, ser man Lilla Torg till höger och Stortorget till vänster.
Adolf Faxe (1811-1878) var handlande och sedemera fastighetsägare och drev handel med bl a timmer, stenkol och punsch. Han finns begravd på Gamla kyrkogården (IDstory) i Malmö.
Han gifte sig med Frans Henrik Kockums (IDstory) syster.
C:a 1905. Petri kyrka syns bakom Rådhuset - till höger apoteket Lejonet. Notera bilen som gör reklam för fotogen (hytten liknar en fotogenkanna)
Stortorget hotel.
| Västra sidan av Stortorget. Till vänster, gamla Apoteket Lejonets hus, som revs 1910. Ovanför ingången till Frimurarekällaren läses på skylten: Telegrafstation. I Frimurarelogens hus var telegrafstationen inhyst från 1876-05-01 till 1885-09-30, så före sistnämnda datum måste bilden vara tagen. Frimurarekällaren kunde inte etableras i sina lokaler på första våningen förrän skräddaremästare A.G. Lindqvist flyttat härifrån 1881. Exakt där det på bilden står FRIMURAREKÄLLAREN stod tidigare A. G. LINDQVIST & CO: Jfr 00884-1-0259. 1953, G : 53. |
Fastigheter kring frimuralogen hus
1941?? frimurarlogen Nu börjar vi använda
Bland poeterna märkas utom A. Fjelner stadsombudsmalllien Emmeril( Hagberg, Anders Prag och konsul E. Personne.
1941 juni 7 installation installerades av de Styrande i Moderlogen som St. M. Med. doktor P. Bergman, D. St. M. Bankdirektör A. Ingemansson och St. K. Bankkamre W. Ek.
1965 april 22 PBII frimurarelogen
1970 spex i PB II tvåan "Tjugofemöresspektaklet" strålande framgång förfatat avSven Lindgren. Stockholm. Var
Vi var på frimuralogen för gradgivning, Kungsparkern på vårkapitel måltid
1975 maj 14 PBVII frimurar måltid kungparken
1975 nov 12 PB VI frimurar måltid Savoy
1977 nov 15 PB VI Frimurar mårtenfest måltid Savoy
1980 jan 27 PB X Frimurarelogen måltid Savoy
1993 vrider salen 09 Grader
1993 mars tidsstudie omduket
1993 maj 15 Baletten bilder?
1994 feb 16 Talangafton med koppling till temat Gustav den III ???
1999 sep Förrådet intill scenen frimurarna Bröderna bygger ett kurts rum vid sidan av scenen , frimuralogen Förrådet Bröderna bygger ett kurts rum vid sidan av scenen , frimuralogenFörrådet intill scenen höll Karl Erik Holm och Ola Håhus i, med hjälp av flera bröder. Arne fuxner var manen som fick fram ritningar till scen och kurts förråd och köpte in materialet.
1999 sep scenen frimurarna Han gjorde även justeringarna av trossen på scen som vi rigade upp. - Frimurarna gillande inte den främre delen och mina järnstolpar som byttes ut Samtidigt riggade vi med nyinköpta fresner lampor samt fasta från taket hängande mickar till ljudmixerborde som palle fixat.
2005 nov 9 PB VI frimurar gås sista gången på frimurarna
2012 mars 17 Bellman bal frikadellen i gamla frimuralokalen med damer