1269 Kyrkan helgades åt apostlarna Petrus och Paulus

På platsen för S:t Petri kyrka fanns tidigare en mindre romansk kyrka, S:t Nikolai. Den omtalas första gången 1269 och avbildas i stadens äldsta sigill. I början av 1300-talet revs kyrkan och S:t Petri kyrka började byggas. Den nya kyrkan byggdes från öster till väster. Det betydde att man under nybyggets gång behöll högaltaret och en del av den gamla kyrkan, så att man hela tiden hade en tillfällig gudstjänstlokal att använda.

S:t Petri kyrka invigdes sannolikt på S:t Petrus och S:t Paulus dag den 29 juni 1319. Kyrkan var ursprungligen vigd åt de båda apostlarna.

Baltisk tegelgotik

S:t Petri kyrka är byggd som en basilika, ett slags långsträckt pelarhall, i baltisk tegelgotik. Denna stil med högre tak och ljusare kyrkorum var vanlig vid länderna runt Östersjön där det byggdes mycket i tegel. Mariakyrkan i Lübeck var stilbildande för kyrkobyggena i området.

Tornet rasar och spiran ändrar utseende

1420 I Registrum Ville Malmöyghe, stadens minnesbok från 1420, berättas att kyrkans torn störtade samma år. Man byggde om och förstärkte men redan

1442 rasade det ännu en gång. Detta krävde stora ombyggnader för att förbinda det nya och det äldre murverket.

1560  Efter en brand i kyrkans torn byggdes en ny spira.

1784 bedömdes den vara i så dåligt skick att den togs ned och ersattes med ett provisoriskt brädtak under åtta år.

1890  Ny spira Därefter fick tornet den hjälmformiga barockhuv som krönte tornet fram till 1890 då den nuvarande spiran kom på plats.

S:t Petri kyrka avbildad av Salomon Henriques 1843.

1899 Hippodromen i ett expansivt Malmö som var på väg att bli en storstad och med önskan om att bli en av Skandinaviensmetropoler.Hipp med sin cirkus, restaurang, biljard, festsal, café och Malmös första hiss var ett stort steg på vägen.
Malmöbor kallar sitt nöjespalats vid Kalendegatan för Hipp. Det officiella namnet vid invigningen 1899 var Hippodromen, ett ord med ursprung i det grekiska språket. Det betyder hästkapplöpningsbana och började under 1800-talet användas som beteckning för cirkusbyggnad.
Storstadsambitioner
Den här sortens byggnader etablerades i de större städerna på kontinenten under senare delen av 1800-talet. Helt i linje med de storstadsambitioner som fanns i Malmö, vid tiden för förra sekelskiftet, väcktes önskningar om en cirkusbyggnad i staden. Detta inspirerade några inflytelserika herrar till att 1898 bilda Aktiebolaget Hippodromen.
Byggs om till teater 1922 och sedan till kyrkorum 1950
1922 tar Oscar Winge vid. Hipp byggs om till en välutrustad teater med salong för 1200 åskådare. Winges epok handlar om operett, revy och lustspel, men även dramatik. Här samsas kända namn som Nils Poppe och Edvard Persson och här debuterade den unge Jan Malmsjö.

1944 Epoken Oscar Winge avslutades  då han tog farväl av Hipp för att bli den nybyggda Stadsteaterns lyriske chef. Oscar lämnade över taktpinnen till sin tidigare hustru Elsa Winge som förde traditionen med operett och revy vidare fram till 1950 då Hipp såldes till Pingstkyrkans Elimförsamling, som förvandlade teatern till ett kyrkorum.

Malmö – säte i Skåneland

Med freden i Roskilde 1658 blev Skåne svenskt. Malmö var den stad där den skånska ekonomin hade sin tyngdpunkt. Malmö fick därmed bli säte för Skåne, Halland och Blekinge. Fältmarskalk Gustaf Otto Stenbock blev generalguvernör, eller vad vi senare skulle kalla landshövding. Han hyrde in sig hos den förmögne handlaren Fadder Olufsen Loch. Med tiden disponerade han även utrymmen i grannhuset, senare ägt av Johan Palm (senare adlad Gyllenpalm). De två byggnaderna var de mest förnäma i staden.

En rekonstruktion av Einar Bager 1943. Föreställer Kungshuset och Gyllenpalmska huset som de två husen såg ut i slutet av 1600-talet.

Svenskarna betalade inte hyran

Någon hyra betalade emellertid inte svenskarna. Det störde naturligtvis båda köpmännen Loch och Palm som klagade. Loch gjorde sig så omöjlig att han till sist stängdes ut ur sitt egna hus. I bitterhet mot svenska makten ansökt han sig till den danska sidan när det skånska kriget bröt ut. Vid slaget i Lund 1676 föll han för en kula.

Under kung Karl XI:s Eriksgata år 1673 ansågs de två husen lämpliga för kungen och drottningen. Båda byggnaderna rustades upp. Den ”Lockska gården” förvandlades till ”Kongshus” medan den ”Gyllenpalmska gården” huserade drottningen och hennes ”fröknar”.

Fasadritning av Lochska huset/Kungshuset till vänster och Gyllenpalmska huset, början av 1700-talet.

Cronman byggde om

1720-talet var det illa beställt med Kungshuset i Malmö. Landshövding Cronman fick fria händer att rusta upp. Han behöll Lochs gamla gård men lät riva det Gyllenpalmska huset och byggde till. Huset utformades i holländsk renässansstil och stod klart 1730.

Residenset var nära att bli lågornas rov vid en brand 1750 men byggnaden klarade sig. Det visade sig att Cronmans bygge hade sina brister. Efter diverse reparationer fick residenset sin nuvarande fasad först 1851 genom arkitekten Fredrik Wilhelm Scholander. Byggnaden försågs med tre stora takkupor i holländsk renässansstil och fasaden pryddes med sirliga rokokoinspirerade fönsterornament. En ytterligare renovering genomfördes 1877.

Litografi av Ludvig Messman från 1859. Foto: Otto Ohm / Historisk bildbyrå / Malmö museum

Fler kungar i huset

Några kungligheter har genom åren förgyllt residenset med sin glans. Gustav IV Adolf logerade här (även i grannbyggnaden Berghska huset) med sitt hov från hösten 1806. Han hade tankar på att göra Malmö till Sveriges huvudstad. Det blev inte så. Istället lämnade han i maj 1807 för att aldrig mer återkomma, kvar blev en ännu icke uppförd teater och namnen på två centrala torg. Gustav IV Adolf avsattes som Sveriges regent 1809.

Kung Oscar I på besök

1848 juni 6 På morgonen den anlände den svenske kungen Oscar I med ångfartyg till Malmö. Han lät inkvartera sig i residenset. I tre månader skulle huset och omkringliggande byggnader tjäna som bostad åt kungen och hans hov. Anledningen till Oscars vistelse i Malmö var det dansk-tyska kriget. Danske kung Frederik VII vädjade om svenskt bistånd.

Malmö utsågs till huvudort för den militära sammandragning som den svenska regeringen beslutade om. Efter hand stabiliserades emellertid läget i Danmark, fredsförhandlingar pågick. Den svenska armén behövde aldrig ingripa. Istället levdes ett glatt societetsliv i Malmö.

Kung på dödsbädd

Den 16 september 1872 anlände kung Karl XV till Malmö och residenset. Kungen var dödssjuk och avled två dagar senare. Den 22 september gavs Malmöborna möjligheten att ta ett sista avsked. I residensets matsal låg Karl XV på "lit de parade". Uppemot 9 000 personer defilerade förbi det kungliga liket.

Porträtt av kung Karl XV på lit de parade efter sin död på Residenset i Malmö 1872. Foto: Carl de Shàrengrad / Malmö museum

Balkongen höll

1914 Den heta sommaren kyldes av framåt hösten. Baltiska utställningen kom av sig och två deltagarländer befann sig plötsligt i krig, med varandra.

1914 dec 18  de tre kungarna i Malmö. Gustaf V, Haakon VII av Norge och hans danske bror Christian X anlände den För att manifestera den nordiska neutralitetspolitiken . Mötet hölls på residenset. Efter lunchen klev de tre gängliga monarkerna ut på balkongen mot Stortorget för att ta emot hurrarop från tusentals Malmöbor.

Det kunde ha blivit ett ödesdigert steg. Det har berättats att när residenset en tid senare renoverades uppdagades det att balkongen endast bars upp av två rostiga beslag.

Trekungamötet - de tre nordiska kungarna på Residensets balkong 1914. Foto: E. Nelander / Malmö museum

1523 Jörgen kocks hus

Byggherren Jörgen Kock var både myntmästare och borgmästare i Malmö. Det hus som han påbörjade 1523 är stort och representativt. I dag består komplexet av tre delar, där det stora gavelhuset är själva huvudbyggnaden. Detta trevåningshus är uppfört i en stilblandning mellan nordisk sengotik och tidig nederländsk renässans.

Den rikt dekorerade praktgaveln har sina närmaste förebilder i Holland. De spiralhuggna fialerna kröns av sköldbärande lejon, masverk och cirkelrosetter är huggna i kritsten liksom himla-madonnan i hörnnischen. Dessa stenarbeten har tillskrivits Michiel van Haerlem som var byggmästare för Christian II: s byggnadshytta i Köpenhamn.

Fasaderna var ursprungligen färgade i engelskt rött medan sten-arbetena målats i gult och svart. Bottenvåningen utgjorde en kansli-våning medan ovanvåningen och den övre våningen i längan mot Stortorget nyttjades som bostad för Jörgen Kock och hans hustru, Citze Kortzdatter van Nuland.

I Stortorgslängans bottenvåning fanns den för bankverk samheten så viktiga växlingslokalen. Själva myntverket låg inne på gården men är sedan länge rivet. Längs Västergatan finns tre bevarade s k bodar som utformats som radhus. Dessa var troligen tjänstebostäder för högre tjänstemän vid myntverket.

Ytterligare fyra eller fem liknande bodar har funnits längs nuvarande Stortorget. Efter flera prominenta ägare så köpte handelsmannen Frans Suell gården 1770 och gjorde den till sin bostad. Frans Suell skulle komma att bli en av Sveriges rikaste borgare. Han uppförde flera stora verksamheter i Malmö och 1774 började han också anlägga Malmö hamn.

Efter Suells död kom gården i svärsonen Lorens Kockums ägo och övergick 1825 till sonen Frans Henrik Kockum d.ä.. Denne kom att bli en stor industrimagnat i Malmö och grundade bland annat Kockums Mekaniska verkstad och varv. Denna historiska koppling till gården gjorde att Kockums på 1960-talet inköpte Jörgen Kocks gamla gård och också bekostade en omfattande renovering.

1967 Jörgen Kocks hus restaurerades och rekonstruerades 1967 under ledning av arkitekt Sture Kelfve på ett för tiden typiskt sätt.

Året var 1966. Vi (Sven Rosborn) teknister på byggnadsingenjörslinjen var på studiebesök. Läraren ville att vi skulle se den märkliga restaurering som då slutfördes i Malmö.

Det blev mitt första möte med Jörgen Kock. Kockums hade köpt in borgmästaren Jörgen Kocks ståtliga palats från 1520-talet, beläget invid Stortorget. Under tre år pågick restaureringen. I köpet ingick också, mot extra tillägg, det unika porträttet av Jörgen själv som alltid funnits i huset. Nu stod vi där, framtidens ingenjörer, och blickade på en skäggig man med lustig "keps", eller barett om man ska tala 1500-tals språk.

Här var han, mannen som kunde konsten att bygga redan för femhundra år sedan, påtalade guiden med stolthet. Guiden var ingen mindre än Einar Bager, fullständigt okänd för mig då men en nära vän senare under livet.

Einar var en av de verkligt stora kännarna av Malmö. Under sitt mer än hundraåriga liv hann han med om mycket, inte minst när det gällde att gräva i de tonvis med gulnade papper som på Malmö stadsarkiv berättar om vår stad. Nu stod han här och berättade om Jörgen Kock, den rikaste av de rika i Malmö historia. Jörgen dyker upp i Malmö plötsligt och utan förvarning, i varje fall om man får tro källorna. En dag 1518 finns han här bara, i samma stund som Christian II utnämner honom till myntmästare i Malmö. Han kom från Tyskland och år 1531 var han 44 år men mer vet man inte om hans bakgrund. Att vara kunglig myntmästare i Malmö var vid denna tid en ytterst betydelsefull post. Myntverket låg på det gamla slottet Myntergården, nuvarande Malmöhus. Betydande guld- och silvermängder smältes här i de stora metallugnarna och myntmästaren hade rätt till en viss procent av all myntning. Strax efter Stockholms blodbad 1520 befann sig Jörgen i Stockholm för att till Malmö smältugnar hämta silver från både Sverige och Finland. Under fem år myntades för över en halv miljon mark, en vid denna tid ofantlig summa. Summan representerar emellertid endast de kvittenser som blivit bevarade; mängden nya mynt har varit betydligt större. Jörgen blev snart utsedd till borgmästare i Malmö. Innan Christian II flydde från Köpenhamn våren 1523, lät han på Malmö redd lasta några av krigsskeppen med nypräglade silvermynt av hög valör. Jörgen Kock hade utfört sin sista leverans till sin herre. Efter att ha hållit staden mot en belägrande här under den tid han lovat Christian II, kapitulerade Malmö. Genast lånade Jörgen den ny kungen Frederik I enorma summor och blev som tack år 1526 adlad. -"Han var otrolig på att samla pengar", berättade Einar den där dagen 1966. "Se här, vilken väggmålning vi tagit fram i hans vardagsrum. En råtta som gömmer sig i en mans skägg. Det är gamla ordstävet: "Råtta söker bo i lat mans skägg" som åsyftas. Bilden har Jörgen säkert haft som avskräckande exempel!" I ett annat rum höll konservatorn på att frilägga ytterligare en väggmålning. Einar berättade om motivet där kung David från Bibeln står och kikar på en naken, badande Bathseba. Tyvärr hade dock kvinnan blivit borthuggen på 1700-talet! Jörgen Kock har säkert bekostat målningen till det att huset stod klart året 1524. Gustav Vasa gästade ju då Malmö och hade sitt sovrum i just detta rum. Svenskkungen var vid den tiden bara en ung pojkspoling och värden erbjöd honom tydligen pornografi uppåt väggarna. Så väl trakterade myntmästaren och borgmästaren sin svenske gäst att han blev utsedd till fadder vid Gustav Vasas son Eriks dop i Stockholm året 1533. Är det inte märkligt! Samme man som tillverkat alla de mynt som möjliggjort för danskkungen att i Stockholms blodbad hugga huvudet av Gustav Vasas far blev nu fadder för bödeloffrets barnbarn! Han var i sanning en riktigt skicklig filur, den där Jörgen Kock.

 

1700

1700-talets sista år var Malmö en sömnig liten provinsstad med mindre än 4 000 invånare. Karlskrona, Linköping och Norrköping var alla större städer. Men solen skulle snart lysa över Malmö.

1800 MALMÖ TEATER 

1800 talet Kulturen kom till Malmö i kungligt sällskap i början av 1800-talet. Då fick staden sin första riktiga teaterlokal med plats för 500 besökare och därtill värdshus.

1804 gav tillåtelse att riva befästningen och därmed kunde staden äntligen tillåtas växa. Två nya torg anlades, ett av dem var Gustav Adolfs torg där man också planerade att uppföra en teaterbyggnad.

Kungen Gustav IV Adolf regerade från Malmö. Teaterns tillkomst sammanföll med att Gustav IV Adolf stängde Operan i Stockholm. Kungen beordrade en rivning av det gustavianska operahuset. Kungen regerar vid denna tid från Malmö under några månader. Han hade även planer på att permanenta sitt boende i staden.

Malmös driftige borgmästare Carl Magnus Nordlindh smidde planer och staden blomstrade.

Teaterbyggnad med fransk finess.  Resande teatersällskap hade funnits länge. Teater hade tidigare spelats i Malmö, men den

1809  oktober 16 fick så staden sin första riktiga teaterlokal med plats för 500 besökare.
I samma byggnad låg även ett värdshus och hotell Stadt Hamburg med ett tjugotal rum, biljardrum, matsalar, ett modernt kök och en air av fransk finess.
Det fanns även en lummig trädgård med servering, musik och underhållning.

1864 Det äldsta kända fotografiet med Malmö teater som motiv. Själva teatersalongen låg i norra gaveln längs Stora Nygatan. Ingången i husets södra del ledde till värdshuset Stadt Hamburg med matsalongerna och hotellrum. Bakom grönskan, som anas till höger i bild, låg Stadt Hamburgs trädgård med utomhusscen, lusthus och kafé. Foto: Carl de Shàrengrad / Malmö museum

STAD HAMBURG   teater & restaurang

1809 okt 16 premiär   Arkitekt Anders Sundströms, Stadt Hamburg. Utförd i “Dorisk stil”. Förutom värdshus rymde byggnaden Malmö teater vars . 1938, rivet 1961 Finalföreställning . (Se; Bertil Widerberg, Kameran minns. SDS årsbok 1964).

 

•  Ritning. Genomskärning av Teatern på Gustav Adolfs torg. 

• 

Andra våningen rymmer danspalats ,samt 10 gästrum. tredje våning 14 gästrum. gården med stall för 32 hästar.  På gård även byggnad med biljardrum, brygghus samt vacker fruktträdgård med kägelbana.

Teatersalongen är oval  med en parterr för 200 personer samt amfibie för 59 personer samt 17 loger, Orkester utrymmer för 30 personer. 

    

1808-1809 Byggår   Gamla Teatern/Nya Theater och Wärdshus ritad av arkitekt Anders Sundström.  Kvarter Stadt Hamburg, kvarter Sankt Jörgen. byggår 1909 byggår  Varuhuset Wessels, 1938 BeKå ersatte teatern , 1961 revs teaterdelen .

1809 1 nov  Knutssalen i rådhuset användes som  sjukrum  och därav firade kungen födelsedag  i detta  nya hus med Bal med orappade väggar.  

Den ihärdige teaterförståndaren Djurström debuterade vid den ny uppförda teaterns första öppning. en utlänsk operatrupp med styrka i Baletten. Ingen annan teater fanns i Skåne.

 1809 okt 1 invigdes teatern. Teatern tvinga också fram att gatlykter uppförde och hölls tända om aftnar då teaterförställningar uppfördes

De glada dagarna i Malmö kom dock av sig. När teatern invigdes saknades hedersgästen. Gustav IV Adolf hade arresterats och avsatts i Stockholm. Som lök på laxen sprack den lånebubbla som låg till grund för stadens tillväxt. 

1809 

 

1816 juni  teater och värdshuset gick i konkurs och försåldes till ena delägaren Cornellus Hegardt

1818  Teater & värdshuset i konkurs

Det skulle dröja ett par decennier innan självförtroendet och ekonomin skulle repa sig i Malmö.

 1834 mars 13 dog Cornellus Hegardt och då bildas ett aktiebolag som sedan  dödsboet såldes  till det nybildade teater och värdshusbolaget. aktieägare var bland annat Falkman, Prytz med flera borgar som framöver också kommer att ingå i par bricole.

1842 skriver J O Friberg om stadt Hamburg 
Byggnaden vid torget har i nedervåning teater biljettkontor fruktförsäljning. Källare, portvaktbostäder, matsal  kök mm.

Trappor av sten och gångarna välvda.

1848 upprustades Malmö teater som förblev aktiv i ytterligare 90 år. 

1862 Hotel Savoy

 1862 byggdes ett hotell av entreprenören J. G. Åberg på platsen, som fick namnet "Hotell Svea". Det öppnade 7 maj 1862.^[1] 1868 bjöd Åberg ut sitt hotell till försäljning.^[2] Köpare kom inte förrän 1869 genom Johan Friedrich Horn (1844-1901), från Danmark. Han drev hotellet under samma namn ett antal år. 1884 byggde han till en våning och renoverade hotellet, Det blev nyinvigt, nu under namnet "Hotell Horn", i mars 1885.^[3] Senare byggdes även till ett annex till höger om hotellet. Horn avled i Köpenhamn i december 1901 och hotellet stängdes tillsvidare i februari 1902.^[4] Namnet Savoy fick hotellet 1902 under ny ledning, då uppkallat efter Hotel Savoy i London. Inför Baltiska utställningen 1914 byggdes delen mot Hamngatan med festvåning, matsal och nya hotellrum. Arkitekt var Frans Ekelund.

1868 bjöd Åberg ut sitt hotell till försäljning. Köpare kom inte förrän 1869 genom Johan Friedrich Horn (1844-1901), från Danmark. Han drev hotellet under samma namn ett antal år. 1884 byggde han till en våning och renoverade hotellet, Det blev nyinvigt, nu under namnet "Hotell Horn", i mars 1885.

1863  Hotel gustav adolf  är ett hotell som ligger vid Stortorget i Malmö.

Makarna Anna och Fritz Kramer kom 1863 från Tyskland till Malmö för att arrendera och förestå Hotel Gustaf Adolf vid Stortorgets södra sida.

1868 Hotell Kramer

I juni 1868 köpte makarna det tidigare Ficks Hôtel på Stortorgets norra sida. Det hade öppnats av J. M. Fick omkring 1830-31. Säljare var källarmästare J. E. Alsing; köpeskillingen uppgick till 95 000 riksdaler.^[1]. De lät sedan arkitekten Carl Ferdinand Rasmussen rita den byggnad som uppfördes 1875-1878^[2][3]. Byggnaden är uppförd i fransk nyrenässans med inspiration från slott i Loiredalen.

Fritz Kramer avled 1893, men makan Anna levde i ytterligare 28 år och drev hotellet vidare; efter en tid tillsammans med näst äldste sonen Herman Kramer^[4][5]. Numera ägs hotellet av Scandic Hotels.

 1878 juni 16 Skedde högtidlig installation  av Malmös första  styrande, 59 bröder deltog i måltidskalaset. VAR ?

1878 hösten Redan på hösten 1878 avsade sig Ordförandemästaren Falkman sitt ämbete. Han efterträddes af Dep. Ordförandemästaren Lundquist.  VAR ?

1881 Stadt Hamburgs trädgård upphörde r teaterkaféet mm

 

1897 -1904 Frimurarna i Malmö äger två fastigheter. Dels själva logehuset på Isak Slaktargatan 1B, dels fastigheten på Stortorget 13A. Logehuset med sin vackra takfris syntes från Lilla torg, innan Oscar Häggs hotell och kontorsbyggnad kom att skymma utsikten från 1911. Ritningarna av arkitekten och frimurarbrodern Alfred Arwidius är daterade 1897, men huset kom att invigas först 1904.

1855 Även byggnaden i hörnet av Isak Slaktaregatan och Stortorget (nummer 13B) ingick då i Frimurarnas komplex. Den byggnaden uppfördes redan 1855 med ett konditori och en restaurang kallad Davidssons källare med bland annat David Lenander som krögare; han som även drev nöjesträdgården och utevärdshuset Davidshall.

1860-talet ansågs källaren synnerligen syndig då danska lättklädda sångerskor – så kallade harplufter – stod för underhållningen och belönades efter prestation av den manliga publiken.

1900 tal om ny teater Vägen fram till beslutet om att uppföra denna storslagna teaterbyggnad hade dock varit allt annat än rak. Redan kring sekelskiftet 1900 hade diskussionerna inletts om att ersätta den befintliga teaterbyggnaden vid Gustav Adolfs torg.

1908  bostadshus vid frimurarhuset Några år senare fick arkitekten John Smedberg i uppdrag att uppföra ett bostadshus i vinkel med logehuset och med fasaden ut mot Stortorget (med nummer 13A). Det stod klart 1908.

1906. Teaterfrågan utreddes. En första kommitté för att utreda teaterfrågan tillsattes redan Den resulterade i ett förslag om en ny teaterbyggnad mitt på Gustav Adolfs torg. En alternativ plats var Kungsparken. Men frågan sköts på framtiden. Arkitekten Sigurd Lewerentz presenterade i april 1927 ett förslag till utformning av en teaterbyggnad i klassisk stil. Davidshallstorg, gamla begravningsplatsen, Rörsjöstaden och Rundelsparken var några av de platser han föreslog, utöver de andra.

 

1910- och 1920-talen Hotellet däremot stängde redan någon gång i skarven mellan.

1911 Wessels var en svensk stormarknadskedja med ursprung i det 1911 i Malmö öppnade varuhuset Th. Wessel & Vett, som då var en filial till det välkända Magasin du Nord i Köpenhamn. Varuhuset var inrymt i en pampig byggnad, ritad av August Ewe och Carl Melin, i hörnet av Södergatan och Stora Nygatan och sålde konfektion och bosättningsartiklar. År 1925 övertogs varuhuset av svenska AB Wessels i Malmö.

1911 Wessels var en svensk stormarknadskedja med ursprung i det 1911 i Malmö öppnade varuhuset Th. Wessel & Vett, som då var en filial till det välkända Magasin du Nord i Köpenhamn. Varuhuset var inrymt i en pampig byggnad, ritad av August Ewe och Carl Melin, i hörnet av Södergatan och Stora Nygatan och sålde konfektion och bosättningsartiklar. År 1925 övertogs varuhuset av svenska AB Wessels i Malmö.

1920 Palladium

Palladium byggdes från början för teater och film, och har under åren 1920-96 mestadels fungerat som biograf. Fabrikören Gustaf Löfberg hade planerat att bygga en glas- och porslinsfabrik på den centralt belägna tomtmarken, men i stället beslöt han sig för att följa samtidens trender med vågen av biografteatrar och lät bygga Palladium. Byggnaden ritades av den blivande stadsarkitekten i Malmö, August Stoltz  Med sina 1044 sittplatser på parkett och balkong, Kungaloge för 20 personer, eleganta sidosalonger, orkesterdike, foajégolv och -väggar av marmor, stora kristallkronor och guldfoajé med stor äkta persisk matta var den – jämte Scania – Malmös främsta premiärbiograf. År 1954 utrustades den med Sveriges då största filmduk och tillhörde Svensk Filmindustri.Palladium fungerade även som konsertlokal och gästades av artister som komikerparet Helan och Halvan, operasångaren Jussi Björling, Alice Babs, teatergästspel från London med mera. Före 1944 (när Malmö stadsteater/Malmö Opera öppnades) hölls konserter med Malmö symfoniorkester i lokalen, som på så sätt var en föregångare till Malmö konserthus ^[1]. 1983 slog även Carola Häggkvist omtalat igenom här i Melodifestivalen med låten ”Främling” och år 2008 firade hon här sitt 25-årsjubileum som artist.

 

1922 Margaretapaviljongens kafé

När det första sommarkaféet öppnade i själva Margaretapaviljongen 1922 serverades kaffe och kakor. 1927 uppförde man en liten tillbyggnad för att klara av anstormningen av kunder. Men även den var snart för liten och den 27 april 1935 invigdes det som än idag är Margaretapaviljongens kafé.

1918  Druidlogernas i Malmö Fastighets AB bildades 1918 med syftet att inköpa eller bygga en fastighet till Druidlogerna i Malmö.

1923 köpte fastighet Det dröjde emellertid till 1923 innan de dåvarande Druidlogerna i Malmö fann lämpligt tillfälle att inköpa fastigheten på en tomt i kvarteret Jörgen Kock. Fastigheten hade tidigare inrymt såväl Navigationsskolan som Malmö Realskola.
En ombyggnad till ordenshus visade sig mindre lämplig. Därför tog man steget fullt ut och uppförde en helt ny byggnad. Denna inreddes för affärslokaler i bottenvåningen, en restaurang på andra våningen och ordenslokaler på tredje våningen.
1924 Invigning av de nya logelokalerna ägde rum den 10 maj 1924 gemensamt för logerna Ad Astra, Mimer och Vasa. Senare har även logerna Wales och Hesperus liksom Birgittalogen Isolde tillkommit. Samtliga dessa loger samt Riksstorlogen och enskilda medlemmar i Druidorden och Birgittaorden är aktieägare i fastighetsbolaget.
Genom åren har fastighetens innehåll förändrats. Butikslokalerna har ersatts med ett större showroom. I de tidigare restauranglokalerna finns numera Druidordens rikskansli. Köket är numera ett s k mottagningskök så att mat kan serveras genom cateringleverans.

 1919 ? Barbara Salen 

1919 Barbarasalen inför barbara repition  stat hamburg restaurangen (bekå översta)

1920-talet aktualiserades åter teaterfrågan, och förslag i stram klassicistisk anda presenterades av arkitekten Sigurd Lewerentz. Den plats man då tänkte sig var det som idag utgör Raul Wallenbergs plats.

 1928 maj  50års jubileum med en festföreställning på Malmö Teater

1928 maj  50 år jubileum Men i maj 1928 kunde Sällskapet fira sitt 50-årsjubileum. Detta skedde med en festföreställning å Malmö teater, varvid uppfördes ett festspel »Kronos», författat av doktor Anders Prag med musik av Nils Gustaf Zettergren.Verket mottogs med stort bifall.

1930 förväntansfull teaterpublik  Foto: Otto Ohm / Malmö museum

• 

•  1932.Scenbild ur "Aida" på Malmö teater Foto: Otto Ohm / Malmö museum

• 

• 1931 bildades Föreningen Malmö Stadsteater i syfte att upprätta en modern kommunal stadsteaterverksamhet. Till bästa läge för en ny teaterbyggnad utsågs den gamla konditoriträdgården i slutet av Fersens väg.

  Efter flera nationella arkitekttävlingar och många politiska turer gick uppdraget till sist till arkitekterna Lewerentz, David Hellden och Erik Lallerstedt (farfar till stockholmskrögaren). Målet var att bygga en folkteater i socialdemokratisk anda.Folkteatern blev en kompromiss. Norra Europas modernaste teaterhus blev en kompromiss. Och de ekonomiska problemen började redan innan teatern ens stod klar. Det kolossala huset skulle ha kostat tre miljoner att bygga men slutnotan hamnade på det dubbla.

   

1938 Fram till detta datum  full aktivitet kom en lång rad artister, resande teatersällskap, skådespelare, regissörer och
teaterbesökare att besöka Malmö. När sista föreställningen spelades 1938 var den Sveriges äldsta offentliga teater

1938. stängde restaurangen 

1944 Malmö sep 23 23  stadsteater invigdes den i närvaro av statsminister Per Albin Hansson, kronprinsparet och vad Malmö, Skåne och Sverige kunde uppbringa av kändisar. Vanligt folk köade i dagar utanför för att komma över en biljett.

1961 Malmö Teatersalongen blev skoförråd då den gamla teatersalongen revs hade Bekå sitt skolager på teaterns balkong. Idag har H&M tagit över hela huset.

 BEKÅ HUSET PB ordenSal - Nya Nordiska Magasinet flyttade in i hotellokalerna innan Beklädnadskompaniet (BeKå) tog över.

 

KUNGSPARKEN 

 

1885 Bellmandagen förlagd till kung Oscars park  (KUNGSPARKEN)

1887 MARS 23 Första sammankomsten med damer - nån som vet nått ?

1878 dec Barbaradagen 
Efter procession in i salen  besjungen och därefter av Ordens-Skalden i ett versifierat föredrag  presenterat  för St.M utfördes en menuett efter musik till fredmans Epistlar "Fader Berg i hornet stöt"  vilken sal  ?

1891  kungsparken  troligen PB VI dvs vårkapitell  stämmer detta

 

1905  okt 21  installation  Lundquist lämnar över till STM Edv Lindahl. RCM G Stenfeldt samt RP R.P  KA Härje. VAR ?

1908 dec 12 Barbara  vi i knutssalen ?

1910 maj 30 rätt att antaga och recipiera RGK 10 graden -var

1914  Kungsparken bygg om från trähus till stenhus 

 1965 maj 20 PBVII Kungsparken 

1975 maj 14 PBVII frimurar  måltid kungparken

1980 maj  PB VII måltid Kungsparken 

  PALLADIUM

1953 maj 17 75 års jubileum  Palladiumbiografen   middag senare på i Knutssalen 

 RÅDHUSET

Redan på 1300-talet fanns ett rådhus i Malmö. Det låg vid tingsplatsen mellan S:t Petri kyrka och Östergatan, ungefär där gamla Riksbankens hus (”Pittahuset”) ligger idag.

På 1530-talet rev man ett antal byggnader, bland annat ett kloster, för att ge plats åt ett nytt, centralt placerat torg. Det stora torget kom senare att kallas Stortorget. Vid torget föll det sig naturligt att även uppföra ett nytt rådhus, vid torgets nordöstra hörn. År 1546 stod byggnaden, som var uppförd i tegel med burspråk och gotiska trappstegsgavlar, färdig att tas i bruk. Huset hyste bland annat den grandiosa ”Knutssalen”.

Nordens största torg och rådhus

Både torg och rådhus ansågs då vara Nordens största och kan ses som ett uttryck för den djärva politiska ambitionen hos borgarna i Malmö under renässansen. Byggmästare var Peder Ipsen Murmästare, som senare medverkade vid bygget av citadellet i Landskrona.

Av 1500-talets version av rådhuset återfinns bara källarens tunnvälvda valv. Norra delen av källaren var redan från början krog. I den södra delen låg ett mindre fängelse ("vandkelleren") med fyra dystra och fuktiga celler.

1700- och 1800-talen utvidgades rådhusbyggnaden mot öster, varvid också fasaden mot Stortorget förändrades.

1812-1813  ledde sedan Sundström  även  ombyggnaden av Rådhuset.

 1812 och 1813 förlorade byggnaden sin gotiska arkitektur samt trappgavlarna och fick en klassicistisk fasad.

1813 okt 24 avled  Sundström han var knutbroder  ringd klockorna i St petri st knuts kyrkklockor. Värdshuset och teaterbyggnade fick namnet Stadt Hamburg Kvarteret innehöll en areal om 49 571 kvadratalnar. Flera trädgårdar uppfördes vara den söder om  teatern under sommartid flitigt användes som servering.

1880 Bellmandagen 

1860-talet, då nya kommunalförordningar infördes i Sverige och industrialismen tog fart på allvar i Malmö, omgestaltades rådhuset drastiskt. Fasaden omformades till holländsk renässansstil. Invändigt fick byggnaden en trapphall med pompejiska takmålningar och flera stora samlingsrum – däribland en ny Knutssal, tydligt inspirerad av Spegelsalen i Versailles. En sådan karaktär hade rådhuset aldrig tidigare haft. Men arkitekten Helgo Zettervall menade att det var så borde byggnaden ha sett ut ursprungligen.

1865 Marknad på Stortorget med residenset rakt fram och rådhuset till höger (innan det fick ny kostym). Året är . Foto Otto Post, Malmö museum.

1812-1813 Rådhuset 1809, före restaureringen . Malmö museum
1864-69 stortorget med Rådhuset efter restaureringen .
1864 ett av de äldsta fotografierna av rådhuset, taget runt . Med residenset till vänster. Foto: Carl de Shàrengrad / Malmö museum

1902 knutssalen före. Foto: Carl Wilhelm Roikjer / Malmö museum

1903 öppnade Malmö stadsarkiv i Rådhusets norra källare. Den förste stadsarkivarien hette A U Isberg. Han efterträddes 1932 av Leif Ljungberg.

Stadsarkivet bytte lokaler1960. Året efter öppnade restaurangen.

 

 

1904 Odd Fellow Palatset ligger mitt i centrala Malmö - vid Gustav Adolfs torgs norra sida - i hörnet vid Engelbrektsgatan.

Fastigheten är byggd i jugendstil och stod färdig 1904. Den är synnerligen välskött och är uppfördes på initiativ av bröder i Logen nr 3 Amicitia. Ägare är den ekonomiska föreningen Fastighetsföreningen Amicitia u.p.a.

Fastigheten är sedan den stod färdig hemvist för Odd Fellow-logerna i Malmö samt två Odd Fellow läger. Ett läger är en påbyggnad av logeverksamheten och omfattar även logerna i Lund, Trelleborg, Ystad och Simrishamn.

1990 Fastigheten har, förutom specialanpassade lokaler för den omfattande Ordensverksamheten, även ett antal affärslokaler i gatuplanet, kontorslokaler på våningsplanen samt nio lägenheter varav fem stycken tillkom på vindsplanet på 1990-talet och är mycket exklusiva och välutrustade.

På fjärde våningsplanet finns dessutom en magnifik festsal som numera kan hyras för event och konferenser. Information om detta finner ni under menyvalet Konferenslokal.

1928 maj   installation Rådhuset
Vid den följande banketten i Knutssalen RÅDHUSET presiderade St. M. bankdirektör Albert Lindahl med biträde av Dep. St. M. assessor Hugo Lundquist och S. K. doktor A. Prag. 

1961 öppna restaurang i källarvalven 

Rådhuskällaren har verksamhet sedan 1964. Under tidens gång så har rådhuset byggts till och förändrats otaliga gånger. Under kriget mot Ryssland 1808-1809, så omvandlades hela rådhuset till fältsjukhus, då större delen av inredningen och inventarierna förstördes.23 maj 2024

 Rådhuset

 

 1941 dec barbara på rådhuset börjar använd då?

1973 sept 21 installerade DSTM Magnus  & styrande Kansler Holger Thorsén Rådhuset

 

FRIMURARLOGEN 

 

1863 okt 8 startad frimurarlogen ACACIA sin log i Malmö

 

Runt förra sekelskiftet lät Frimurarna uppföra ett nytt logehus på Isak Slaktargatan 1B , efter ritningar av arkitekten och frimurarbrodern Alfred Arwidius. Fasaden toppades med en pampig kartusch som skulle trona över den låga bebyggelsen vid Lilla torg.

1904 Logen invigdes 1904 men bara några år senare hade storbyggmästaren C L Müller köpt upp hela kvarteret Lilla torg och Isak Slaktaregatan där han efter arkitekten Oscar Häggs ritningar uppförde en stor hotell- och kontorsbyggnad som snöpligt nog kom att skymma såväl Frimurarloge som ornament.

vy fron isak slaktares  gata  innan scandic hotell byggs

 

Vid förra sekelskiftet hade Stortorget (IDstory) två konkurrerande apotek, Fläkta Örn som låg på södersidan och Lejonet som 1898 flyttade till östra sidan. Det var "Lejonhuset" som revs för att ge plats åt hotell Anglais - idag Scandic

Mer historia om Stortorget 15

Huset och dess grannhus ritades av arkitekten Oscar Emil Hägg. Denne var inspirerad av renässansen från 1500-talet. Finhuggen granit blandas med handslagen tegel från Ifö Chamotte- och Kaolinfabriker. Läs mer  här om lera och chamotte↗ svW.

Vid förra sekelskiftet hade Stortorget (IDstory) två konkurrerande apotek, Fläkta Örn som låg på södersidan och Lejonet som 1898 flyttade till östra sidan. Det var "Lejonhuset" som revs för att ge plats åt hotell Anglais - idag Scandic Stortorget hotel.

Köpmän, sillatunnor, salt och frimurare
Av Sven Rosborn
Isak Slaktaregata står det på den gamla gatuskylten högt uppe på väggen. Gatan är i sanning
trång – och därtill totalt inklämd mellan höga byggnader. Så oansenlig är den att den
fullkomligt drunknar i det stora torg den leder fram till. Och ändå andas gatan malmöitisk
historia som få andra i dag bevarade citygator, eller streden om man nu ska vara noga med
benämningen. Det fanns nämligen bara tre gator i det medeltida Malmö. Den lange Adelgade,
Syndregaden och Grönegaden. Resten var antingen smalare ”streden” eller ännu trängre
”gyden”.
Den som från Stortorget tar några få steg in på Isak Slaktargata och av en tillfällighet råkar
titta uppåt fasaderna blir säkert förvånad. En enorm stuckatur sitter däruppe med märkliga
cirater och symboler i pampig och kraftfull relief. Husets bottenvåning är tung som en
venetiansk borg med fem små fönstergluggar högt uppe på väggen. Andra våningen i denna
märkliga byggnad är däremot öppenheten själv. De sex fönstren skulle kunna ha suttit i vilken
gotisk kyrka som helst. Och uppe på taket finns denna fantastiska gavelprydnad. I dag sitter
den så undanskymd att få noterar dess mäktighet. Annat var det när huset byggdes.
Det är frågan om frimurarnas ståtliga hus i Malmö. När byggnadsarbetarna reste sina
ställningar mot höjden åren 1903 och 1904 låg i kvarteret söderut ännu kvar 15- och 1600-
talens hukande, låga tvåvåningshus i korsvirke. Och bortom dessa fanns Lilla torgs öppna yta.
Stod man då på detta torg såg man toppen av nybygget över småhusens tak. Därför denna
pampiga stuckatur – med frimurarnas insignier som avtecknade sig när solen kastade sina
skuggor över reliefen.
När byggnadsarbetarna rev den gamla bebyggelsen för att skapa en ny hemvist åt Malmös
frimurare rensade man faktiskt samtidigt en av Malmös äldsta tomter med anknytning till
manliga sammankomster. Hit sökte sig nämligen troligen redan på 1300-talet under kvällstid
män för överläggningar, möten och säkert också styrd rituell samvaro. De tillhörde alla det
Tyska gillet, eller, som det också kallades, Tyska kompaniet.
Redan från året 1329 finns ett utkast bevarat till ett sådant gille i Malmö. Detta är det äldsta
belägget på ett tyskt gille bland Öresunds alla medeltidsstäder. Nog visar detta pergament
Malmös vid denna tid snabbt ökande betydelse i det danska riket. Läser man de nedpräntade
bestämmelserna för Malmögillet noteras att detta var ett umgängesgille för endast utländska
köpmän. Alltså de som endast tillfälligt eller vid kortare, årligen återkommande tider, trampat
Malmös sandstrand och smutsiga streden. Kvinnor var givetvis inte tillåtna att deltaga i gillet.
Ja, det var till och med så hårda bestämmelser att den tyske köpman som råkade gifta sig med
en Malmökvinna, om inte direkt blev sparkad ut så i varje fall med bestämd hand leddes mot
gillesporten utan att få återkomma.
I det medeltida Malmö var gillen och kompanier viktiga inrättningar. Knutsgillet i staden har
till exempel anor som går tillbaka till slutet av 1200-talet. Till detta gille hade alla rikare
borgare och hantverkare som bodde i Malmö rätt att ansluta sig. Ja, inte alla. Av någon
outgrundlig anledning var bagaremästare förbjudna att bli gillesbröder. Att tyskarna var i
behov av ett gille i Malmö väldigt tidigt beror givetvis på den enorma handel som florerade
mellan staden och de tyska Östersjöstäderna. Det gällde för de tillfälliga gästerna med sitt
plattyska språk att kunna hävda sig mot de inhemska borgarna och det mäktiga Knutsgillet.
Och man gjorde det med kraft. Snart uppstod andra tyska stadsgillen i staden. Här fanns

Stettinerköpmännens gille, Rostockergillet och Wismars- och Lübecks gillen. Och så givetvis
det ursprungliga Tyska gillet borta vid den gata som några hundra år efter 1300-talet skulle
komma att bli uppkallad efter slaktaren Isak.
Tyska kompanihuset låg alltså på tomten till det nuvarande frimurarehuset. Själva huset
omtalas i bevarade pergament första gången året 1460 men har givetvis funnits långt tidigare
än så. Det var verkligen inget pampigare hus men trots detta uppfört av tegel – inte något så
simpelt som i korsvirke, vilket ju utgjorde mer än 80% av Malmös alla dåtida hus.
Kompanihuset låg med gaveln ut mot gatan och saknade både källare och ovanvåning. Det
tolv meter långa och sex meter breda huset har uppenbart endast bestått av ett samlingsrum.
Mer behövdes inte för att, medan ölet flödade ur tunnor och bägare, diskuterar viktiga frågor
som priset på sill, fisktunnors storlek och tillgången på salt.
Tyska gillet hörde medeltiden till. Därmed inte sagt att de framtida ägarna till tomten inte
hade tyskt påbrå. På 1600-talet ägdes gården av den tyskfödde handlanden Jost Krutmeijer
och senare av hans son, rådmannen Johan Krutmeijer. Givetvis har dessa rika borgare inte
själva bott i gården vid det trånga stredet utan i stället hyrt ut den. Året 1735 flyttade däremot
en ny ägare in, bryggaren Sven Nilsson Torup. Efterföljande innehavare, Peter Albolin,
inköpte också hörntomten ut mot Stortorget och här inrättades en krog med det härligt
skånska namnet ”Bialitt”. Värden var känd för att truga sina gäster att ”bia litt”, dvs. bli kvar
lite längre.
Snart separerade åter gårdarna och tomten, som senare skulle bli grunden för frimurarehuset,
fick genom tiderna ägare med olika yrken. Här fanns en vagnman, en kamrer, en klensmed, en
sergeant, en skrädderimästare och en tysk handskmakare. Den sistnämnde, vars namn var
Johan Ludvig Julius Petschke, inköpte också hörnhuset. Han rev hela rasket och 1854 och
uppförde här en byggnad som i källaren inrättades till restaurang och konditori. I fastigheten
fanns också en exklusiv tysk rakstuga.
Året 1866 stiger frimurarna in i de gamla gårdarnas historia. Vid konkursauktion inköper en
frimurarkommitté, bestående av ryttmästaren greve Joachim Bark, kaptenen A. F. Frykholm,
vice häradshövdingen A. Gjertsson, handlanden Edward Eneström och handlanden P.O.
Peterson, fastigheterna för 65.000 riksdaler riksmynt. Den 1 februari 1870 överlät dessa män
fastigheterna till Frimurarlogen. Redan år 1867 hade emellertid restaurangen i källaren ut mot
Stortorget fått det namn som den skulle behålla fram till året 1897 – Frimurarekällaren.
Efter några år var man färdig att bygga nytt och stort. Man inköpte grannfastigheterna och år
1904 stod den pampiga logebyggnaden med sin magnifika stuckaturgavel färdig.
Byggmästaren av Gustaf Olander och arkitekten den i det dåtida Malmö så välkände Alfred
Arwidius. En man som länge efter sin död skulle bli omtalad i staden för en alldeles speciell
händelse. Men se – det är en annan historia!

Frälsningsarmén

I december 1944 skrev Stridsropet "att Frälsningarméns hotell har blivit en faktor att räkna med inom landets hotell- och reseliv". Det första hotellet hade man startat 1929.

En räkning från Anglais 1938 kunde uppta en rumskostnad på 8 kronor. Pilsner, Pommac och Svagdricka var tryckta rader på notan.

Fem Konferensrum

Konferensrummen har historiska namn. Isak Slaktare, Adolf Faxe, Per Weijer, Frans Suell (IDstory) och Laroche.

Bilden visar Adolf Faxe-rummet. Höjer man blicken från bordet, ser man Lilla Torg till höger och Stortorget till vänster.

Adolf Faxe (1811-1878) var handlande och sedemera fastighetsägare och drev handel med bl a timmer, stenkol och punsch. Han finns begravd på Gamla kyrkogården (IDstory) i Malmö.

Han gifte sig med Frans Henrik Kockums (IDstory) syster.

C:a 1905. Petri kyrka syns bakom Rådhuset - till höger apoteket Lejonet. Notera bilen som gör reklam för fotogen (hytten liknar en fotogenkanna)

Stortorget hotell.

 

Västra sidan av Stortorget. Till vänster, gamla Apoteket Lejonets hus, som revs 1910. Ovanför ingången till Frimurarekällaren läses på skylten: Telegrafstation. I Frimurarelogens hus var telegrafstationen inhyst från 1876-05-01 till 1885-09-30, så före sistnämnda datum måste bilden vara tagen. Frimurarekällaren kunde inte etableras i sina lokaler på första våningen förrän skräddaremästare A.G. Lindqvist flyttat härifrån 1881. Exakt där det på bilden står FRIMURAREKÄLLAREN stod tidigare A. G. LINDQVIST & CO: Jfr 00884-1-0259. 1953, G : 53.

Fastigheter  kring frimuralogen hus

1941?? frimurarlogen  Nu börjar vi använda
Bland poeterna märkas utom A. Fjelner stadsombudsmalllien Emmeril( Hagberg, Anders Prag och konsul E. Personne.

1941 juni 7  installation installerades av de Styrande i Moderlogen som St. M. Med. doktor P. Bergman, D. St. M. Bankdirektör A. Ingemansson och St. K. Bankkamre W. Ek.

 ​1965 april 22  PBII frimurarelogen

1970 spex i  PB II tvåan "Tjugofemöresspektaklet"  strålande framgång förfatat avSven Lindgren. Stockholm.  Var 

Vi var på frimuralogen för gradgivning,  Kungsparkern på vårkapitel måltid

1975 maj 14 PBVII frimurar  måltid kungparken

1975 nov 12 PB VI frimurar måltid Savoy

1977 nov 15 PB VI Frimurar mårtenfest måltid Savoy

1980 jan 27 PB X Frimurarelogen måltid Savoy

1993 vrider salen 09 Grader

1993  mars   tidsstudie omduket

1993 maj 15  Baletten  bilder?

1994 feb 16 Talangafton med koppling till temat Gustav den III ???

 

1999 sep Förrådet intill scenen frimurarna Bröderna bygger ett kurts rum  vid sidan av scenen , frimuralogen    Förrådet Bröderna bygger ett kurts rum  vid sidan av scenen , frimuralogenFörrådet intill scenen höll Karl Erik Holm och Ola Håhus i, med hjälp av flera bröder. Arne fuxner var manen som fick fram ritningar till scen och  kurts förråd och köpte in materialet. 

1999 sep  scenen  frimurarna Han gjorde även justeringarna av  trossen på scen som vi rigade  upp. - Frimurarna gillande inte den främre delen och mina järnstolpar som byttes ut  Samtidigt riggade vi med nyinköpta fresner lampor samt fasta från taket hängande mickar till ljudmixerborde som palle fixat.

2005 nov 9  PB VI frimurar gås  sista gången på frimurarna  

 

2012 mars 17 Bellman bal frikadellen i gamla frimuralokalen  med damer

PARKERNA

1881 tillsatte staden en parkkommitté. Samma år grundades Malmö förskönings- och planteringsförening, genom privata initiativ

Kungsparken var den första större offentliga park som anlades i Malmö. Den var offentlig men fungerade som "en förlängd högborgerlig salong 1885 Bejers park  - började parkmarken anläggas.   Beijers park har sitt ursprung under den epok, i slutet på 1800-talet, då hela grönstrukturen i Malmö förändrades. Parkytan omfattar idag 12 hektar och ligger i stadsdelen Kirseberg. Beijers park kan i ett sådant efterarbete behandlas enskilt eller som en del i det sammanhang av parker som anlades under samma epok i Malmös historia.
Filantroper bland borgarna i den snabbt växande industristaden talade om arbetarbefolkningens behov av grönska. 
En av initiativtagarna och stiftarna till planteringsföreningen var grosshandlaren Gottfried Beijer. "Bröderna, grosshandlarna Lorens och Gottfried Beijer började anlägga denna park. på eget initiativ,
Han ansökte tillsammans med sin bror, om arrende för en bit mark i den östra förstaden av Malmö och 1885 började där anlägga "en synnerligen tilltalande plantering". Tankarna med denna plantering (Beijers Park) vid den tiden var att den skulle bli en motsvarighet till Kungsparken och den planerades att tillfalla staden efter femtio år.
De viktigaste åren och händelserna för Beijers park ägde rum 1901 då staden tog över parken, 1914 då parken öppnades för allmänheten och vidare 1917 då parken öppnades i sin helhet. 

 

Porträtt av Gottfried Beijer j:r, 1870. Foto: Carl Wilhelm Roikjer/Malmö museum

Porträtt av grosshandlare Lorens Beijer, 1910. Foto: Axel Sjöberg/Malmö museum

Slottsparken - kungsparken

 SLOTT VÅRKAPITEL

18xx? Firas i Alnarpskogen med sammankomst & recepition om aftonen.

Alnarpsparken består av en av Sveriges största växtsamlingar (som ständigt utökas). De vedartade växterna (lignoserna) är parkens specialitet. I parken finner du träd, buskar och örter representerade från nästan alla jordens världsdelar. Här ligger även det som kallas Alnarpsslottet (slottsliknande byggnad). Det ritades av dansken Ferdinand Meldahl och uppfördes vid Lantbruksinstitutets bildande.

2000 maj 26 PB VII frimurar måltid Vellinge Gästis

bild gästis

 

  1998 maj  grad 7  Svaneholms slott

1999  våren Grad VII  landskrona citadellen

 

2004 maj 12  PBVII Frimurarn sedan taxi till Margaretapaviljongen

 

 

2007 maj 2 PBVII Caroli kyrka måltid margareta paviljongen

2008 maj 7  PB VII  Caroli kyrka måltid margaretapaviljongen

2011 maj 6 PB VII  malmöhus

 

2012  maj 11 PBVII Malmö hus 

2013 maj 3 PB VII Malmöhus

2014maj 9 PB VII Malmö hus

2015 maj 8 PB VII Heleneholms slott

2016 maj  13 PB VII margareta paviljongen

2017 april 7 PB IV margareta paviljongen

2023 maj 12 PB VII  katrinetorps gården

2018 margaretapaviljongen

KYRKOR/MINNESHÖGTID

1943 parentation i St petri kyrka enligt moderlogens traditioner 1943 Minneshögtider firas från nu i St Petri  kyrka med undantag för  XXXX OCH XXXX I st andres kyrkan år xxx

 

1978 maj 20  St petri kyrka Rådhuset

1980 okt 5 st mikaels kyrka  sång & musikandakt

1999 27 oktober Parentation i caroli kyrka

Bild caroli

2005 nov 13 parentation med eftersamling i st petri församligshem

2006 maj 17  PBVII  Caroli kyrka måltid sirius 

fridhem kyrka

 

KIRSEBERG KYRKA

1928 jan 6 Kirsebergskyrkan invigdes officiellt Innan dess fanns ingen kyrka på ”Backarna”, och det sägs att det delvis var Backabornas förtjänst att bygget blev möjligt. Kirsebergs kyrka, ritad av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin, byggdes som en småkyrka inom S:t Pauli församling. Vid en första anblick har den utseende av en medeltida landsortskyrka. Den är liten, vitkalkad och med torn i norr.

Marken som kyrkan står på var en gåva av konsulinnan Anna Sederholm. Och för att finansiera själva bygget bidrog invånarna med privata medel, bland annat genom att investera i symboliska tegelstenar till en kostnad av 10 öre styck.

Kirsebergskyrkan var till en början en så kallad ”småkyrka” inom i S:t Pauli församling.
När Kirseberg bildade egen församling 1949 blev kyrkan församlingskyrka. Byggnaden är ritad av domkyrkoarkitekt Theodor Wåhlin.
I kyrkan finns flera konstverk. Ett lite udda inslag är minnesplattan över stupade flygare från 2:a världskriget.
Sedan 2014 ingår Kirsebergskyrkan i Husie församling.

1928 Kirsebergskyrkan invigdes på trettondagen

Kirseberg kyrka

 1960 TALET NÄR lokaler för bricolistiska verksamheten var frimurarlogen och måltid på  restaurang kung karl , kungsparkens restaurang samt rådhuset. tionde graden kirserbergs kyrka.NÄR en kort period  för länge sedan siriuspalatset - i samband med en misslyckad ekonomisk satsning för MÖ pb sida.

När VI och X gradernas måltidskalas  intogs på savoy

 NÄR iordningställande av salen mm åldersmännen Nils holm, Karl Holmberg, Knut mellblom (kurt - hans far?) Ivar jönsson

1965 feb 18 PBX Kirseberg kyrka 10 graden  mellan xxx 0ch xxx NÄR många år tionde graden i kirsebergs kyrka som har ett mycket litet kyrkorum Kronsalen  

1965 feb 18 Kirseberg kyrka kronsalen   PBX   Ingemar Thorin  från kirsebergs församling godkände nyttjande av lokalen . på 90 talet ny xxx Per Håkansson hade annan åsikt och man fick inte länge vara kvar

 

 

 1974 feb 13 PBX  Kirseberg Kyrka måltid Savoy

ÄR Kirseberg kyrka  då den numera ej står till MÖ PB förfogande  har Malmö hus nyttjas

MALMÖHUS 

1977 PB X skovsgardshallen  Mö Museum  måltid  Savoy

Skovgaarssalen m

 

DAMBRICOLLERI LOKALER

1951 juni 6 Odd fellows lokaler  vårfest med damer
bild sakas lokal

1955 Bellmanafton med mycket damer blev starten för dambricoleriet påföljande år  55 damer med Den första verkliga dambricoleriet   med sketch av NGZ "Litterärt under en halv timme"

1958 dambricoleri  med22 nya systrar plus 28 gamla var frimurarna/ rådhuset?

1964 okt 17 PB Allmän med damer frimurarelogen   500 damer i matrikel detta år.

1966 feb 12 Bellmansafton med damer  på Kungsparken med 300 deltagare.

Ordensskalden Magnus Büwe höll välkomsttal på vers. D.St.M Knut Borlin  kåserade över Bellmanstiden och PB tillblivande.
Åke Linddahl talade till qvinnorna. NGZ förde damerna till rotunda  där mycket sång och musik framfördes.

1966 feb 12 Bellmansafton på Kungsparken med 300 deltagare. Dambricoleri   Första Teaterhändelsen i Malmö Troligen är det  första i samband med Bellmanafton att Den bacchanaliska teater omnämns för första gången. Denna tillställning innefattade även Systrar och männens klädsel var mörk kavaj med dekorationer.

1981 mars 14 Dambricoleri Bellmansafton  Rådhuset

1988 mars 9 Dambricoleri.   25 års jubleum för 12 systrar som varit
med så länge . fick så Barbara medaljen Kör och teater gjorde avbrott under kvällen för framförande av????

1985 mars 9 Dambricoleri  var? 1989 – mars 4  Dambricoleri där rolf W spelade Gustav den III  var

 PIREUS

 1992  26 februari Talangernas afton i pireus Gåsagille med damer   stämmer datum

1996 14 september PB III - med damer -i Frimurarelogen Gustav den III

2005  mars 19 Dambricoleri sirius  kultur stipendi utdelades

2010 maj 29   Dambricoleri Malmö konserhus   fel år ??? 125???

 

BELLMANDAGARNA 

1985-juni 25 linnéplatsen  möte om  Bellmanfesten linnéplatsen

1985 sep 1 ??? Bellmanfesten linnéplatsen

 1986  24 aug   bellman nu på linnéplatsen

1987 aug  15Bellmanfest - med damer
Bo Sörlin håller talet till Barbara.

1988 aug 14 Malmö festivalen   Rolf, Bo, Björn L  Bellman divertissement under Malmö festivalen På stora scenen på Gustav Adolfs torg framförde Teatern en scen. Medverkade gjorde fem PB-medlemmar samt en "inhyrd hustru":

1988  aug 23  på Linnéplatsen  genomfördes Bellmanspectaclet   

1989  21-23 östersjöfestivalen i Karlshamn teatern agerar  19 Karlshamn

1990 maj 20 Bellmandagen Pildammsparken Bellmans 250 års dag

1991 maj 26 bellmandagarna i vackert väder i väl fungerande samarbetet mellan talanggrupperna.

1992 4-5 april. GBG   Vid teater och CM möte i Göteborg kommer dessa att diskuteras.

 

 2006 juni 11  Bellmandagen Galateas hage TV inspelning

2007 juni 3 bellman  Galateahagen

 

STORA NYGATAN

1993-09-15 invigning lokalen

1993 april 1 ST nygatan  Lennart E har fixat ny lokal som vi kan få repa i

1993  Lokalen St nygatan 4  Det finns en invigningskork i en tavelram,
där kan du se vilket årtal vi fick lokalen. Lennart och jag med flera drog
 i detta projekt. Varför vi fick lokalen var P.W.Perssons och hans son som
hjälpte till att skaffa lokalen, om jag inte minns fel så ägde huset.

1994 april 22 teater Möte GBG när ?

1994 okt  15  teaterdirectörs möte  i Malmö 

1995 aug nr 6 Novellen  sep grad 9 måltid på kockska krogen 10 graden

 

 SIRIUS PALATSET

 

1933 invigs Siriuslokalerna och PB kören medverkar

NÄR en kort period  för länge sedan siriuspalatset - i samband med en misslyckad ekonomisk satsning för MÖ pb sida.

2006 feb 1 PB I  Bellmansalen  Först träffen i siriuspalatset

 

 

2009 mars  20 PB X  Andreas & Ulf krögare 

2009 april  Visning av koggen bmj

 2012 sep  7 PB III  Styrande kansler möte mö

 

KONSERTHALLEN 

2003-15 mars PB Malmö 125 ÅR i    konsert hallen

 

PIMPIM 

2010 aug  25 pimpim hantverksgården 

 

2015 våren PB 40års medalj mars träff ett

2015 pimpim foteviken

2017 Pb 40 medalj 2

 

Hippodromen ​

1899 invigning Cirkusmanegen Hippodromen på Kalendegatan invigdes .

1922 blev Hippodromen teatersalong i Oscar Winges privata regi. Utbudet var av det folkliga slaget med revyer och komedier. Samtidigt hade stadens politiker redan i början av 1900-talet insett att den gamla teatern inte längre motsvarande moderna krav på komfort och teknisk scenutrustning.

 

​

 

 

 

 

 

Heleneholms slott

Malmö hus slott

VEGA

 

Siriuspalatset

Stad Hamburg

 

 

 LOKALER

KUNGSPARKEN  första byggnaden

1891  troligen PB VI dvs vårkapitell 

När och måltid på  restaurang kung karl

 

 1809 okt 16 Malmö teater vars premiär ägde rum den 16 oktober 1809.

  

 

Nöjesetablissemanget ”Stadt Hamburg” 1860-talet. Troligtvis roade sig Malmös framgångsrika släkter där i början på 1800-talet. Bildtext:”Arkitekt Anders Sundströms Stadt Hamburg.
Utförd i dorisk stil. Förutom värdshus rymde byggnaden en teater vars premier ägde rum den 16 oktober 1809. Finalföreställning 1938, rivet 1961.” Även detta hus har bytt skepnad under olika tider. Det är HM-huset, som Karl Bertil Hake skriver. Här var både teatern och Stadt Hamburg inrymd. Det som revs 1961 var teatern.
Planket som visas på den nedersta bilden blev senare Stadt Hamburgsgatan.

 bilder från K symboler i taket 

Gamla Teatern där PB hade sina tillställningar

Denna lilla byggnadspärla vid [Gustaf Adolfs torg] har längre anor än man skulle kunna tro. Huset byggdes 1809 och innehöll då både restaurang och Malmö Teater.
Arkitekten var HofConducteuren Anders Sundström. Restaurangen, som kom att kallas Stadt Hamburg, hade en trädgård som gick ända ned till kanalen.
Här fanns musikestrad och uteservering. Teatern, där alla resande teatersällskap fick en utmärkt scen, var av klassiskt snitt med parkett och två rader.
450 personer fick då plats i salongen. Senare grävde man ut under teatern och fick en rad till och därmed fler platser. I 130 år spelades här alla de stora skådespelen. Sista föreställningen gavs 1938. Då hade Hippodromen tagit över som teaterlokal. Men redan 1944 stod den nya Stadsteatern vid Fersens väg färdig och även Hipp fick tio år senare bita i gräset. Teatersalongen som låg mot Stora Nygatan blev nu degraderad till lagerlokal åt klädvaruhuset BeKå.
BeKå hade startats 1925 och kom nu, sedan teatern stängts, att ta över hela huset. 1961 revs teatersalongen trots många protester.
I stället byggdes det glashus som nu ligger åt Stora Nygatan. BeKå togs 1973 över av H&M som sedan byggt om interiören, men fortfarande kan man se ett minne av teatertiden, dekorationen med lyran uppe på taket.

  

 

 

 

NÄR lokaler för bricolistiska verksamheten var frimurarlogen och måltid på  restaurang kung karl

 

1943 parentation i St petri kyrka Minneshögtider firas från nu i St Petri  kyrka 

Malmö hus slott

VEGA

 

 

1928 Kirsebergskyrkan invigdes på trettondagen

 1965 feb 18 PBX Kirseberg kyrka

 Kirseberg kyrka

 

 

1926 Malmölogen av TSO

 En politiskt och religiöst obunden sammanslutning av personer (ordensbrödrar och ordenssystrar ) som är verksamma inom eller har personliga intressen inom teater, dans, musik, film, press, radio, television eller andra medier eller överlag har för moder THALIA ett varmt klappande hjärta. Förutom att odla medlemmars intresse enligt ovan samlar TSO in medel till stipendier och stöd åt behövande inom och utom orden. Orden har även till syfte att bereda glädje åt gamla och sjuka. TSO grundades 1916 i Göteborg av skådespelaren och operetthjälten Carl Barcklind och fyra skådespelarkamrater när de under ledning av Georg af Klercker spelade in film på Otterhällan i Göteborg. TSO har tre loger. Göteborg, Stockholm samt Malmö. Logen i Göteborg är äldst och benäms moderlogen. Carl Barcklind instiftade även Stockholmslogen år 1919 och Georg af Klercker Malmölogen år 1926.

Linnéplatsen

margretapaviljongen 

 

Heleneholm slott

Svaneholm

Malmö hus slott

st nygatan klubblokal & kansli 

 Siriuspalatset